Irland får krisstöd

NYHETER

Irland tvingades på söndagen krypa korset och be sina EU-kollegor om hjälp för att rädda landets havererade ekonomi – och EU accepterade även om stödsumman ännu inte är känd.

– Jag kan bekräfta att regeringen har framfört en begäran till den Europeiska Unionen och att de har accepterat, sade den irländske premiärministern Brian Cowen på en presskonferens i Dublin på söndagskvällen efter regeringens krismöte.

Finansminister Brian Lenihan sade samtidigt att den exakta summan av nödpaketet återstod att arbeta fram.

Då hade EU:s finansministrar i omgångar under söndagskvällen suttit i telefonkonferenser och till slut gemensamt bestämt sig för att godkänna Irlands begäran om ekonomisk hjälp.

Sverige överväger stöd

Även om ingen därefter vill uppge några summor gjorde envisa rykten gällande att stödet skulle bli i storleksordningen 80 till 90 miljarder euro (cirka 750 till 850 miljarder kronor).

– Stödet är ju tredelat. Det är ett stöd från IMF, från eurozonen och från EU:s särskilda krismekanism, sade finansminister Anders Borg (M) till TT efter söndagens möten.

Han vill inte tala om storleken på stödet och hur det ska fördelas.

Borg sade däremot att Storbritannien och Sverige är redo att överväga bilaterala lån till Irland.

– På samma sätt som vi tidigare givit lån till Island och Lettland.

EU-kommissionären Olli Rehn sade sedan enligt Reuters att det ekonomiska stödprogrammet från EU och Internationella valutafonden IMF för Irland kommer att pågå i tre år – samt att storleken på stödet kommer att beslutas i slutet av denna månad.

Inför telefonmötet uttalade sig den tyske finansministern Wolfgang Schaeuble:

– Irland måste uppfylla strikta villkor och dessa kommer att förhandlas de kommande dagarna så att det inte bara handlar om att tillhandahålla finansiering utan också om att säkerställa att problemen blir lösta, sade han till tysk tv.

Låg företagsskatt

För Irland har frågan om ekonomiskt stöd varit ytterst känslig. Den tidigare tigerekonomin har inte velat förödmjuka sig och be om nödhjälp – dessutom har man varit rädd för att stora lån kan villkoras så att man måste höja sina låga skatter på företagsvinster, för närvarande ligger den irländska företagsskatten på 12,5 procent.

Det var på söndagskvällen oklart om några sådana villkor ställts på Irland.

Leif Pagrotsky (S), vice ordförande i riksbankens fullmäktige, anser att en höjning av den irländska bolagsskatten är en förutsättning för att Sverige ska bidra med pengar.

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB-banken, sade till TT efter söndagskvällens stödbeslut att han tror att ett stöd på 80–90 miljarder euro, ligger i linje med eller till och med lite högre än förväntningarna.

– Jag tror det räcker till att stärka upp banksystemet. Jag tror inte heller att Irland blir beroende av den privata kapitalmarknaden eller att man behöver låna till höga räntor.

FAKTA

Irland och eurokrisen

Irland är ett av flera euroländer som efter finanskrisen och recessionen 2007–2009 fått akuta statsfinansproblem. Budgetunderskottet ligger på drygt 32 procent av BNP, och budgeten för 2011 är ännu oklar.

En enorm fastighetsbubbla bär mycket av skulden. Sedan byggboomen dog och bostadspriserna rasade klarar låntagarna inte av sina lån, och staten tvingas stödja bankerna. Notan för att rädda systemviktiga irländska banker anges av regeringen till minst 50 miljarder euro.

När Grekland i april–maj stod på randen till konkurs med ett skuldberg på nära 300 miljarder euro blev landet första EU-medlem att få en stödgaranti av övriga euroländer och av Internationella valutafonden (IMF).

Grekland lär inom kort hamna i fokus igen då nationalräkenskaperna än en gång ska revideras. Samtidigt ska parlamentet behandla en omstridd åtstramningsbudget, och regeringen ska visa för EU och IMF att den klarar villkoren för stödpaketet på 110 miljarder euro, sjösatt i maj.

Det tredje aktuella problemlandet är Portugal, vars minoritetsregering nått en budgetuppgörelse för 2011. Men landet har mycket kvar att bevisa vad gäller skuldsanering i praktiken. (TT)