I dag faller domen mot The Pirate Bay

Men domens betydelse är överdriven, enligt expert

NYHETER

I dag föll hovrättsdomen mot männen bakom The Pirate Bay.

Rättsprocessen har fått en enorm uppmärksamhet.

Men domens betydelse överdrivs, menar it-forskaren Daniel Westman.

Är det olagligt att medvetet visa vägen till upphovsrättsskyddat material? Klockan 14 i dag ger Svea Hovrätt sitt svar på den frågan. Då faller domen mot männen bakom The Pirate Bay (TPB), sajten som har kallats världens största fildelningstjänst.

Tingsrätten dömde förra året de fyra ansvariga bakom TPB till ett års fängelse var och böter på sammanlagt 30 miljoner kronor. Förhandlingarna i hovrätten har främst byggt på inspelningar från tingsrätten.

Länkar bara

Männen bakom The Pirate Bay har försvarat sig med att de inte lagrar något upphovsrättsskyddat material. TPB tillhandahåller bara länkar till filer som finns på användarnas datorer.

Och många internettjänster kan användas för att hitta upphovsrättsskyddat material. En googling på "Harry Potter filetype:torrent" tar den sökande direkt till en piratkopia av den senaste Harry Potter-filmen, som hade biopremiär för bara en vecka sedan.

Så om till och med Google tillhandahåller sådana länkar, vad gör då The Pirate Bay speciellt?

Delvis handlar det om syftet och attityden bakom tjänsten, menar Daniel Westman, forskare i IT-rätt på Stockholms universitet. Han tror att rättsläget hade sett annorlunda ut om TPB hade valt att plocka bort de specifika filer som man har mottagit klagomål om från upphovsrättsinnehavare.

Men i stället har TPB-grundarna öppet drivit gäck med de som har hört av sig.

Ett svar till en upphovsrättsinnehavare börjar som följer, fritt översatt:

Försvårar läget

"Du är en spjuver, det är vad du är :)
Jag vill krama dig på ett icke-sexuellt sätt och säga att du får mitt hjärta att brista av glädje och krypa upp hos dig som ett gulligt kakmonster och fråga be om mer mjölk".

Den här attityden försvårar läget för de ansvariga bakom TPB, menar Daniel Westman.

– Avsikten med tjänsten kan vara avgörande, enkelt uttryckt, säger han.

Utfallet i rättegången har setts som avgörande för hur fildelningen i Sverige kommer att utvecklas. Men Daniel Westman tror att många överskattar dess betydelse.

– Det finns en orimlig förväntan att ett mål ska påverka fildelningens omfattning. Så funkar det sällan. Om någon döms för rån så blir det inte så att rånen ökar eller minskar på grund av det. Om fildelningen ska minska måste det komma fram en mångfald av bra tjänster som kan erbjuda material på laglig väg.

Utbudet av sådana tjänster har blivit större de senaste åren. Ett par exempel är musiktjänsten Spotify och filmtjänsten Voddler. Men utvecklingen går långsamt, tycker Daniel Westman.

Delvis skyller han trögheten på lagstiftarna. Den som vill starta en laglig tjänst måste teckna en rad avtal, med exempelvis organisationer för skiv- och filmbolag, artistorgansiationer och upphovsrättshavarnas organisationer.

– Det paradoxala är att upphovsrätten inte har fått bort de olagliga tjänsterna, men försvårat för de lagliga. Det behövs att lagstiftarna är med och underlättar för de lagliga alternativen, säger Daniel Westman.

FAKTA

The Pirate Bay

Tekniken

Fildelningssajten The Pirate Bay är en så kallad Bit torrent-tracker – en server som tillhandahåller torrent-filer. Torrent-filerna innehåller information om var de filer som användaren vill ladda ned finns.

Dessa filer – ofta musik, filmer eller datorspel – överförs sedan direkt mellan trackerns användare, utan att gå via sajtens server. I överföringen delas filerna upp i små delar, och olika delar av samma fil kan laddas ned från flera olika andra användare.

Rättsprocessen

The Pirate Bay startades 2003 av personerna bakom organisationen Piratbyrån.

Den 31 maj 2006 slog polisen till mot det webbhotell som TPB då anlitade. En mängd servrar togs i beslag.

Den 31 januari 2008 lämnade kammaråklagaren Håkan Roswall in en stämningsansökan mot männen bakom TPB: Peter Sunde, Gottfrid Svartholm Warg, Fredrik Neij och Carl Lundberg. Åtalet gällde spridning av 21 musikalbum, nio filmer och fyra datorspel.

Den 17 april 2009 dömde Stockholms tingsrätt de fyra männen till ett års fängelse vardera och sammanlagt 30 miljoner i skadestånd.

Båda sidor överklagade domen till hovrätten. Förhandlingarna i Svea hovrätt ägde rum under hösten 2009. Domen faller i dag, den 26 november 2010.

Fotnot: Gottfrid Svartholm-Warg kunde inte delta i hovrättens förhandlingar, på grund av sjukdom. Hans rättegång kommer att hållas senare och domen i dag gäller inte honom.