Populistvindar i Österrikes nyval

På söndag hålls nyval i Österrike

NYHETER

Europas högerpopulister marscherar mot en ny framgång. Den lär komma på söndag, när Österrike håller nyval.

Opinionsmätare räknar med att mer än var fjärde röst kan hamna hos Jörg Haider eller hans före detta parti.

Det verkar som om hjögerpopulisten Jörg Haider kommer att bli framgångsrik när Österrike går till nyval på söndag.
Foto: ap
Det verkar som om hjögerpopulisten Jörg Haider kommer att bli framgångsrik när Österrike går till nyval på söndag.

I somras var den bara 18 månader gamla koalitionen mellan landets två stora partier, socialdemokraterna (SPÖ) och det konservativa Folkpartiet (ÖVP), vid vägs ände.

ÖVP sade upp samarbetet, nyval utlystes och den framgångslöse socialdemokratiske förbundskanslern Alfred Gusenbauer tvingades lämna in även som partiledare.

Valet på söndag avgör om hans efterträdare som SPÖ-ledare, trafikminister Werner Faymann, får ta över också som regeringschef. Chanserna är rätt goda, eftersom alla opinionsmätningar har socialdemokraterna som största parti med runt 25 procent av väljarna.

Alternativet som förbundskansler är ÖVP-ledaren och finansministern Wilhelm Molterer.

Dubbel partiupplaga

Vem som ska regera med vem i Wien efter nyvalet verkar vara en öppen fråga. Om det inte blir en ny upplaga av en storkoalition SPÖ–ÖVP, vilket inget av de två partierna vill tala högt om, så kan högerpopulister än en gång ta plats i Österrikes regering.

Senast var 1999, då Jörg Haiders FPÖ med 27 procent av rösterna steg in i maktens centrum. Det utlöste kris i EU och officiell bojkott av Österrike.

Sedan 2005 finns högerpopulismen i dubbel partiupplaga. Då lämnade Haider efter år av inbördeskrig FPÖ och bildade Förbundet för Österrikes framtid (BZÖ). I valet 2006 klarade partiet med nöd och näppe fyraprocentsspärren (4,1), medan FPÖ stannade på 11 procent av rösterna.

Men nu är de båda tillsammans på väg mot samma väljarandel som FPÖ hade 1999. Opinionsmätningar ger dem runt 26 procent. Deras fiendebild är densamma som tidigare: Invandrarna och EU hotar Österrike.

Även socialdemokraterna

Och i ett av unionens mest EU-kritiska länder har också socialdemokraterna gjort en gir i Europapolitiken och inför valet skaffat sig en populistisk allierad och beskyddare i form av världens största tidning, Kronen-Zeitung. Störst när man jämför upplaga och antal invånare. Ingen annan tidning kommer i närheten av en daglig upplaga på 821 000, söndagar 1,3 miljoner, exemplar i ett land med 8,3 miljoner invånare.

Och Kronen-Zeitungs ägare älskar inte EU. Så när SPÖ-ledarna Gusenbauer och Faymann i somras i ett brev till chefredaktören, publicerat i tidningen, förklarade att partiet numera kräver folkomröstningar i alla större EU-frågor så har tacksamheten sedan dess flödat i spalterna, där kandidat Faymann prisas och ÖVP-ledaren risas.

Men när SPÖ tillsammans med Haiders BZÖ tre dagar före valet försökte ändra författningen i den här riktningen så misslyckades man och fick inte den nödvändiga två tredjedels majoriteten i parlamentet.

FAKTA

Österrikes regeringar

Österrike har under större delen av efterkrigstiden styrts av koalitionsregeringar mellan de två stora partierna, socialdemokraterna (SPÖ) och konservativa Folkpartiet (ÖVP), som delade på alla poster och allt inflytande.

Ett år, 1970–71, hade landet en SPÖ-minoritetsregering under Bruno Kreisky med stöd från FPÖ. Från 1971 till 1983 kunde SPÖ under Kreisky regera med egen majoritet, och 1983–86 regerade SPÖ och FPÖ i koalition.

De stora partiernas ständiga samregerande gav under 1990-talet Jörg Haider luft under vingarna, när han tagit över FPÖ och vridit partiet i populistisk riktning. Efter valet 1999 bildade ÖVP-kanslern Wolfgang Schüssel en koalition med FPÖ.

TT