SKB ansöker om att bygga slutförvaring

Så vill kärnkraftsindustrin slutförvara kärnavfallet

1 av 5 | Foto: SKB
Mellanlagringsstationen i Oskarshamn. Här ska kärnbränslet lagras i 40 år innan det sedan ska slutförvaras nere i berget.
NYHETER

Svensk kärnkraftsindustri, SKB, ansöker nu om att få bygga en anläggning för slutförvaring av använt kärnbränsle.

Om svaret blir ja ska det radioaktiva bränslet lagras 500 meter ner i berget i Forsmark – i 100 000 år.

– Det finns fortfarande forskare som ser risker med den här lösningen, säger Martina Krüger på Greenpeace, som kritiserar beslutet.

Som första bolag i världen lämnade SKB idag in sin ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten och Miljödomstolen.

Enligt SKB har kärnkraftsindustrin efter 30 års forskning nu tagit fram en säker metod, KBS-3, som är färdig att genomföras.

– Vi har också en noga utvald plats, Forsmark norr om Uppsala, som ger de säkerhetsmässiga förutsättningarna för ett slutförvar, säger Claes Thegerström, vd för SKB.

Valet av plats motiverar bolaget med att berggrunden i Forsmark är av bättre kvalitet än i andra undersökta alternativ. Dessutom kan förvaret byggas i anslutning till kärnkraftverket i Forsmark, där det finns en existerande infrastruktur.

”Rören kan rosta”

Greenpeace är starkt kritisk till att ansäkan lämnas in nu. SKB har låst sig vid en lösning, anser organisationen.

– Det finns fortfarande forskare som ser risker med den här lösningen. Till exempel finns indikationer på att kopparrören som ska omsluta kärnavfallet kan börja rosta. Det finns också frågetecken kring den sand som ska ligga utanför kopparrören, säger Martina Krüger, ansvarig för energifrågor på Greenpeace.

Ett 20-tal aktivister från Greenpeace hade ställt sig utanför SKB:s kontor, iklädda vita skyddsdräkter och med masker inspirerade av Edvard Munchs "Skriet".

– Man får inte gå vidare så länge som det finns forskare som ser risker, säger hon.

Lade ner sin röst

En ledamot i SKB:s styrelse, Anders Wijkman, lade ner sin röst med motiveringen att han hade velat ha mer tid på sig.

– Under det senaste året har vi mötts av expertkommentarer som ifrågasatt delar av konceptet. Har man hållit på i 30 år kunde man ha hållit på i ett par år till, säger han till TT.

En alternativ metod som förts fram av miljörörelsen är slutförvaring i djupa borrhål fyra-fem kilometer under ytan. Men den avfärdar SKB.

– Kunskapen om berget på de här djupen är väldigt dålig. Hanteringen av kärnbränslet kan aldrig vara kontrollerad, kapseln kan hamna snett och fastna, säger Saida Laarouchi Engström på SKB.

”Kan bli ja, kan bli nej”

Strålsäkerhetsmyndigheten ska granska ansökan utifrån kärntekniklagen. Det gäller framför allt om SKB:s slutförvarsmetod, KBS-3, är tillräckligt säker för att förhindra att radioaktivitet läcker ut i omgivningen, eller att människor i en framtid skulle kunna ta sig ner till slutförvaret och utsättas för strålning.

Därefter, 2014 eller 2015, är det dags för regeringen och de berörda kommunerna, Östhammar och Oskarshamn, att fatta de slutliga politiska besluten i slutförvaret.

– Det kan blir ett ja, men det kan också bli ett nej på en sådan ansökan. Det är ingenting som går att säga på förhand, säger miljöminister Andreas Carlgren (C) med anledning av kärnkraftsindustrins ansökan.

FAKTA

8 000 ton uran kapslas in

SKB:s ansökan gäller dels själva slutförvaret i Forsmark, dels en anläggning i Oskarshamn för inkapsling av det använda kärnbränslet. Bolaget begär också förnyat tillstånd för mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab) i Oskarshamn.

Högst 8 000 ton (räknat som uran) ska kapslas in i omkring 6 000 kopparkapslar som sedan, omgivna av ett tjockt lager tät bentonitlera, deponeras i borrade tunnlar i urberget på cirka 500 meters djup. Tunnlarna försluts när förvaret är fyllt.

Det beräknas ta tre–fyra år för myndigheterna att granska ansökan. Om bygget startar kring 2015 som planerat kan slutförvaret tas i drift 2025 och drivas tills allt kärnbränsle deponerats, runt 2070.

Källa: SKB (TT)

Så vill SKB lagra kärnavfallet

Först lagras kärnbränslet i 40 år i vattenbassänger i Oskarshamn för att minska värme och radioaktivitet.

Sen placeras bränslet i fem meter långa stålrör med en fem cm tjock kopparyta. Kopparen ska förhindra stålet från att rosta.

Rören skyddas av ett lager bentonit, en sorts lera som ska suga upp grundvatten och skydda mot yttre skadeverkningar.

Bränslet placeras 500 meter ner i berggrunden i ett ostört granitområde.