23-åringen: Festen spårade ur

I dag förhördes Elins misstänkte mördare i rätten

NYHETER

GÖTEBORG. Elins misstänkta mördare ser bekymrad ut och är ångerfull.

Han börjar sin berättelse med att be Elins, och sina, anhöriga om förlåtelse. Bland åhörarna i tingsrätten hörs ett ogillande mummel och någon säger: det var så dags.

– Jag är tacksam för möjligheten att få berätta. Och jag skulle aldrig, aldrig göra en sån handling, säger han när förhöret med honom startar i säkerhetssalen i Göteborgs strax efter nio i morse.

23-åringen berättar, via tolken, att han hade druckit sprit under kvällen 25 september med sina vänner och att han blev bjuden på alkohol. Barnkalaset hemma i lägenheten hade övergått i vuxenkalas. Barnen följde med mormor och morfar hem och vid midnatt åkte de vuxna in till centrala Göteborg.

– Jag älskar att festa och dansa. Men jag började må illa. Jag var helt däckad och hade ingen koncentrationsförmåga, säger 23-åringen.

Satt på samma spårvagn

Han håller fast vid sin berättelse från förhöret 13 december. Några dagar tidigare hade utlåtandet från SKL kommit: sekret med Elins DNA fanns på 23-åringens kalsonger.

Att han inte berättat tidigare berodde på att han inte trodde att polisen skulle tro på honom.

På väg hem hamnade 23-åringen på samma spårvagn som Elin.

– Jag vill klargöra att jag hade slutat försöka prata med Elin innan jag klev av. Hon var före mig. Jag steg av, av en enda anledning, jag bor där, det är min hållplats, säger 23-åringen.

"Somnade"

Han beskriver hur han ser en kvinna stå tillsammans med två män längre fram. Att han somnar på en bänk. Att han vaknar av röster, ser två män ha sex med en kvinna, hur de blir skrämda och springer upp i skogen. Han försöker hjälpa kvinnan, som han nu ser är Elin. Men han får inte liv i henne. Gång på gång får domaren be 23-åringen att hålla sig till berättelsen om vad som hände tidigt på morgonen 26 september 2010.

Yrkar på hårt straff

Den åtalade är mångordig och viker av på stickspår, gestikulerar, ställer sig upp och pekar med pennan på flygbilden på väggen bakom sig. Elins föräldrar och syskon sitter mycket stilla och lyssnar.

23-åringen sov länge på söndagen. Senare på eftermiddagen gick han och hans fru och handlade.

– På väg tillbaka såg jag en bild på Elin, säger 23-åringen.

Då var hon fortfarande försvunnen. Polisen hade inlett en förundersökning om misstänkt människorov och lappar med bild på henne satt uppsatta i området.

– När jag såg bilden fick jag en kall känsla i hela kroppen. Tankarna splittrade mig. Jag visste inte hur jag skulle göra med min fru – om jag skulle berätta för henne, säger 23-åringen.

Tittade på bilder

På väg till skolan nästa dag passerade han området där sökandet efter Elin hade intensifierats. Där hittades hon, ett och ett halvt dygn efter att hon försvann.

– Jag tänkte att kvinnan hade anmält. Polisen var där och jag gick igenom där de stod.

Han försökte läsa i en tidning han fått tag i, letade efter bilder för att förstå vad som skrevs.

– Min fru ringde mig på mobilen. Hon sa att kvinnan vi hade sett på anslagstavlan (på söndagen) hade hittats död.

Greps på väg till kafé

23-åringen greps vid lunch nästa dag, på väg till internetkaféet på Centralen i Göteborg.

– Jag hade tidningen i handen och skulle växla pengar för att kunna gå ut på internet och googla för att få veta vad som hänt. Civilpolisen högg mig direkt. Jag förstod varför. Jag var helt säker, 100 procent, att de skulle ta mig någon gång. Att de skulle hitta mig efter beskrivningen av mina kläder. Jag bestämde mig för att inte säga något, att säga att jag inte minns, säger 23-åringen.

Åklagaren Stina Lundqvist kommer att yrka på en påföljd i den övre delen av straffskalan: 18 års fängelse eller livstid.