Var tredje elev efterlyser jämlikhet

Ville, Ludvig, Meja och Anna tycker inte att jämställdheten är perfekt på skolan.
Ville, Ludvig, Meja och Anna tycker inte att jämställdheten är perfekt på skolan.
NYHETER

Killarna är stökiga - tjejerna jobbar på. Eller?

Var tredje elev tycker att flickor och pojkar behandlas olika i skolan.

– Det gäller att ständigt prata om jämställdhet - och aldrig ge upp, säger rektorn Jill Nilsson på STIMS, Stockholms internationella Montessoriskola.

Skollagen är tydlig - skolan ska främja jämställdhet mellan könen. Men det är långt dit.

I en undersökning som SVT  presenterar i Lilla Aktuellt ikväll tycker så många som var tredje elev - både killar och tjejer -  att könen spelar roll för hur de behandlas.

Anna Ekström, ordförande i SACO och tidigare i regeringens "Delegation för jämställdhet i skolan" blir inte förvånad.

Typiska tjejer och killar

– Tyvärr stämmer det med det intryck jag fått av skolan. Pojkar och flickor behandlas sällan som individer utan som typiska tjejer eller killar.

I delegationens betänkande i januari beskrevs riskerna med att flickor förväntas vara duktiga och anstränga sig - och pojkar charmiga och roliga men mindre studiebenägna.

– Flickorna blir väldigt pressade, och man vet att den psykiska ohälsan bland flickor ökar. Och pojkarna få inte bara sämre betyg utan de lär sig mindre, säger Anna Ekström.

Jill Nilsson är rektor för STIMS, Stockholms internationella Montessoriskola, där ledorden är förståelse, kunskap och framgång.

Mål: högre killbetyg

– Med framgång menar vi "möjlighet att göra sina egna val i framtiden". Därför är ett av våra mål med jämställdheten att pojkarna ska nå lika höga betyg som flickorna. Vi arbetar aktivt med detta.

En annan aktiv åtgärd är att lärarna uppmärksammar röstläget i klassrummet.

– Vi försöker tänka på jämställdheten, men vi ser ju väldigt många nyckelpigor på flickornas ryggsäckar och skalbaggar på pojkarnas. Detta är ett arbete som måste samverkas mellan skolan och hemmen, säger rektorn.

Killar få mer skäll

Klasskompisarna Meja, Anna, Ville och Ludvig tycker att jämställdheten på just deras skola är bra, men inte perfekt.

De två flickorna har mest reagerat över att pojkar oftare får skulden när det pratas för högt och för mycket i klassrummet.

– Vissa lärare skyller mer på killarna än tjejerna, fast de kanske inte alls stör mer, säger Anna.

Ville medger att killarna ofta är stökigare i klassrummet, men inte alltid.

– Ibland är det bara vad lärarna tror. Men vi brukar inte säga till, det är inte så farligt. I stort fungerar jämställdheten bra, tycker jag.

Populärt ämne

Ett område där jämställdheten historiskt brustit är gymnastiklektionerna. På STIMS är man noga med att alla ska prova allt.

– På min förra skola var det inte så. Där fick tjejerna oftast göra lättare saker, säger Ludvig.

De fyra klasskompisarna gillar att prata om jämställdhet, och skulle gärna göra det oftare i skolan.

– Tidigare träffades alla femmor en gång i veckan för att göra lekar och lära oss historier som ska hjälpa mot mobbing och som ska göra skolan mer jämlik. Vi vet att man inte ska följa grupptrycket om någon blir mobbad utan gå fram och försöka bli kompis, säger Meja.

Anna sätter slutklämmen på deras kloka resonemang.

– Vissa barn säger att man tjallar om man säger till en lärare, men egentligen så hjälper man ju då både den som blir mobbad och de som mobbar.

Enligt Anna Ekström krävs en utvärdering av metoderna för att nå jämställdhet i skolan.

– Som det är nu måste både föräldrar och lärare som är intresserade av detta uppfinna hjulet själva varje gång. Inte ens på Lärarhögskolan får man lära sig hur man praktiskt ska jobba med de här frågorna.