”Nu när det gäller, då vågar inte S”. Jan Björklund (FP).
Foto: ULF HÖJER
”Vi vill inte skjuta på drogade barnsoldater". Håkan Juholt (S).
Foto: BJÖRN LINDAHL
”Jas-planen får försvara sig mot eldgivning”, sa statsminister Fredrik Reinfeldt (M) i går.
Foto: AFP
Sverige hade kunnat gå längre, enligt Carl Bildt (M).
Foto: JYTTE NIELSEN
FLYGATTACK I GÅR En missil är på väg att landa i närheten av Gaddafis residens i Tripoli, Libyen. I nästa stund stiger ett eldklot och svart rök mot himlen.
Foto: MAHMUD TURKIA/AFP
STOCKHOLM/LONDON. Tio familjefäder från Blekinge är redo att flyga Jas i Libyen.
Men striden har redan börjat:
– Nu när det gäller, då vågar inte S, säger Jan Björklund (FP).
– Vi vill inte skjuta på drogade barnsoldater, svarar Håkan Juholt (S).
Sverige fick den officiella frågan från Nato i går morse.
– De frågade efter tre saker. Dels stridsflygplan, dels spanings- och signalspaningsresurser och dels helikoptrar. Vi ställer upp med de två första delarna, men helikoptrar har vi inte, säger utrikesminister Carl Bildt (M).
På fredag fattar riksdagen beslutet där bara SD är emot. Men de åtta Jas-planen får bara spana, inte attackera mål på marken.
– De får alltså försvara sig mot eldgivning men de får inte delta i markstridsinsatser, sa statsminister Fredrik Reinfeldt vid en presskonferens i går.
Frågan orsakar nu politiskt bråk. Socialdemokraterna var ett av de partier som sa nej till markstrider.
– Vi har ingen aning om vad som väntar på marken och därför är det alldeles för riskabelt att utsätta oss för detta. Vi vill inte komma i ett läge där svenska Gripenplan skjuter på drogade barnsoldater, sa S-ledaren Håkan Juholt till TT.
Folkpartiledaren Jan Björklund visade tydligt sin irritation mot S:
– De var tidigt ute och hade hög svansföring och kritiserade regeringen för att inte agera, men nu när det gäller, då vågar de inte.
FP:s försvarspolitiske talesperson Allan Widman beskriver insatsen
i sin nuvarande form som näst intill onödig.
– Gaddafis stridsflyg är ju inte i luften längre. Effekten av det svenska bidraget blir mycket begränsad och träffar inte alls kärnan i FN:s resolution, att skydda civilbefolkningen.
Även Carl Bildt säger att Sverige hade kunnat gå längre. Men en bred överenskommelse kändes viktigare:
– Vi gör aldrig sådana här operationer utan en bred politisk förankring. Då innebär det att vi måste resonera oss fram.
Fem dagar efter ett riksdagsbeslut kan de första svenskarna påbörja visst arbete – men inte förrän efter tio dagar är samtliga resurser på plats i Libyen.
Totalt involveras 120 svenskar i insatsen. Förutom piloterna är de bland annat tekniker, underrättelsepersonal och stabsofficerare. Svenskarna kommer med stor sannolikhet att placeras på baser på Sicilien eller Kreta, enligt flygvapenchefen Anders Silwer.
De tio piloter som skickas upp har anmält sig frivilligt och kommer alla från F17 i Blekinge. Den yngste är 32, den äldste är 43. Åtta av dem har barn.
Piloterna har legat i beredskap sedan 1 januari och varit beredda att rycka in med tio dagars varsel.
Är det ett problem att de aldrig varit i strid
tidigare?
– Ja, det måste man säga. Första gången är alltid första gången, det måste man ha respekt för, säger Anders Silwer.
Vad tycker du? Klicka för
att ge din rekommendation
...