Psykolog: Fångar är en högriskgrupp

”Måste absolut kunna förebygga det bättre än i dag”

NYHETER

– Vi vet att fångar är en högriskgrupp. Man måste absolut kunna förebygga det bättre än i dag. I andra riskgrupper vet vi att det går att förebygga i upp till 97 procent av fallen, säger Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidforskning, till TT.

Samtidigt är hon inte förvånad över att ännu en person har tagit livet av sig i ett häkte.

– De har en hög anhopning av psykiska problem och det är en väldigt speciell miljö att sitta inspärrad. Det är mycket rädsla för det okända och osäkerhet inför framtiden, säger hon.

Problemet, bedömer Wasserman, är att personalen ofta inte känner igen symptomen. Hon anser att fångar som ligger i riskzonen bör få någon typ av vård när man bedömer att de är självmordsbenägna.

Inga svar

– I risksituationer, ofta i väntan på en dom, måste man vara vaken och se hur personerna reagerar. Är en person väldigt deprimerad, då ska de få en behandling. De kan oftast uttrycka sina suicidala tankar i ord, säger hon.

På Kriminalvården i Örebro har man i dag inga svar att ge - bara frågetecken.

– Jag kan bara bekräfta att vi har haft ett dödsfall i dag. Och det är naturligtvis fruktansvärt tragiskt för alla inblandade parter, säger Johan Modin, regionchef för Kriminalvårdens region Mitt.

– Vi kommer nu att påbörja en intern utredning inom Kriminalvården, en anmälan enligt lex Maria ska också göras samt åtalsanmälan till åklagare. Så det kommer inte bara att vara vi som tittar på vad som hänt.

Var bevakningen av mannen tillräcklig?

– Jag kan inte bekräfta annat än att vi haft dödsfall. Vilka närmare omständigheter som är kring det och vilka detaljer som finns, det är det som utredningen ska ge svar på, säger Johan Modin.

Kriminalvården säger sig de senaste åren ha vidtagit omfattande åtgärder för att förhindra självmord i häkten.

– Vi gör en riskbedömning och anpassar våra åtgärder efter den. Det handlar bland annat om hur ofta man tittar till personen, säger Johan Modin.

Svår bedömning

Inom Kriminalvården använder man sig av en checklista för suicidrisk (självmordsrisk) där man tittar på den intagnes tidigare historia till exempel psykisk sjukdom, tidigare självmordsförsök eller suicidtankar och missbruk.

På basis av resultatet av denna screening bestämmer man om den intagne ska stå under "sekundövervakning", det vill säga aldrig vara ensam eller om han inte ska ha någon bevakning alls.

– Det är en mycket svår bedömning och det går inte att säkert förutsäga ett sådant förlopp. Man måste också försöka hålla en balans och inte vara för integritetskränkande, säger Martin Grann till TT.

Han är både utvecklingschef inom Kriminalvården och professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet (KI).

Grann betonar att det är en krissituation att sitta i häkte; i cellen 23 timmar per dygn och utan kontakt med yttervärlden för den som har restriktioner.