Många upplever att de är rädda

Länge har fientligheten mot den svenskspråkiga minoriteten i Finland funnits bland befolkningen. I söndagens finska riksdagsval blev det nationalistiska partiet Sannfinländarna landets tredje största parti, med 19 procent av rösterna.

Nu upplever många att de är rädda för att visa att de är svenskspråkiga.

– En medarbetare berättar om att hennes två tonårssöner vet att de inte kan prata svenska i kön till korvkiosken. Då får de på käften, säger Marit af Björkesten.

Litteraturredaktören Pia Ingström håller med:

– Alla unga som rör sig ute på nätterna i Helsingfors vet att de inte

ska prata svenska på stan. Det ingår i att vara "street smart". Det är

en helt vanlig sanning, säger hon.

Av rädsla tror Marit af Björkesten att svenskspråkiga barn tvingats lära sig var det kan vara farligt att tala sitt förstaspråk.

– Det finns säkert de som är rädda. Barn och unga har tentakler och känner av, för att anpassa sig.

Hot om ”bristande fördämning”

Upprinnelsen till hetsen tror hon har att göra med högerpopulistiskt aktiva som gjort allt grövre uttalanden.

Heikki Tala, före detta ordförande för Finskhetsförbundet, som jobbar för att avskaffa den officiella tvåspråkigheten i Finland, har gett en aggressiv prognos om utvecklingen i landet:

”En flera hundra år gammal fördämning kommer att brista. Det börjar vid grillkioskerna vid midnatt och sprids överallt.”

– Det som händer nu är att alla aggressioner med hjälp av Sannfinländarna kanaliseras mot minoriteter, däribland invandrare och

finlandssvenskar, säger Pia Ingström.

Marit af Björkesten befarar att hetsen kommer att förvärras.

– Det är klart att man är rädd för att Sannfinländarnas framgångar ska göra sådant här mer legitimt.

– Läser man på forum så är kommentarerna rent mördande om de som pratar svenska.

Stämningen har gjort att den finlandssvenska opinionen för att behålla svenskundervisningen nu har svängt.

– Faktum är att allt fler svenskspråkiga i Finland just nu vill att svenskundervisningen i skolan ska göras frivillig, säger Marit af Björkesten.

Utstått hatet hela uppväxten

En finlandssvensk man beskriver valdagen som en "sorgens dag".

– Vi skämtade om att köpa biljett till Sverige under valvakan. En finskspråkig kollega frågade om jag redan tagit reda på bostadspriserna i Stockholm. Visst kan vi skämta om ämnet men dagligen blir vi påminda om att svenskan inte hör hit.

– Själv tror jag att svenskan blir slopad i den finska skolan, men det kommer ändå inte att lugna ner stämningen eftersom språket är ett svepskäl.

Han delar med sig av upplevelser från barndomen:

– Hela min uppväxt har jag fått utstå hatet. Redan under skolåldern på sextiotalet fick man frågan varför man inte flyttar till Sverige. "I Finland pratar man finska", löd ilskna rop i kollektivtrafiken, främst på natten, säger han och fortsätter:

– I skolan var det slagsmål mellan finska och svenska sidan. Under de senaste åren har det blivit grövre.

Pia Ingström tror inte att det är lätt att hitta personer som öppet

vill ställa upp och berätta om aggressioner de upplevt.

– Det känns skamligt att bli ett offer. Ingen vill berätta om sådana här saker.

Oenigt om svenskspråkigas rikedom

Marit af Björkesten beskriver hur hatet har att göra med en uppfattning om att de svenskspråkiga i Finland är rikare och har större privilegier. Åsikterna om det stämmer eller inte skiljer sig åt.

– Det finns en rapport som visar att finlandssvenskar inte alls har det bättre än övriga ekonomiskt. En annan rapport visar att finlandssvenskar har mer kapital.

Finlandssvenskar är synliga i stora börsbolag.

– Historiskt har finlandssvenskar varit ledande inom näringslivet, och så har det blivit så att intresset för ledarskap har gått i arv inom den gruppen.

Enligt af Björkesten har finlandssvenskarna upplevts som ”det bättre folket”.

– Sett ur ett större perspektiv har invandrarfientligheten och svenskfientligheten ihop. Det är nationalism och rädsla för det främmande.

– De som står för den största fientligheten är ofta arbetslösa som befinner sig i ett utanförskap. Då är det en vanlig mekanism att vända taggarna utåt.

Marit af Björkesten tar upp flera undersökningar som genomförts bland Finlands befolkning, som tyder på att minoriteten trots allt har stora fördelar.

– Finlandssvenskarna visade sig må bättre, vara mer nöjda med livet, sjunga mer i kör och ha många fler vänner, säger hon.

Även om Marit af Björkesten kan resonera om uppkomsten till fientligheten mot den egna minoriteten, så kan hon inte begripa sig på den.

– Nej. Jag kan förklara den men inte förstå den.