”DET ÄR NOG NU”

Föräldrar över hela Sverige tar strid – mot en grundskola i förfall

1/7
NYHETER

AVSLÖJANDE #5: Hörselkåpor i klassrummen. Lunchrast på 20 minuter. Kapprum på toaletten.

Nu har elever och föräldrar fått nog.

Den senaste veckan har upproren spridit sig över landet.

Vi har besökt kommunerna där det kokar – för att ta reda på varför.

Hundratals föräldrar och barn demonstrerade mot nedskärningarna i Kumla i går kväll.
Hundratals föräldrar och barn demonstrerade mot nedskärningarna i Kumla i går kväll.Foto: ANDREAS BARDELL

En flicka med röda vantar håller upp skylten så högt hon kan ovanför huvudet.

”Vi vill ha arbetsro” står det med vingliga bokstäver.

Hade det varit en vanlig fredagsmorgon hade hon haft mattelektion.

Men på Sjömarkenskolan i Borås står bänkarna tomma.

Bara ett femtontal av skolans 400 elever har dykt upp på lektionerna i dag.

Att ta ut sitt barn i strejk är drastiskt, men föräldrarna har tröttnat.

Tröttnat på skolans trånga lokaler, där toaletterna används kapprum. Tröttnat på den minimala gympasalen där idrottsläraren Kemal tvingas ha öronproppar.

Nu står de utanför stadshuset och stämmer upp i slagorden:

”Ropen skalla – en bättre skola åt oss alla!”.

Borås är inte det enda exemplet. Föräldrar runt om i landet startar Facebookgrupper och protesterar mot brister och nedskärningar i de kommunala skolorna.

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, är starkt kritisk till hur skolorna sköts.

– Många kommuner tror att det lönar sig att skära ner på skolan. Men de flesta politiker är ju inte specialister på elevers inlärning. Tyvärr har skolorna blivit en ekonomisk slagpåse sedan kommunaliseringen, säger hon.

Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges kommuner och landsting, tonar dock ner problemet med resursbristen.

– Ända sedan slutet på 90-talet fram till 2008 har till exempel lärartätheten i skolorna ökat konstant. Men det är allvarligt att föräldrar inte tycker att det fungerar. Det är en tydlig signal för kommunerna att ta tag i skolan, säger han.

Och protesterna fortsätter. I går kväll hölls ännu en demonstration, i Kumla, där 30 lärartjänster hotas.

”Det jäser bland invånarna”, berättar en upprörd pappa.

Många som arbetar med skolan är dock överens om att det är för enkelt att skylla på kommunerna.

– Dagens problem beror på tre saker som hände nästan samtidigt. På 90-talet tog staten beslut om fristående skolor, om att elever ska välja fritt vilken skola de vill gå på och om kommunaliseringen. Samtidigt drabbades vi av en ekonomisk kris där staten inte tog sitt ansvar, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.

Resultatet blev en mer ojämlik skola där kunskapsnivån faller.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har följt Aftonbladets skolgranskning – och känner till upproren.  Han vill inte kommentera de enskilda fallen, men tycker att skolan i en del kommuner blivit en ”lekplats för glada amatörer”.

– Svensk skolas problem i dag med sjunkande resultat, alldeles för få som vill bli lärare och stora disciplinära problem hänger ihop med att det gick fel för 20-30 år sedan. Men i år och nästa blir de största reformåren i svensk skolhistoria och det kommer att få resultat.

FAKTA

UPPROR – ÖVER HELA LANDET

Kumla

Ett 30-tal lärartjänster kan försvinna – trots att lärartätheten redan ligger i botten bland länets kommuner. Föräldrar protesterar – men politikerna tonar ner problemet.

–  Det här har blivit lite uppförstorat. Inga beslut är ännu fattade, säger Stefan Svensson (S), ordförande i barn och utbildningsnämnden.

Katrineholm

Elever, föräldrar och lärare protesterar mot att kommunen ska skära ner 15 miljoner på skolan. Enligt Anneli Hedberg (S), bildningsnämndens ordförande, får kommunen för lite resurser från staten, med tanke på att de tar emot många elever med särskilda behov.

Lilla Edet

Tre byskolor i Lilla Edet hotas av nedläggning. Demonstrationer har genomförts och protestlistor cirkulerar i kommunen.

Krokom

Föräldrar och elever i Krokom har protesterat efter att kommunen beslutat att lägga ned Väst­bygdens skola.

Älvsjö

Föräldraföreningar från en rad skolor har gått ihop för att påverka politikerna. Anledningen är att skolorna har löst den platsbristen med ”tillfälliga skolpaviljonger”. I själva verket handlar det om baracker.

Borås

Hundratals upprörda föräldrar och elever protesterar mot nedskärningarna i kommunens grundskolor – som totalt uppgår till 50 miljoner kronor.

Lennart Andreasson (V) är ordförande i stadsdelsnämnden där skolan ska spara. Han skyller på att Borås varit borgerligt styrt.

– När vi tog över makten för tre månader sedan lämnade de efter sig ett underskott.

Föräldrar menar att ljudnivån på Sjömarkenskolan är olidlig eftersom man har klämt in nästan 400 elever i lokaler som egentligen ska rymma 250.

Kungsbacka

Skolpengen här är bland de lägsta i landet - trots att kommunen gick med mångmiljonvinst förra året.

Föräldrar från 25 skolor har dragit i gång protester och menar att man prioriterar helt fel.

SKOLAN BLEV KOMMUNAL – OCH SÄMRE

1991 Den svenska skolan kommunaliseras. Förhoppningen är att det lokala inflytandet kommer att öka, administrationen effektiviseras, läraren får en friare roll och föräldrarna större insyn i verksamheten. Men beslutet är rejält omdebatterat. Kritikerna menar att det lett till en sämre skola.

1992 Friskolereformen genomförs. Nu får friskolor skolpeng från kommunen för varje elev. Antalet friskolor ökar kraftigt och lockar över elever och lärare från de kommunala skolorna.

1994 Ny läroplan antas av den borgerliga regeringen. Den upplevdes av kritikerna som svår att förstå och utan tydliga mål. Beroende på hur man tolkade läroplanen fick elever olika kunskapsgrund.

2011 En ny läroplan börjar gälla från och med höstterminen 2011.  Staten har med hjälp av Skolverket försökt ge skolor tydligare ramar för att få en mer enhetlig undervisning och lika stöd för alla. Ett nytt betygssystem införs – med betyg från A till F.

Aftonbladets Andreas Bardell, Natalia Kazmierska och Mattias Sandberg.
Aftonbladets Andreas Bardell, Natalia Kazmierska och Mattias Sandberg.

■ ■ Vi hade världens mest jämlika skola.

■ ■ Men i dag slås nästan 14 000 elever ut innan gymnasiet.

Klyftorna mellan rika och fattiga barn växer i klass­rummet.

Nu växer ilskan mot den kommunala skolan, från både elever, föräldrar och lärare.

■ ■ Vad är det som händer?

■ ■ Skolgranskning är Aftonbladets stora satsning på att undersöka dagens grundskola. Följ oss i realtid på skolgranskning.aftonbladet.se