Han har lån – utan ränta

I dag höjer Riksbanken som väntat styrräntan igen, till 1,75 procent.

Men det är inget som paret Alfons von Schlittenbach behöver oroa sig över. De hade bostadslån i Swedbank, men flyttade för tre år sedan över lånet på 220 000 kronor till banken Jord, arbete, kapital, JAK Medlemsband - som är räntefri och ägs av medlemmarna.

– Jag råkade av en tillfällighet hitta en liten annons på internet om att man kunde ta lån utan ränta, säger Harald Alfons von Schlittenbach.

Lånar pengar till varandra

Principen går ut på att medlemmarna lånar pengar till varandra, förklarar Karin Nordström, ställföreträdande VD på JAK. Därför finns ett krav: man måste över tid spara lika mycket som man lånar.

Lånar man, som i Haralds fall, 220 000 kronor på 10 år, måste sparinsättningarna vara lika stora som amorteringarna, till dess att hela lånet är betalt.

Efter 10 år är lånet betalt, och då finns 220 000 kronor att ta ut, från JAK:s sparkonto.

Trött på direktörsbonusar

Dels tjänar paret ekonomiskt på lånet. Men Harald ser det även som ett ideologiskt ställningstagande:

– Jag var så förbannat trött på alla bonusar till bankdirektörerna.  De här pengarna finns ingen som tjänar på. Det är en självtillfredsställelse, säger han och fortsätter:

– Folk tror inte det är sant. De baxnar när man berättar att lånen är utan ränta och att banken ägs av medlemmarna. De blir nästan misstänksamma och undrar vad kroken är, säger han.

"Ränta är på fattigas bekostnad"

– Vår grundidé är att man inte ska kunna tjäna pengar på andras bekostnad. För det är vad som händer i ett system som bygger på räntor. Pengar kommer alltid någonstans ifrån, säger Karin Nordström på JAK.

– Praktiskt är vi precis som en vanlig bank, bara att vi inte betalar ränta till spararna, bonusar och utdelning till aktieägare.

Det låter ju otroligt bra. Varför är inte ni den största banken?

– Om en person tar ett stort lån, så kan det tillsammans med sparinsättningen bli ett stort belopp att sätta in varje månad, och det är inte säkert man har råd med det. Flera av våra medlemmar har en del lån i vanliga banker, och en del hos oss, säger Karin Nordström.

"Nytt sätt att se på ekonomi"

Hon beskriver JAK som ett nytt sätt att se på ekonomi, som är mer öppet och demokratiskt.

– Alla medlemmar hos oss har en röst och lika stort inflytande över bankens utveckling.

Karin Nordström menar också att systemet är mer ekonomiskt hållbart än räntesystemet hos vanliga banker.

– Ekonomer som sysslar med investeringar har börjat höra av sig till oss. De ser att räntan kan bidra till ett kortsiktigt ekonomiskt tänkande. När man jobbar med diskonteringsräntor räknar man på räntetillväxt. Det betyder att investeringar kan verka billigare än vad de faktiskt är. Det innebär stora problem för kommande generationer - att vi som lever nu inte tar ansvar för ekonomin direkt, utan skjuter kostnader på framtiden.

Gör inte reklam

– Vi hoppas att det här kommer att växa, men vi har inga stora pr-kampanjer. Vår strategi är att jobba med lokala avdelningar och folkbildning. Eftersom det här är ett nytt sätt att tänka, vill vi ha folk som är intresserade som kommer till oss, och inte skrika i öronen på folk som inte lyssnar, säger Karin Nordström.

"Bankkunder orörliga"

Annika Alexius, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, förklarar ränta som ett pris på en tjänst: att fördela pengar över tid. Hon liknar det med priset på mjölk. Alla skulle vilja att mjölken vore gratis, men då skulle knappt någon vilja producera mjölk.

– Det är samma sak på penningmarknaden. Ingen skulle vilja låna ut pengar om de inte fick betalt för det, säger Annika Alexius.

Att bankerna tar ut en vinstmarginal förklarar hon dels med den riskpremie som tas ut - priset på risken som banken får betala, som även det sätts av marknaden. Enligt Alexius har riskpremien varit för låg, så att bankerna tagit för stora risker mellan 1994 och 2008, fram till krisen.

Den andra delen av glappet mellan in- och utlåningsräntan är vinst.

– Där skulle marknaden fungera mycket bättre om inte bankkunderna var så orörliga, för att de är illa informerade och lata. Så är jag också. Jag flyttar inte mina lån, trots att det kommer banker som erbjuder bättre villkor.

"Fungerar inte för storföretag"

Om JAK säger Annika Alexius:

– Det är väl bra om folk kan byta tjänster med varandra, ungefär som att den ena bonden producerar mjölk och byter den mot grannens kött. Den ena lånar och den andra lånar ut och sparar. Men det kan ju aldrig ersätta en fungerande kapitalmarknad. De flesta som behöver mjölk har inga köttkor; de flesta som lånar behöver kanske 2 miljoner till en lägenhet och företag behöver 2 miljarder till en ny investering - JAK tar bara hand om ett väldigt litet segment av marknaden.

Ingen kompensation för inflation

Dessutom måste man mäta kostnaden för ett gratislån rätt, påpekar hon. Räntan är till exempel delvis kompensation för inflation, och om 100 000 kronor sätts in på banken så får man ut 100 000 kronor plus kompensation för inflation om ett antal år.

– Om du bara får tillbaka dina 100 000 så har du i köpkraft förlorat ett par procent. Så medlemmarna betalar en slags ränta ändå, i form av utebliven kompensation för att pengar minskar i värde över tiden.