Så hotar kriminella grupper demokratin

Trakasserier, hot och våld mot tjänsteman på myndigheter görs ofta i syfte att påverka den enskilde tjänstemannen. Något som i sig blir ett hot också mot demokratin.

2005 kom Brås rapport "Otillåten påverkan riktad mot myndighetspersoner". Där konstaterade man att tolv procent av de tillfrågade tjänstemännen utsatts för hot, våld eller allvarliga trakasserier någon gång mellan första januari 2004 och sommaren 2005.

Johanna Skinnari är utredare vid Brå och arbetade med rapporten. Enligt henne ligger kriminella grupper endast bakom cirka en fjärdedel av fallen.

– Då kan det exempelvis röra sig om organiserad brottslighet, smugglingsgrupperingar, mc-gäng och ungdomsgäng, berättar hon för aftonbladet.se.

Ovanligt våld

Det var framför allt de civila yrkesgrupperna som hade drabbats av trakasserierna; åklagare, domare och tjänstemän inom Kronofogdemyndigheten var utsatta. Åklagarna var relativt ofta även utsatta för allvarliga hot, enligt Brå.

– Våld är relativt ovanligt och det är ovanligt att man drabbas i sin privatbostad. Framför allt är åklagare utsatta för trakasserier och hot. Generellt sett sker de flesta trakasserierna på arbetsplatsen under tjänstgöringstid.

Att någon sprängde dörren till en kvinnlig åklagares bostad i Trollhättan, menar Johanna Skinnari kan tyda på organiserad brottslighet.

– Organiserad brottslighet ägnar sig åt planering på ett helt annat sätt. De försöker i vissa fall påverka en hel arbetsplats och kan göra ganska spektakulära saker som att skjuta in i ett polishus. En sprängladdning i privatbostaden är också något som kan rikta sig mot flera åklagare, för att få uppmärksamhet.

Synlig för myndigheter

Samtidigt menar Johanna Skinnari att vissa kriminella grupper helst undviker den typen av uppmärksamhet.

– Andra studier visar också att många organiserade grupperingar strävar efter så lite myndighetskontakter som möjligt. Man vill inte vara synlig och gör man sådana saker blir man väldigt synlig för myndigheterna.

Drygt en fjärdedel av de åklagare som tillfrågades av Brå hade funderat på att byta jobb på grund av trakasserierna. Cirka två procent av åklagarna hade låtit sig påverkas av trakasserierna så att tjänsteutövningen skulle kunna ifrågasättas, något som Johanna Skinnari ser allvarligt på.

– Ett demokratiskt samhälle bygger på att myndighetspersoner våga göra sitt arbete, att man vågar utreda brott. Det får inte bli så att otillåten påverkan har effekt, att tjänstemän undviker sina arbetsuppgifter.

Även poliser samt personal inom kriminalvården är extra utsatta för hot. Var fjärde inom Kriminalvården har blivit utsatt för hot, våld eller trakasserier, enligt Brås rapport. Brå har tagit fram handboken "Motverka otillåten påverkan".

Brå har även tillsammans med Utvecklingsrådet för den statliga sektorn lanserat sajten "Hot på jobbet" som vänder sig till tjänstemän inom den statliga sektorn.