Här firar de vinsterna

Barnens pengar går till banklån och sparkonton – så gör friskolejätten miljonklipp på skattemedel

1 av 4 | Foto: Foto: JONAS BORG
INHYRD Popstjärnan Måns Zelmerlöw var dragplåster på den årliga Vittradagen i september 2010. Då hyllades de skolor som nått ett bra ekonomiskt resultat.
NYHETER

Friskolorna skryter gärna om att vinsterna går tillbaka till skolorna.

Men Aftonbladet kan avslöja att skoljätten Academedia lägger tiotals miljoner av elevernas pengar på banklån och sparande.

– En del av överskottet sätter vi helt enkelt in på banken, säger vd:n Marcus Strömberg.

Händer i luften. Lärare som dansar på scenen. När kvällens konferencier Måns Zelmerlöv sjunger U2:s ”Pride (In the name of love)” formar någon i publiken ett hjärta med händerna.

Det är den 11 september 2010 och på den årliga Vittradagen i Nacka Factory är stämningen på topp. Det delas ut priser till anställda i friskolebolaget Vittra, ett av de största skolföretagen inom Academedia. Årets bästa pedagoger och ledare hyllas.

Men på den här galan hyllas också de skolor som nått ett bra ekonomiskt resultat.

Hur blev det en bedrift att gå med vinst på skattepengar som kommer från kommunens elevpeng?

Ska inte de pengarna gå till eleverna?

Föddes ur börsbolag

Vi tar det från början.

Den 21 oktober 2008 skapades en gigant i friskolevärlden. Då offentliggjordes att börsbolaget Academedia köpt utbildningsbolaget Anew Learning för strax över 800 miljoner kronor.

En del av köpesumman, runt 300 miljoner kronor, betalades genom ett banklån.

Sveriges största utbildningsföretag var nu fött. Academedia blev marknadsledande i en bransch som de senaste åren upptäckts av allt fler finansklippare. Riskkapitalister som lockas av en stabil verksamhet, en bransch som ständigt pumpas full av nya miljoner genom den kommunala elevpengen.

Senare, efter en kamp om ägandet sommaren 2010, kom riskkapitalbolagen EQT och Providence in som ägare.

Wallenberg-styrda EQT:s vd har själv sagt i intervjuer att deras investeringar bara är på några få år.

Så är det också med Academedia.

Det bekräftar flera källor inom bolaget som har insyn i företagets styrning och finanser.

– Det är mycket tydligt inom företaget att allt har ett perspektiv på tre-fyra år. Det är precis som EQT vill, för de kommer ju sälja inom en inte alltför avlägsen framtid. Man vill maximera vinsten med de nya ägarna och snabbt bli lönsamma. Academedia går aldrig in i ett skolföretag om man inte kan få en snabb lönsamhet.

Under EQT:s och Providences vingar har friskolejätten fortsatt sin expansion och hade 2009 en omsättning på 2,1 miljarder kronor och en rörelsevinst på 180 miljoner kronor. Vad hände med de pengarna?

Skolan får bara en del

”Styrelsen föreslår att årets vinst används till att utveckla bolaget vidare och att ingen utdelning lämnas för 2009.”

Så skriver Academedia i en öppen årsrapport. Bolaget skyltar ofta med att inga aktieutdelningar görs och att överskott går tillbaka till verksamheten.

Men Aftonbladet kan nu avslöja hur det går till när skattepengar, som ska gå till barnens utbildning, hamnar någon helt annanstans. Bara en del av överskottet, som alltså kommer från den kommunala elevpengen, stannar kvar hos skolorna.

Av Academedias senaste vinst på 180 miljoner kronor har drygt hälften, runt 100 miljoner, gått till investeringar i bland annat utrustning som datorer och möbler.

Och de resterande 80 miljonerna?

De går till banklån och sparkonton, enligt högt uppsatta personer inom bolaget.

Under de senaste tre åren har Academedia använt överskottet från skattepengarna till att betala av en tredjedel av det lån på 300 miljoner som togs när man expanderade 2008.

Bolaget väljer också att spara tiotals miljoner om året.

– Det andra vi gör att betala på lån. Det tredje är att vi sätter in pengarna på banken helt enkelt. Vi förstärker företagets ekonomi, säger vd:n Marcus Strömberg.

”Ingenting fungerade”

Hur påverkas eleverna?

Academedia framhåller att deras elever i för- och grundskola har bättre resultat än snittet för svenska skolor på nationella prov.

Aftonbladets granskning visar dock att friskolegiganten får många anmälningar om missförhållanden. De har en stor andel obehöriga lärare och det är glest mellan lärarna.

Föräldern Mattias van den Bosch, 38, är en av de som först uppskattade idéerna bakom en av Academedias skolor – Vittraskolan i Mölnlycke.

– Jag gillade deras pedagogiktankar. Men sedan visade det sig att allt bara var drömmar och visioner. De har varken lärare eller resurser och ingenting fungerade.

Han tog sina barn ur Vittras skola sedan hans dotter hade ramlat och skadat sig illa.

Men ingen från skolan ringde.

– Innan Vittra var mina barn engagerade i skolan och kom hem och pratade om allt de gjort. Nu har de tappat intresset och kommit efter.

Anmälda flera gånger

Koncernens grundskolor får nästan 50 procent fler anmälningar till Skolinspektionen än totalsnittet för fristående grundskolor. 33 anmälningar har kommit in sedan den 1 januari 2010. Det handlar bland annat om mobbning och kränkning av elever.

Bland Academedias lärare har också bara 69,6 procent behörighet. Det går att jämföra med friskolesnittet på 70 procent och de kommunala skolornas snitt på 88 procent.– Jag är inte nöjd med vår andel i den officiella statistiken. Vi jobbar väldigt hårt med att förbättra andelen behöriga lärare, säger Marcus Strömberg.

När det gäller lärartäthet är Academedia-skolorna också sämre än både de kommunala skolornas och friskolornas genomsnitt. I snitt har Academedia 6,8 lärare per 100 elever. De kommunala skolornas siffra är 8,3. Friskolornas är 7,7.

Mer tid med lärarna

På en skolgård i Upplands Väsby vajar Vittra-flaggorna i vårvinden.

Strax utanför entrén till Vittra Väsby sitter två elever i 10-årsåldern och knappar på sina skol-laptops i solen.

– Från och med nästa läsår ska alla elever på tolv av våra skolor ha egna laptops, säger vd:n Anders Hvarfner och ser förtjust ut.

Han driver en av de Academedia-skolor som har låg lärartäthet – bara 6,2 lärare per 100 elever.

Och de lärare som finns får jobba hårt.

– Visst är det så att de har en tung arbetsbörda, speciellt om man är ambitiös.

Han förklarar det med Vittra-modellen som bland annat innebär att ämnesgränser suddas ut, att barnen har längre undervisningsblock och att de ska få mer tid med sina lärare.

– Lärartäthet är viktigt men med Vittra-modellen får eleverna ändå mer undervisningstid och mer tid med lärarna.

”Vi sparar inte”

Academedias vd Marcus Strömberg pratar snabbt och engagerat.

När han förklarar framgången bakom Academedias expansion de senaste åren upprepar han flera gånger att modellen handlar om kvalitet.

– Vi sparar inte in på vikarier, det funkar inte så och det skulle i så fall inte vara hållbart. Men däremot känner vi igen bilden av att lärarna har väldigt hög arbetsbelastning och det är något som är generellt på många skolor i Sverige. Det handlar bland annat om de administrativa kraven och även de sociala som läggs på lärarna.

Hur länge stannar EQT som ägare för Academedia?

– Jag har pratat med EQT och till mig säger de att de har en horisont på fem till sju år. Men det viktiga är att vår verksamhet är långsiktig. Plockar vi in en grundskoleelev har vi ett ansvar i nio år och sköter inte vi oss så finns vi inte kvar. Så enkelt är det.

Varför hamnar en del av elevpengarna hos Academedia och inte hos skolorna?

– Vi har som mål att ha ett långsiktigt överskott. Just nu är det ungefär på åtta procent före skatt och räntekostnader, efter det cirka sex procent. Hela skolpengen går ut till skolan men sedan är vår målsättning att alla skolor ska ha ett långsiktigt överskott. Det är en trygghet för lärare och elever att det finns en buffert.

Vd-lönen: 2,6 miljoner

Marcus Strömberg tycker inte att Academedias överskott är särskilt anmärkningsvärt. Inte heller ser han något problem med att det är skattepengar.

– Det här är ju en verksamhet som har låg lönsamhet. Jämför vår lönsamhet med ett läkemedelsbolag eller en bank.

Och hans egen lön? Den låg senast på 2,6 miljoner kronor med bonus.

FAKTA

Academedias grundskolor

Academedia har 45 000 elever i förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningar.

Här är deras grundskolor.

Fenestra

Två skolor i Göteborg.

Norrskenets friskola

Tre skolor i norra Sverige.

Petersvenskolan

Tre skolor i södra Sverige.

Prima

Ska starta hösten 2011.

■ ■ Sveriges fri­skolor får tiotals skatte­miljarder varje år. Det har fått några av ­världens tyngsta risk­kapitalister att slåss om ­snabba skolklipp i Sve­rige.

■ ■ Samtidigt ­skyltar de största svenska skol­bolagen med att inga aktie­utdel­ning­ar görs och att över­skottet går till­baka till verksamheten.

Men stämmer det?

■ ■ Afton­bladets Claes Peters­son och Karin Östman avslöjar hur Acade­media – med ­an­svar för 45?000 elever – lägger vinster på hög.