”Bra att någon tar tag i det här”

Tvåbarnspappan Gjermund Henriksen: Anskrämligt att vi har fått A- och B-skolor i Sverige.
Tvåbarnspappan Gjermund Henriksen: Anskrämligt att vi har fått A- och B-skolor i Sverige.Foto: andreas bardell
NYHETER

Slutsats #2: Bort med B-skolan väckte intensiv debatt.
Huvudteman blev stökiga klasser och segregeringen.
– Det är otroligt bra att någon tar tag i det här. Det är anskrämligt att vi har fått A- och B-skolor i Sverige i dag, säger tvåbarnspappan Gjermund Henriksen i Borås.

Sjömarkenskolan i Borås var en av de första platserna som vi besökte under granskningen av den kommunala skolan. Där mötte vi föräldrar och elever som demonstrerade mot trånga lokaler och nedskärningar på 19 miljoner.

Och upproret har gett resultat.

Dragit in förslaget

Efter vår granskning har politikerna dragit in förslaget om att spara in på lärartjänster:

– Politikerna har lyssnat på oss. Tack vare att ni skrivit om vår situation har även andra skolor hört av sig och frågat hur vi gått till väga. Det är roligt för det betyder att detta inte kommer att dö ut nu. Kampen för en bättre skola går vidare, säger Gjermund Henriksen, pappa i Borås.

Hundratals läsare kommenterade artikeln om B-skolan på nätet i går. Att många bryr sig om den kommunala skolans framtid visade inte minst dagens fråga: av 11 500 röster svarade 60 procent att de helst vill ha sina barn i en kommunal skola.

Tre politiker var med och chattade om vår slutsats i Debatt Live.

”Har råd med elitsatsningar”

Diskussionen blev stundtals livlig.

Socialdemokraternas talesperson i skolfrågor, Mikael Damberg ställde Tina Acketoft (FP), ledamot i utbildningsutskottet, mot väggen:

– Är det inte märkligt att regeringen alltid har råd att genomföra "elitsatsningar" men inte har några förslag för att minska skolsegregationen? sa han.

Tina Acketoft kom snabbt med svaret - och lyfte en av FP:s hjärtefrågor, ett återförstatligande av skolan:

– Låt staten ta huvudansvaret över skolan så att vi får samma förutsättningar i landet. Fördela resurserna kompensatoriskt i högre grad än i dag.

Rossana Dinamarca (V) var den enda i trion som pekade ut fria skolvalet som ett centralt problem.

– Det vi har kunnat se i granskningen som Aftonbladet gjort den senaste tiden är en ökad segregation. Segregationen har dessutom visat sig vara direkt kunskapshämmande både för elever som är "hög och lågpresterande". Alla elever tjänar på en gemensam skola, sa hon.

FAKTA

Läsarreaktioner

Fredrik:

- Hade ingen aning om att skolan hade gått så mycket åt helvete. Väldigt skrämmande och inger inget framtidshopp för Sverige. Detta kräver högsta prioritet av både kommuner och politiker och bör fixas så snabbt som möjligt!
rikrom:
- När jag läser detta inser jag hur glad jag är över att inte bo i Sverige.
lugn_och_fin:

- Att ha privata aktörer i skolan är att subventionera korruption! Samma med all annan myndighetsutövning. Bilprovning, vård etc. Vilka är det som vill att pengarna ska styra men inte behov?
Olle _T:

- Att så många går ut ur skolan utan att ha klarat målen är helt lärarnas och skolledningarnas fel.
tyckochtänkaren:

- De kommunala skolorna var inte så välfungerande tidigare, det är därför så många flyr därifrån nu när de kan. Så länge vi i Sverige envisas med att låtsas att alla är lika kommer det vara så här. Kommer själv ihåg hur det var i skolan på 70-talet, vi som brydde oss om skolan och var duktiga fick ingen stimulans överhuvudtaget.
VemVet:

- Kommunala skolan och friskolor får lika mycket pengar för varje elev. Friskolan plockar ut en vinst från de pengarna. Oavsett vad man nu tycker om att ta ut en vinst på elever så borde ju den kommunala skolan ha ett riktigt övertag som inte behöver vara vinstdrivande

irlalive:
- Varför skyller alla på politikerna? Var nämner man föräldrarna som ska se till att barnen kommer i tid till skolan, gör sina läxor och inte vandaliserar lokalerna? Om skolan är kass kunde kanske föräldrarna reagera lite tidigare? Klart att barnen inte bryr sig om lärande ifall de inte får stöd hemifrån? Att ha intresse för sina barns utveckling handlar varken om utbildningsnivå eller härkomst.