Dagens namn: Vera, Veronika
STÖRST I SVERIGE - 3,5 MILJONER LÄSARE VARJE DAG
Startsidan / Nyheter

Stoppa lycksökarna

Så lyckades brottslingar ta sig in i en ny miljardindustri: den svenska skolan

FIRAR MED ZELMERLÖW Friskoleföretaget Vittra hyllade sina medarbetare och skolor med att hyra in den blivande allsångsledaren som konferencier. Evenemanget kostade 2 000 kronor per medarbetare. FIRAR MED ZELMERLÖW Friskoleföretaget Vittra hyllade sina medarbetare och skolor med att hyra in den blivande allsångsledaren som konferencier. Evenemanget kostade 2 000 kronor per medarbetare. Foto: JONAS BORG

Han heter Jonathan M Nelson.

Efter 1992, och en lyckosam investering i ett telekombolag, är han ekonomiskt oberoende.

 

Han sålde sitt telekombolag dyrt – för 600 miljoner dollar –och fick vittring på ett ytterst lönsamt affärssystem. Genom åren har han genom sitt riskkapitalbolag Providence fortsatt på samma sätt. Han köper bolag. Drar ner på kostnader, effektiviserar, utvecklar. Sedan säljer han dyrt.

I dag är den 52-årige amerikanen mångmiljardär och finns på Forbes listor över världens rikaste personer.

Vad har han med den svenska skolan att göra?

Väldigt mycket ska det snart visa sig.

De kallar det ”Ny start för Sverige”.

Efter nio år av socialdemokratiskt styre har högerblocket segrat och en koalitionsregering satts samman.

I riksdagshuset, på morgonen den 4 oktober 1991, läser Sveriges nya statsminister, Carl Bildt, upp sin regeringsförklaring.

– Under nittiotalet ska vi skapa Europas bästa skola. Alla ges rätt att fritt välja skola. De offentliga bidragen ska i princip följa eleven.

Ett nytt svenskt skolsystem var fött.

Tidigare hade några få privata skolor funnits och då finansierats av terminsavgifter. De flesta fanns i Stockholmsområdet och lockade ofta till sig överklassens barn.

 

Men nu ville den nya borgerliga regeringen erbjuda eleverna ”valfrihet på lika villkor”.

Den nya lösningen för en jämlik skola var skolpengen – ett bidrag som följer med eleven och ges till den skola som barnet väljer.

Föräldra- och lärarkooperativ och alternativa pedagogiska förespråkare låg i startgroparna och blev de första att starta friskolor.

Många blev inte långvariga – men sakta började branschen växa.

Stockholms landshövding Per Unckel (M) var en av dem som drev igenom reformen.

Han var utbildningsminister i den dåvarande högerregeringen – och är i dag bekymrad över hur friskolesystemet utvecklades.

– Antalet friskolor har blivit fler än vad vi trodde vid den tiden. Jag liksom många andra har häpnat och bekymrat mig över att mindre seriösa företag väljer att satsa på detta.

Kodnamnet på affären är Project Plato.

Morgonen den 7 september 2009 kommer representanter från ett av världens största riskkapitalbolag, amerikanska Providence Equity Partners, till Marcusplatsen i Nacka.

Providence styrs av 52-årige Jonathan M Nelson och bland företagets tidigare satsningar finns skivbolaget Warner Music Group och filmjätten MGM, Metro-Goldwyn-Mayer.

Men denna gång är det något helt annat som fångat amerikanernas intresse.

Den svenska skolan.

 

På Marcusplatsen i Nacka håller skolföretaget Academedia denna dag en branschträff och riskkapitaljätten ser en chans till kontakt.

Marcus Strömberg, vd på Academedia   Marcus Strömberg, vd på Academedia Genom ett projekt, internt kallat Project Plato efter den välskolade grekiske filosofen, försöker Providence ta över ägandet i Academedia. Men det finns en annan aktör som i hemlighet haft ögonen på den framgångsrika skolkoncernen.

Wallenbergarnas riskkapitalbolag EQT.

I en infekterad budstrid slåss riskkapitalbolagen om ägandet över skolbolaget med ansvar för 45 000 elever.

 

Den svenska friskolan klassas vid det här laget, våren 2010, som en sådan guldkalv att finansjättarna är beredda att göra mycket för att vinna.

Så har det varit sedan några år tillbaka.

Riskkapitalbolagens ökade intresse för de svenska friskolorna går att spåra till mitten av 2000-talet. 2007 gick till exempel investmentbolaget Bure in i Academedia och sedan dess har en rad andra aktörer i branschen följt efter.

 

Flera av de största friskolekoncernerna ägs nu av riskkapitalbolag, några av dem med rötterna i skatteparadis som Guernsey och Caymanöarna.

Även om friskolorna till största del fortfarande drivs av mindre företag ägs de tre största skolkoncernerna – som tillsammans omsätter 4,2 miljarder kronor – av riskkapitalister.

Kritikerna menar att deras ägande är kortsiktigt och även tyrar stabiliteten för eleverna.

Academedias vd har en annan syn.

– EQT ser långsiktigt på det här och vår verksamhet är långsiktig. Plockar vi in en grundskoleelev har vi ett ansvar i nio år och sköter inte vi oss så finns vi inte kvar. Så enkelt är det, säger Marcus Strömberg, vd på Academedia som ägs av riskkapitalbolag.

Men långsiktighet ligger oftast inte i ett riskkapitalbolags natur.

 

Mitt under vår skolgranskning kommer beskedet att ett av Sveriges största friskolebolag, Pysslingen, är till salu.

Efter mindre än två år väljer riskkapitalbolaget Polaris, som äger Pysslingen, att sälja.

För riskkapitalisterna har den svenska skolan blivit synonymt med snabba och säkra klipp.

Liksom Per Unckel har Beatrice Ask, som var skolminister i regeringen bakom reformen, förvånats över branschens utveckling.

Nu vill hon inte kommentera – men har tidigare sagt så här i en intervju:

– Det var nog ingen som såg koncerner framför sig. Diskussionen handlade om att det skulle finnas alternativ till den kommunala skolan.

Så varför blev det som det blev?

– Det är ett drömsystem.

Så sa en av riskkapitaljätten Providences direktörer om det svenska systemet med elevpeng när de försökte ta över ägandet i Academedia.

Det handlar om ett världsunikt system.

Friskolorna drivs uteslutande av offentliga pengar och får samtidigt generera vinst till ägaren.

Men skolor som affärsidé är ingen vanlig företeelse i resten av Europa. England är ett undantag, men där bekostas privatskolor delvis av terminsavgifter som föräldrarna betalar.

I flera andra europeiska länder finns ett uttalat förbud mot att driva skolor i vinstsyfte. Så är det i bland annat Nederländerna och Finland. Men i Sverige har nästan vem som helst rätt att starta friskola.

Kraven är egentligen bara två: rimliga ekonomiska förutsättningar och att utbildningen bygger på skollagen och läroplanen.

 

Och nu, 20 år efter friskolereformen, är intresset rekordstort.

Till hösten har 104 skolor fått tillstånd att starta eller utvidga sin friskoleverksamhet på grundskolenivå.

Och då har ändå avslagen ökat.

På fem år har också kommunernas ersättningar till friskolorna ökat med 65 procent. 2009 betalade kommunerna 22 miljarder kronor till friskolorna.

Vart tar de pengarna vägen?

I publiken är det någon som formar ett hjärta med händerna.

Det är den 11 september 2010 och i konferenslokalen Factory i Nacka har det blivit den dag på året då friskoleföretaget Vittra hyllar sina medarbetare och skolor runt om i landet. Vittra storsatsar och lägger över 2 000 kronor per medarbetare på evenemanget. Måns Zelmerlöv som konferencier, coverband och inhyrda proffsfotografer och tv-team på plats.

Några får priser för att de är ”årets bästa pedagog”. Andra hyllas av helt andra skäl. En galaklädd Zelmerlöw öppnar sina guldkuvert och läser upp namnet på de skolor som fått bäst ekonomiskt resultat under året.

 

Hur blev det en bedrift att gå med vinst på skattepengar som kommer från kommunens elevpeng?

Ska inte de pengarna gå till eleverna?

Vi har avslöjat hur friskolejätten Academedia, som Vittra är en del av, lägger sina vinstpengar på hög.

Av vinsten på 180 miljoner kronor går 100 miljoner kronor till verksamheten – resten till något helt annat.

Pengar som kommer från kommunens elevpeng hamnar på sparkonton eller går till banklån.

Pengar som skulle ha gått till elever och lärare.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har lovat en utredning om friskolornas kvalitet och vinstuttag. Men eftersom riksdagen också ska göra en utredning väljer utbildningsdepartementet att vänta.

Jan Björklund har uttryckt sig kritiskt mot stora vinster och bristen på meddelarskydd för friskolornas anställda. Men exakt vad kommittén ska utreda bestäms först senare i vår och ett konkret lagförslag kan ”ligga ett par år framåt i tiden”.

Friskoleföretagen har insett den politiska risken och skyltar ofta med att inga aktieutdelningar görs och säger ofta att vinsterna går tillbaka till verksamheten.

Så är det alltså inte alltid. Men om Academedia lägger elevernas pengar på sparande och lån finns det andra som lägger pengarna på helt andra saker.

Som New York-resor. Dyra viner. Och snabba bilar.

Vi hittar honom i Småland.

En kameralins följer oss när vi ringer på dörren.

Vi har kommit till Aneby, en lite slumrigt charmig ort strax utanför Jönköping. På vägen till den kameraövervakade ytterdörren har vi passerat två mycket exklusiva Mercedes-bilar och fler övervakningskameror.

Rune Nensén.   Rune Nensén. Foto: TERJE LINDBLOM Här bor friskoleägaren Rune Nensén och inte heller denna gång, vi har sökt honom länge, får vi någon kommentar.

Bara 50 meter bort ligger företagets expedition och ett hem för utsatta barn. Det är en del i den skattefinansierade vård- och friskolekoncern som gett Rune Nensén aktieutdelningar på tiotals miljoner de senaste åren och en lön på 3,8 miljoner för 2009.

Vi har kommit hit för att fråga om Skatteverkets beslut om omfattande skattetillägg.

Nensén har försökt dra av – för att ta några exempel – nattklubbsbesök i New York, Formel 1-resor till Tyskland och limousinresor. Dessa punkter har nämligen en direkt koppling till verksamheten, menar Nensén.

Avdragsförsöken är av en sådan omfattning att Skatteverket, enligt Aftonbladets källor, kommer att polisanmäla Rune Nensén för ekonomisk brottslighet.

Men Nensén är långt ifrån den enda svenska friskolechef som har haft ekonomiskt trassel.

Vi har avslöjat:

Friskoleföretagare som – trots kraven på en sund ekonomi – dömts för bokföringsbrott och skattebrott. Vi hittade också andra dömda brottslingar, en av dem dömdes i Sveriges största sexköpshärva.

17 ledande personer i friskolebolagen har konkurser bakom sig. En av dem har haft 13 företag som gått i konkurs.

Bland skolornas huvudmän fanns också ett 40-tal personer med betalningsanmärkningar, några med mångmiljonskulder.

Totalt 171 betalningsanmärkningar på själva friskolebolagen.

Är dessa personer lämpliga att driva friskolor?

 

Sanningen är att Skolinspektionen inte ens har tagit ställning till saken.

De får nämligen inte kontrollera brottsregister. Styrelseledamöter kollas inte alls. I många fall kollas inte ens verkställande direktörer. Det är bara just ägarnas ekonomiska historik som i viss mån undersöks.

Systemet innebär alltså att du kan vara en dömd pedofil, avancerad skattesmitare eller grov ekobrottsling – och Skolinspektionen ger dig tillstånd ändå.

Detta trots att regelverket i grunden ska säkerställa att skolorna är säkra och har en sund ekonomi.

Skolinspektionens generaldirektör, Ann-Marie Begler, bollar frågan vidare till politikerna och efterlyser själv hårdare kontroller.

– Många, kanske lycksökare, finns i den här branschen. Vi har ett projekt som tar ställning till hur vi ska kunna granska det här i framtiden. Vi ser att branschen vuxit så kraftigt och vi måste titta över våra arbetsformer och det gör vi också.

– Vi skulle gärna vilja få ytterligare möjligheter att kontrollera.

SKOLAN LYFTER ELEVERNA Friluftsskolan Vargen i Kiruna är ett gott exempel på en friskola där alla elever har godkänt i samtliga ämnen. Matilda Landström är en av dem.   SKOLAN LYFTER ELEVERNA Friluftsskolan Vargen i Kiruna är ett gott exempel på en friskola där alla elever har godkänt i samtliga ämnen. Matilda Landström är en av dem. Foto: PONTUS ORRE  

Några av barnen hjälps åt att hämta vatten och göra upp eld.

Här, vid foten av högfjället Tuolpagorni, är det dags för eleverna på norrbottniska Friluftsskolan Vargen att laga lunch. De lär sig att planera och samarbeta, på köpet kommer trygghet och gemenskap.

Förespråkarna brukar trycka på att friskolereformen öppnade för valfrihet i skolan. Skolor med annorlunda profiler kunde lyftas fram, snabbare beslutsvägar skapades, skolpersonalen kunde använda pengarna på ett friare sätt.

 

Den norrbottniska skolan kan ses som ett gott exempel på det.

Här har också samtliga niondeklassare minst godkänt i samtliga ämnen och medelbetyget är högt upp på rikstopplistan.

Längst upp på den topplistan finns det nästan bara friskolor.

För trots att friskolorna är sämre än de kommunala skolorna på många punkter i statistiken – till exempel elevvård, lärartäthet och antal lärare med behörighet – så har friskoleeleverna oftast bättre betyg och bättre resultat på de nationella proven.

Hur kommer det sig?

Många friskolor har naturligtvis lyckats engagera och sprida kunskap till sina elever på ett bra – och bättre sätt – än de kommunala.

Men för att överleva och få nya elever måste en friskola visa goda studieresultat. För att nå dit pressar flera av de stora friskolebolagen sina lärare att arbeta hårdare. Några, som matteläraren Pär Lindberg på John Bauer-gymnasiet i Sundsvall, uppmanades att godkänna elever som inte håller måttet. Bara för att skolan ska få behålla elevpengen och snygga till sin statistik.

Förklaringen till friskolornas höga betyg kan också delvis ligga i att friskoleelever i något högre utsträckning kommer från studievana hem med föräldrar med akademisk utbildning.

Så vad är då våra slutsatser efter veckor av rotande i den svenska friskolan?

Vi har visat hur branschen har gått från små föräldrastyrda skolor till en mångmiljardindustri med riskkapitalister i spetsen.

Vi har visat hur skattefifflare, brottslingar och svårt skuldsatta passerat Skolinspektionens kontroller.

Vi har visat hur elevernas pengar hamnat på sparkonton eller på skoldirektörernas lyxresor och feta lönekuvert.

Efter sex veckors granskning blir ett par saker tydliga.

 

Hela branschen behöver rensas upp från brottslingar och lycksökare. Skoleleverna behöver skyddas genom att ändra lagstiftningen och ge Skolinspektionen ökade möjligheter att kontrollera. Det borde vara en självklarhet att ägares, styrelseledamöters och andra ledande befattningshavares ekonomi och eventuella brottsbakgrund kontrolleras. Det behövs också en fortsatt diskussion om hur företagen använder sina vinster. Ska svenska skattepengar, pengar som skulle gått till elever, kunna gå till finansmän som är ute efter snabba klipp?

För skolan handlar inte om aktieutdelningar, vinster eller skatteparadis.

Den handlar om elever och rätten till en bra utbildning.

Här är de största bolagen

Flera av de största koncernerna ägs av riskkapitalbolag.

Och de omsätter miljarder.

Här är de tre största friskolejättarna som har grundskolor.

ACADEMEDIA

45 000 elever inom olika skolformer. Bland grundskolföretagen finns Vittra, Fenestra, Peter Svenskolan och Norrskenets Friskola.

Omsättning: 2,1 miljarder (2009).

Ägare: Riskkapitalbolagen EQT och Providence Equity Partners.

 

PYSSLINGEN

Pysslingen har 12 500 barn och elever på sina förskolor och grundskolor.

Omsättning: 1,1 miljarder (2010).

Ägare: Danska riskkapitalbolaget Polaris Private Equity.
 

KUNSKAPSSKOLAN

Kunskapsskolan har 10 000 elever på 24 grundskolor och nio gymnasier.

Omsättning: 0,7 miljarder (2009).

Ägare: Peje Emilsson och investmentbolaget Investor.

Under sex veckor har fyra reportrar, två fotografer, en webbredaktör,en sajtredaktör, två it-utvecklare och en projektchef öppet granskat den svenska grundskolan tillsammans med läsarna:

Vad hände med världens bästa skola?

Via en specialsajt med redaktionsblogg, öppet tipsarkiv och Sveriges mest omfattande lista över samtliga grundskolor har läsarna kunnat följa varje steg i granskningen.

Följ oss live: skolgranskning.aftonbladet.se

Läs Skolgransknings slutsatser i veckan:

MÅNDAG: #1: Höj lärarlönen TISDAG: #2: Bort med B-skolan

I DAG: #3: Stoppa lycksökarna TORSDAG: Sveriges bästa skolor

Skolgranskning i siffror:

Unika besökare senaste veckan: 308 897

Antal sidvisningar senaste veckan: 1 022 550

Totalt antal blogginlägg: 157

Mest kommenterade artikeln: 1 469 kommentarer

Mest kommenterade blogginlägget: 882 kommentarer

Antalet satta i Skollistan: 50 376

Antal mejlade tips: 1 139

Antal uppladdade tips: 602

Antal tweets om Skolgranskning: 618

Antal kommentarer: 10 800

De klubbade förslaget

Flera av de toppolitiker som drev igenom reformen har i dag ledande funktioner inom friskolor.

 

KJELL-OLOF FELDT, 79.

Friskolornas riksförbunds nyligen avhoppade ordförande. Tillhörde i början av 1990- talet friskolelägret inom Socialdemokraterna.


 

PER UNCKEL, 63.

Var med och grundade, och är fortfarande engagerad i, Kunskapsskolan. Var utbildningsminister i regeringen som drev igenom reformen.


 

PEJE EMILSSON, 65.

Kunskapsskolans ägare, starkt kopplad till Moderaterna, som drev frågan redan på tidigt 1980-tal.


 

ODD EIKEN, 53.

Kunskapsskolan Educations vice vd som var statssekretare i högerregeringen som drev igenom reformen.


 

ANDERS HULTIN, 42.

Grundare och fd vd i Kunskapsskolan och kanslichef, Friskolornas Riksförbund. Var sakkunnig på utbildningsdepartementet under reformen.



 

SENASTE NYTT

Visa fler
Om Aftonbladet