Osynliga viruset snor dina pengar

– Vi räknar med att antalet kända skadliga koder, virus, ökat till en halv miljon under 2007, säger säkerhetsföretaget F-secures säkerhetsexpert Johan Jarl.

Det betyder en fördubbling jämfört sedan 2006, då man räknade med 250000 kända koder.

Virusskaparna blir också allt mer sofistikerade och siktar på ditt bankkonto via internet.

Osynligt

Nya former av trojaner, som är helt omöjliga att själv hitta, sprids till bankkunder i USA. Där kallas de nya virusformerna ”man in the browser”, ungefär ”mannen i webbläsaren”.

– Du är inne på din bank, betalar räkningen och får kvitto, allt du ser verkar normalt. Vad man inte ser är att trojanen i din dator själv lägger till osynliga transaktioner och suddar bort dem från kvittot när allt är klart, säger Johan Jarl.

”Mannen i webbläsaren” har kommit in i din dator via de klassiska vägarna, antingen via e-posten eller vid besök på någon sida på nätet, som infekterar din dator när du loggar in på sidan.

Ännu inte i Sverige

Den aktuella trojanen är skräddarsydd för en enskild bank och siktar då på stora amerikanska banker med många användare och potentiella offer. Sverige är ännu förskonat.

– Än är det svårt att klara av att skapa de här trojanerna, men vi vet av erfarenhet att när det här sprider sig och blivit enkelt att göra, kommer också trojaner som siktar på våra i sammanhanget små storbanker, säger Johan Jarl.

År 2007 kommer i virushistorien att framstå som det år då virus som siktar in sig på att komma över internetanvändares pengar slog igenom på bred front. Det blir också det år då virusskaparna på allvar började sikta in sig på internetuppkopplade mobiler. Syftet är detsamma, att komma över pengar.

Ökar kraftigt

– Bankattacker av olika slag ökar kraftigt, säger Johan Jarl.

I Sverige har phising, då viruskaparna lockar användarna till falska kopior av bankernas hemsidor och lockar av dig lösenord, blivit uppmärksammade.

– Folk är numera medvetna om att de inte ska öppna okända bilagor i e-posten och att bankerna aldrig skickar ut begäran om uppgifter via e-posten, men ändå fortsätter några att åka dit, säger Johan Jarl.