Trombovädret skapade kaos i Norrland.
Nu varnar experterna för att vi måste vänja oss.
– Vi verkar gå mot ett varmare klimat och det ökar risken för mer extremväder, säger Johan Groth, meteorolog.
Norra Sverige drabbades i går av ett tromboväder som orsakade stor förödelse under sin framfart:
Stopp i tågtrafiken, tiotusentals hushåll utan ström och träd som blockerade vägarna var bara några av spåren som virvelstormarna lämnade efter sig.
Trombvittnen från gårdagens oväder berättar om hur mörka moln på bara några sekunder la sig som ett kolsvart täcke och kraftiga vindar drog in – som en blixt från klar himmel.
Och enligt experterna finns risken att vi måste vänja oss vid extremväder – med kraftig åska, skyfall och stormar.
– Det finns en viss trend att regn och åskskurar sommartid börjar bli häftigare, det är en av de tendenser man ser här i Sverige, säger Pär Holmgren, meteorolog.
Tromberna uppstår – precis som i går – i samband med kraftiga åskmoln:
– Vi har 8–10 per år i Sverige, säger Michael Tjernström, professor vid meteorologiska institutionen på Stockholms universitet.
Än upplever vi inte samma fenomen som de tornador som river upp mellanvästern i USA, översvämningar som plågar delar av Asien och torka som utarmar Australien.
Men experter som Aftonbladet pratat med talar om tendensen med onormala väderförhållanden även på hemmaplan.
– Går vi mot ett varmare klimat, som vi verkar göra, så skulle det innebära mer energi i atmosfären och det ökar risken för mer extremväder, säger Johan Groth, meteorolog.
– Det känns lite som att vi har mer dramatik i vädret, större kontraster. Men det är för tidigt att säkert säga att vi bevisat fått ett mer extremt väder.
Tromber uppstår i samband med intensiva åskmoln och kraftiga kontraster i vädret. Varm luft skjuter upp och kall faller ner. I trombens centrum är lufttrycket mycket lågt, vilket sänker temperaturen och molndroppar – ”slangen” – ner mot marken bildas. Tromber uppstår
i gränsen mellan de stigande och fallande strömmarna, exakt hur är inte känt, men man vet att strömmarna roterar och det kan vara nyckeln till trombers uppkomst.
I Sverige har man uppmätt vindhastigheter på uppåt 75 meter per sekund i tromber som kan slita upp stora gator i skog samt flytta föremål som hustak långa sträckor.
Tromber förekommer, men är relativt ovanliga, cirka 8–10 per år. Ju längre norrut, desto ovanligare är de.
2 oktober 1986: Jämtland drabbades av en ursinnig tromb. Den ryckte upp tiotusentals träd över en nio kilometer lång sträcka.
17 november 1995: Över 100 000 hushåll blev strömlösa. I Göteborg och flera andra västsvenska kommuner infördes katastrofberedskap. Människor uppmanades att stanna hemma, skolor och daghem stängde. Bara anställda med samhällsviktiga funktioner jobbade.
14 april 1997: Ovädret med kraftiga stormvindar och tromber tog fart i Dalarna och Hälsingland och svepte sedan över Mellansverige. Stora takblock lossnade, träd blockerade vägarna och strömmen försvann.
4 februari 1999: I södra och mellersta Sverige blev närmare 50 000 hushåll strömlösa. På västkusten och i Skåne blåste det upp till orkanvindar.
I Malmö lyfte en husvagn som flög i väg 50 meter.
15 juli 2007: En kraftig tromb drog förbi utanför Jönköping. Tromben ödelade det mesta i sin väg. En gård klarade sig med en hårsmån från att ödeläggas. Fyra hus fick evakueras.
2 juli 2010: Panik utbröt när en kraftig virvelvind svepte in över Eriksdalsbadet i Stockholm och tog med sig ett stort partytält upp i luften. Inga personer kom till skada.
AFTONBLADET I DAG: 11.00 LIVE-TV: Zlatan & EM-truppen tränar. 12.00 LIVE: V75 från Elitloppshelgen. 12.30 LIVE-TV: Presskonferens från EM-lägret. 21.00 LIVE: Eurovison – följ Loreen i finalen.