Svältkatastrof hotar efter extremtorka

FN har inte medel att täcka nödbehovet – kan tvingas dra ner på akut mathjälp

1 av 4
4 juli 2011. Abdifatah Hassan som är elva månader och lider av allvarlig undernäring vårdas på sjukhuset som drivs av Läkare utan gränser i världens största flyktingläger Dadaab. "Svenska Sida har gått in med ett utökat stöd till flyktinglägren i norra Kenya. Dadaab är överbefolkat fyra gånger om", säger Per Byman.
Foto: Roberto Schmidt/AFP
NYHETER

Extrem torka, långvariga konflikter och skenande matpriser.

Världens ögon vänds åter mot Afrikas horn, där tio miljoner människor är i behov av akut hungerhjälp.

– De är extremt utsatta och det är risk för svår svält, säger Per Byman, chef för humanitärt bistånd på Sida.

Etiopien, Somalia och Kenya och andra områden på Afrikas horn har drabbats av den värsta torkan på 60 år, enligt FN. Matpriserna galopperar samtidigt som boskapen ramlar ihop och dör av uttorkning – om familjen inte redan nödslaktat i brist på mat.

Larmrapporter från Kenya talar om hög barndödlighet, många människor dör redan av svält och flyktingfloden från konfliktens Somalia har växt från 10 000 flyende till 20 000 de senaste veckorna.

– Vi har i dagar gått in med ett utökat stöd till flyktinglägren i norra Kenya. Framför allt är de överbefolkade, säger Per Byman på Sida.

Torkan slår till igen – och igen

FN kategoriserar situationen i stora områden av centrala Kenya och Somalia som svår, nivån under värsta möjliga svältkatastrof.

– Det är allvarligt vi följer det här ganska noga. Historiskt har det gått i cykler med bättre och sämre skördeår, det som hänt på senare år är att den går fortare och svältåren kommer tätare. Sida gick ut redan i början av året och gav stöd till FN:s appell för humanitärt stöd till området, säger Per Byman.

Det är en ond cirkel som suger musten ur människor, boskap och mark.

– Befolkningen och markerna får aldrig chans att återhämta sig. Det gör att det här är allvarliga än vad man sett tidigare, säger Per Byman.

Matar boskap med takmaterial

Desperata familjer matar boskapen med halm från sin hydda – och lämnas ut skydd för väder och vind, uppger hjälporganisationen Save The Children till tidningen The Guardian.

FN:s beräknar att tio miljoner människor i regionen akut behöver humanitärt bistånd – och för varje dag förvärras situationen.

Kan tvingas nonchalera nöden

Hittills har hjälpviljan från världen inte varit översvallande. FN:s livsmedelsprogram (WFP) har hittills fått in pengar till hälften av det budgeterade hjälpbehovet.

– Vi gör upp en budget utifrån nöden som vi ser och underfinansiering är en situation vi ofta måste hantera. Vi tvingas ändra vårt hjälpprogram, dela ut mindre mat och billigare mat. Om hjälpinsatsen måste reduceras fokuserar vi på dem där behovet är störst, små barn, gravida och ammande kvinnor, säger Gregory Barrow, talesperson på WFP.

Britter ger nödhjälp

I söndags annonserade Storbritannien att landet bidrar med 39 miljoner extra pund till akuta matinsatser.

– Storbritannien agerar snabbt och beslutsamt i Etiopien för att stoppa den här krisen från att bli en katastrof. Vi vill bidra med livsviktig mat till 1,3 miljoner människor de närmaste tre månaderna, sa Andrew Mitchell, talesperson för Internationella utvecklingsfonden till The guardian.

Svenska utrikesdepartementet (UD) och Sida räknar med att omfördela redan budgeterade pengar till regionen. Från UD skickas i år 556 miljoner kronor vidare direkt till FN:s livsmedelshjälp WFP.

– Av första utbetalningen av årets stöd, som bestod av 325 miljoner kronor, gick 140 miljoner till Somalia, 91 miljoner till Kenya, 90 miljoner till Etiopien och 4 miljoner till Eritrea. Vi ska nu påbörja samtal om fördelningen om andra utbetalningen som sker i juli, säger presschef Cecilia Juhlin.

Kenya: Nationell katastrof

Kenya har klassat situationen som "en nationell katastrof". Röda korset har hörsammat landets rop på hjälp, bland annat genom att akut bidra med tusentals getter till svältande familjer.

– Vi har däremot inte någon specifik hungerkampanj, säger Charlotte Wannholm, katastrofsamordnare på Svenska Röda Korset.

En miljon människor dog

Per Byman på Sida befarar att situationen kan bli lika allvarlig som vid svältkatastrofen 1984 då det uppskattats att en miljon människor dog i Etiopien.

– Det handlar om tre faktorer; väderfaktorn, konflikter och faktorer kopplade till matpriserna, som påverkar hela situation, säger Gregory Barrow, talesperson på FN livsmedelsprogram WFP.