Så blev Ursut en mäster-rymmare

Ladda ner Aftonbladets sommarsuccé och hör hela den spännande historien

1 av 2
Svår att hålla koll på Ioan Ursut och hans rymningar blev en följetong i svenska medier under 80- och 90-talen.
NYHETER

Ett lik hittades flytandes i Öresund. Mordet knöts till Ioan Ursut som kunde peka ut ytterligare två gömda lik.

Han friades senare från de morden och blev i stället känd som mästerrymmaren.

I dag kan du lyssna på ett nytt avsnitt av Aftonbladets kriminaldokumentärer – Historien om ett brott.

I två veckor har Aftonbladets läsare kunnat följa tidningens podcastserie – Historien om ett brott.

Varje avsnitt har toppat listan som den mest lyssnade podcasten i Sverige och de positiva omdömena vill inte ta slut.

– Responsen från läsare och lyssnare är helt fantastisk, säger redaktionschef Markus Gustafsson.

Pekade ut kroppar

Avsnitt om Gotabankskuppen har avlösts av fallet Maria Kisch och i dag är det dags för nästa avsnitt – om Ioan Ursut.

– Folk var rädda. Ingen visste var han fanns bara att han var livsfarlig, säger Eric Tagesson på Aftonbladets rättsredaktion, som gjort programmet tillsammans med Fredrik Johnsson.

1986 påträffades ett lik flytande i Sydhamnen i Helsingborg.

Det var början för de så kallade Rumänmorden och snart kopplade polisen den rånmisstänkte Ioan Ursut till härvan.

Ursut kände inte bara till det första liket. Han pekade även ut fler kroppar som låg nergrävda.

– Polisen kunde inte bevisa att han var skyldig, men är övertygade om att han var insyltad i dödshärvan, säger Fredrik Johnsson, producent.

Ioan Ursut friades från mordanklagelserna, men dömdes för andra brott.

Sköt två poliser

Följande år rymde Ioan Ursut från tre av Sveriges säkraste anstalter – med hjälp av bland annat matfett och en svältdiet.

– Det är en spännande historia som många kommer ihåg. Det uppmärksammades att han rymde och var farlig. Han var känd som mästerrymmare. Sedan sköt han två poliser på Mariatorget, säger Eric Tagesson.

Ioan Urust avtjänade sitt straff i Sverige och ska enligt Tagesson nu befinna sig i Rumänien misstänkt för rån.

FAKTA

Vi bjuder på 5 krimsändningar

”Gotabankskuppen” Släpptes 6 juli

En lördagsmorgon 1992 går larmet vid Gotabanken i Alby. En väktare beordras ut men hittar inget. Samma sak upprepas morgonen därpå. Polis, brandkåren och vaktbolag rycker ut. De tror att larmet är trasigt. I själva verket håller en grupp tjuvar andan ovanpå valvet. De har borrat sig igenom betongtaket och börjar sedan bryta upp 450 bankfack.

Av: Kristofer Hansson och Anders Johansson

”Fallet Maria Kisch” Släpptes 12 juli

Offret styckades i fjorton delar. Sedan stekte Maria Kisch sin makes huvud i ugnen.

Sveriges första kvinnliga styckmördare var också en av de mest brutala.

– Polisen hade aldrig hört talas om något liknande, säger Aftonbladets reporter Martin Ekelund.

Av: Kristofer Hansson och Martin Ekelund
 

”Ioan Ursut” sänds 20 juli

Det första liket påträffas i maj 1986 då en kropp flyter upp i Sydhamnen i Helsingborg. Det är startskottet för de så kallade Rumänmorden. Centralfigur i härvan är Ioan Ursut som för polisen pekar ut var fler kroppar ligger nergrävda. Han vet uppenbarligen en hel del, men trots detta tvingas polisen till slut att lägga utredningen åt sidan i brist på bevis. I stället ska allmänheten få stifta bekantskap med en annan sida av Ursut: Mästerrymmaren.

Av: Fredrik Johnsson och Eric Tagesson

”Miró-svindeln” sänds 27 juli

I slutet av 80-talet upplever den svenska finansmarknaden en ny guldålder. Även konstbranschen dras med och auktionshusen slår nya försäljningsrekord. Men plötsligt börjar falsk konst dyka upp. Polisens inleder jakten på förfalskarna men det är bara toppen på isberget. Nätverket visar sig ha internationella förgreningar och förfogar över falsk konst i miljardklassen.

Av: Kristofer Hansson

”Örebromannen ”sänds 3 augusti

Under flera år hålls Örebros kvinnor i skräck av en serievåldtäktsman, Örebromannen. Han kommer på cykel och överfaller sina offer bakifrån, med mycket våld och dödshot. Ett trettiotal poliser jobbar med jakten men signalementet de har att gå på är vagt och listan på offer växer. Det här är historien om Sveriges genom tiderna värste serievåldtäktsman och hur polisen till slut avslöjade vem han är.

Av: Kristofer Hansson och Linda Hjertén