Jätteliga fälld av falska Miró

Ny del i kriminalsuccén – ladda ner och lyssna

1 av 3 | Foto: Foto: AP
HANS VERK FÖRFALKSADES Joan Mirós verk blev centrala i ett bedrägeri av stora mått. Till höger ses ”Porträtt av ung flicka” och ”Det himmelsblåas guld”, som är äkta.
NYHETER

Det är mitt i finansmarknadens guldålder. Konstpriserna rakar i höjden och nya aktörer lockas till konstbranschen i jakt på snabba pengar.

Plötsligt florerar rykten om falska grafikblad i omlopp. Polisen börjar nysta, och härvan blir allt större.

I dag kan du lyssna på hur polisen avslöjade Miró-svindeln – ett av världens största konstbedrägerier.

Aftonbladets läsare har nu i tre veckor kunnat följa tidningens podcastserie ”Historien om ett brott”. Varje avsnitt har gått direkt upp i toppen på listan över mest nedladdade podcastprogram, före Sommar i P1.

”En enorm liga”

I dag släpps fjärde avsnittet i Aftonbladets sommarsuccé. Den här gången handlar om hur den stora Miró-svindeln avslöjades.

– Den här historien skiljer sig lite från de tidigare eftersom det inte är något våldsbrott i centrum. Det som gör det spännande är att det börjar i liten skala med några få förfalskningar, men visar sig sedan handla om en enorm liga som funnits över hela världen, säger Kristofer Hansson, som gjort dokumentären.

I slutet av 80-talet började finansmarknadens spelare ta sig in i konstvärlden utan att veta något om konst. Grafiska blad, som tidigare varit svårsålda, fick nu ett uppsving. Men de var enkla att förfalska utan att ett otränat öga upptäckte det.

Väckte FBI:s intresse

Några av de stora auktionshusen reagerade när det plötsligt dök upp ovanligt många grafikblad av konstnären Miró. Bedrägeriroteln i Stockholm fick in tolv anmälningar och en polisutredning med Olof Barton i spetsen inleddes.

Spåren ledde bland annat till en revisor i Göteborg, men en alltför nyfiken poliskollega väckte också utredarnas misstankar.

Gripandet av de skyldiga blev en världsnyhet – men det visade sig bara vara toppen av ett isberg. Snart hörde också FBI av sig.

FAKTA

Vi bjuder på 5 krimsändningar

”Gotabankskuppen” Släpptes 6 juli

En lördagsmorgon 1992 går larmet vid Gotabanken i Alby. En väktare beordras ut men hittar inget. Samma sak upprepas morgonen därpå. Polis, brandkåren och vaktbolag rycker ut. De tror att larmet är trasigt. I själva verket håller en grupp tjuvar andan ovanpå valvet. De har borrat sig igenom betongtaket och börjar sedan bryta upp 450 bankfack.

Av: Kristofer Hansson och Anders Johansson

”Fallet Maria Kisch” Släpptes 12 juli

Offret styckades i fjorton delar. Sedan stekte Maria Kisch sin makes huvud i ugnen.

Sveriges första kvinnliga styckmördare var också en av de mest brutala.

– Polisen hade aldrig hört talas om något liknande, säger Aftonbladets reporter Martin Ekelund.

Av: Kristofer Hansson och Martin Ekelund
 

”Ioan Ursut” Släpptes 20 juli

Det första liket påträffas i maj 1986 då en kropp flyter upp i Sydhamnen i Helsingborg. Det är startskottet för de så kallade Rumänmorden. Centralfigur i härvan är Ioan Ursut som för polisen pekar ut var fler kroppar ligger nergrävda. Han vet uppenbarligen en hel del, men trots detta tvingas polisen till slut att lägga utredningen åt sidan i brist på bevis. I stället ska allmänheten få stifta bekantskap med en annan sida av Ursut: Mästerrymmaren.

Av: Fredrik Johnsson och Eric Tagesson

”Miró-svindeln” sänds 27 juli

I slutet av 80-talet upplever den svenska finansmarknaden en ny guldålder. Även konstbranschen dras med och auktionshusen slår nya försäljningsrekord. Men plötsligt börjar falsk konst dyka upp. Polisens inleder jakten på förfalskarna men det är bara toppen på isberget. Nätverket visar sig ha internationella förgreningar och förfogar över falsk konst i miljardklassen.

Av: Kristofer Hansson

”Örebromannen ”sänds 3 augusti

Under flera år hålls Örebros kvinnor i skräck av en serievåldtäktsman, Örebromannen. Han kommer på cykel och överfaller sina offer bakifrån, med mycket våld och dödshot. Ett trettiotal poliser jobbar med jakten men signalementet de har att gå på är vagt och listan på offer växer. Det här är historien om Sveriges genom tiderna värste serievåldtäktsman och hur polisen till slut avslöjade vem han är.

Av: Kristofer Hansson och Linda Hjertén