Nyheter

Ny studie: fet kost leder till diabetes

FETTDOKTOR Annika Dahlqvist förespråkar tvärtom LCHF-kost för diabetiker. Nu visar en ny studie att fet kost kan leda till diabetes
FETTDOKTOR Annika Dahlqvist förespråkar tvärtom LCHF-kost för diabetiker. Nu visar en ny studie att fet kost kan leda till diabetes

Fet kost kan leda till diabetes, visar en ny studie.

Fettdoktorn Annika Dahlqvist förespråkar i stället LCHF-kost för diabetiker.

Nu kan hon själv ha drabbats av sjukdomen.

Annika Dahlqvist, som gjort sig känd som "Fettdoktorn", är en av Sveriges främsta förespråkare för LCHF, en kost med lite kolhydrater och mycket fett.

Fet mat kan ge diabetes

Hon och flera andra menar dessutom att kosten är bra för diabetiker.

Nu visar en ny studie att fettrik kost kan leda till typ 2-diabetes.

Amerikanska forskare har studerat möss som fått fet mat och kommit fram till att de fria fettsyrorna i blodet då ökade.

– Det påverkade betacellerna negativt och de blev sämre på att tillverka insulin. Insulinbrist kan leda till diabetes typ 2, säger Christian Berne, professor vid Akademiska sjukhuset i Uppsala som forskar om diabetes.

Dahlqvist kan ha drabbats

I studien, som publicerats i tidskriften Nature Medicine, undersökte forskarna också vävnad från avlidna med typ 2-diabetes för att se om resultaten stämde överens med försöksdjurens.

– Möss och människor verkade i det här avseendet fungera på samma sätt, säger Christian Berne.

Annika Dahlqvist kan själv ha drabbats av sjukdomen.

Ett glukostoleranstest, där en större mängd socker intas på fastande mage, visade att hon hade 13,2 i blodsocker efter två timmar. Gränsen för typ 2-diabetes dras vid 12,2.

– Enligt WHO kallar man det diabetes, säger Christian Berne.

"Jag är frisk"

Annika Dahlqvist själv menar att hon inte drabbats av sjukdomen.

– Nej, jag är frisk. Jag har ingen anledning att vara orolig, jag har aldrig högt blodsocker annars eftersom jag inte äter så mycket kolhydrater, säger hon.

I stället menar hon att anledningen till det höga värdet kan bero på att hennes insulinproducerande celler normalt ligger i vila på grund av hennes kost.

– De kanske inte hinner med att reagera när jag plötsligt gör det här testet, säger hon.

En teori Christian Berne inte menar håller.

– Det stämmer inte riktigt vetenskapligt. Om insulinbildande celler inte har så mycket socker att jobba med kan de snarare bli bra mycket piggare, säger han.

"Kosten hjälper"

Annika Dahlqvist står fast vid att LCHF kan hjälpa diabetiker och ser problem med att dra paralleller mellan studien och den kost hon förespråkar.

– Kosten hjälper till att hålla ett lågt normalt blodsocker hela dagen. Håller man det lever man så friskt det går. I den här studien fick dessutom mössen härdat fett. Det vet vi är skadligt och vi avråder bestämt i från det. Vi förespråkar naturliga fetter, säger hon.

Christian Berne vill inte heller göra kopplingar mellan resultatet av forskningen och en viss typ av kost.

– Det är intressanta fynd, men om det har så mycket med kost att göra vill jag inte påstå. Den här typen av förändringar i de insulinproducerande cellerna kan man få både av fett- och kolhydratrik kost, av övervikt och för lite fysisk aktivitet, säger han.

FAKTA

Diabetes typ 1 och typ 2

Det finns två typer av diabetes.

De har många gemensamma drag men skiljer sig åt på viktiga punkter, men bland annat behandling och orsaken till sjukdomen.

Oavsett typ försöker man genom behandling att försöka upprätthålla en så normal blodsockernivå som möjligt.

Diabetes är en av de stora folksjukdomarna. I Sverige räknar man med att det finns minst 350 000 människor med diabetes, runt 300 000 har typ 2.

Diabetes typ 1:

Kroppens egen produktion av insulin har helt eller nästan helt slutat att fungera. Av någon anledning angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist.

Arvsgången vid typ 1-diabetes är komplicerad och fortfarande rätt okänd. Ett barn till en förälder med typ 1-diabetes löper mindre än fem procents risk att också få sjukdomen. Om båda föräldrarna har typ 1-diabetes ökar risken till mellan 10 och 20 procent. Men nio av tio av alla barn som insjuknar har ingen nära släkting med typ 1-diabetes.

Diabetes typ 2:

Kroppen kan fortfarande producera lite insulin, men den mängd som produceras räcker inte för kroppens behov.

Många har dessutom sjukdomen utan att veta om det. Risken att insjukna ökar dramatiskt ju äldre du blir. Sjukdomen blir allt vanligare, inte bara i Sverige utan över hela världen.

Mer ärftlig än typ 1.

Mer än 15 procent av befolkningen i Sverige, bär på arvsanlag för att utveckla typ 2-diabetes. Levnadsvanorna anses spela en viktig roll vid där mat, övervikt och stillasittande har betydelse för uppkomsten.

Källa: Diabetesförbundet

Det här är glukostoleranstest

En patient som fastat dricker en flytande glukos (75 gram) och blodprov tas och testas. Blodsockernivån mäts, och provet upprepas med jämna mellanrum.

Om blodsockernivån efter två timmar är över 12,2 tyder det, enligt Världshälsoorganisationen, på diabetes.

Testet ska helst upprepas för att bekräfta diagnosen.

Det finns flera olika sätt att testa om någon har diabetes. Inget enda test visar entydigt om en person har sjukdomen.

Källa: Diabeteskunskap