HÄR JAGAR DE SIFFROR

Bilden som avslöjar polisens knarkfiffel

NYHETER

På bilden avslöjas siffrorna som Rikspolisstyrelsen förnekar.

De visar att svensk polis i dag är hårt pressade att producera ett visst antal upptäckta brott.

– Detta är orsaken till fusket, säger forskaren Stefan Holgersson.

Aftonbladet avslöjade i går hur poliser fuskar med statistiken för narkotikabrott.

Polisen och forskaren Stefan Holgersson har funnit ett tiotal varianter på hur påhittade brott läggs till i anmälningar, som sedan skrivs av.

– Statistik får självfallet inte förfalskas och Stockholmspolisen kommer att överlämna detta fall till åklagare för bedömning, säger Karl Wallin, kanslichef vid Rikspolisstyrelsen.

Dementerar

Stefan Holgersson menar att det är högt ställda mål som pressar enskilda poliser att gå över gränsen, för att göra karriär, men enligt Karl Wallin finns inga sådana mål:

– Rikspolisstyrelsen har inga kvantitativa mål när det gäller anmälda narkotikabrott, säger Karl Wallin.

Men i dag kan Aftonbladet visa hur det såg ut på whiteboarden när Karl Wallin själv var länspolismästare i Örebro. Spalt upp och spalt ned med just – kvantitativa mål. I siffror.

Stefan Holgersson menar att det är orimligt att Rikspolisstyrelsen inte skulle känna till hur myndigheterna bryter ner till exempel det övergripande narkotikamålet i kvantitativa mål.

– Det visar i så fall att Rikspolisstyrelsen har inte någon koll på hur det fungerar i verkligheten, säger Holgersson, och visar ett par exempel från Stockholmspolisens mål för 2011:

Den uppdagade narkotikabrottsligheten ska uppgå till 21 000 anmälda brott.

Andelen narkotikabrott med misstänkt upp till 18 år ska öka i förhållande till det totala antalet anmälda narkotikabrott.

Stefan Holgersson, och flera med honom, kallar det för ”den vansinniga pinnjakten”. Polisen stirrar sig blind på att leverera siffror. Kraven får, menar Holgersson, poliser att plussa på påhittade brott i anmälningar som sedan läggs ner.

Integritetskränkande

För enskilda misstänka kan det ut som om de är grövre brottslingar än det finns grund för – vilket kan göra att det lättare utsätts för telefonavlyssning och andra integritetskränkande åtgärder.

FAKTA

Så blir en påse knark fem brott

1. På en gångväg hittar en privatperson en påse med misstänkt narkotika, och ringer polisen. En patrull beordras att åka hem till privatpersonen. Påsen innehåller fem portionsförpackade små påsar med vitt pulver.

2. Narkotikan tas i beslag och skickas på analys. För patrullen är det okänt om narkotikan införskaffats i överlåtelsesyfte eller för eget bruk.

3. I anmälan, en tisdag kl 18.47, beskriver polispatrullen den upphittade påsen som ”Narkotikabrott genom förvärv i överlåtelsesyfte”. Gärningsmannen är okänd.

4. På morgonen dagen efter, kl 08.29, gör en person en ändring i anmälan, och skriver nu att det rör sig om fem överlåtelsebrott.

5. Om polisen skulle få tag i en misstänkt gärningsman hade denna person alltså påförts fem överlåtelsebrott – men i utredningen hade inget nytt tillkommit sedan den första anmälan.

6. En månad senare kommer analysresultatet. Det var kokain i påsarna och anmälan läggs ner. Ingen misstänkt gärningsman finns.

7. Ingen utredning har gjorts, förutom själva anmälan och att knarket skickades på analys. En upphittad påse – men i statistiken ser det ut som om polisen upptäckt fem överlåtelsebrott.