För Sveriges unga är det arbetslöshetslinjen som gäller – drygt 127 000 står nu utan jobb.
Under fem år med regeringen Reinfeldt har gruppen ökat med 23 procent.
– Man tappar självförtroendet, säger Leonardo Budarczyk, 24, arbetslös byggingenjör.
Alliansregeringen har gjort kampen mot arbetslösheten till sin stora profilfråga sedan de tog makten hösten 2006. Sedan dess är det arbetslinjen som gäller.
Men för de unga i Sverige har situationen blivit allt tuffare. Drygt 127 000 unga står i dag utan jobb och nästan 29 000 får sjuk- och aktivitetsgaranti, det som tidigare hette förtidspension. Därmed har de arbetslösa ökat med 23 procent och de förtidspensionerade med 18 procent sedan alliansen tog över.
Leonardo Budarczyk, Eleonora Alminson och Olle Svensson går varje dag till ett jobbtorg i Farsta i södra Stockholm.
– Innan var jag lite kräsen men nu tar jag vilket jobb som helst, säger Olle Svensson.
Alla tre har sökt hundratals jobb under flera månader. Oftast får de inte ens ett svar från arbetsgivarna.
– Jag har varit på intervjuer men jag har inte ens fått svar då. Om de ändå kunde ringa efteråt och säga vad man har gjort för fel, säger Eleonora Alminson.
Till skillnad från de andra två har Leonardo Budarczyk högre studier i bagaget.
Han har läst till byggingenjör på KTH.
– Många som fått jobb inom den utbildning som jag har, fick det via kontakter. Och jag hade ju inte det.
Ungdomarna har flera förslag på vad politikerna borde göra för att riva murarna in till arbetsmarknaden.
– Ett bra sätt vore att man kunde få binda ett band med arbetsmarknaden. Träffa chefer, få praktik och en chans att visa upp sig. Kommer man bara till intervju så tror jag det går bra, säger Leonardo.
Statsminister Fredrik Reinfeldt menar att regeringen har varit öppen med att arbetslinjen inte har fungerat för unga i Sverige.
– Det är en stor prövning. Jag kopplar det i hög utsträckning till att barn och ungdomar inte lär sig tillräckligt i skolan och att vi har för många som inte uppnår fullständiga betyg. Därför gör vi om den svenska skolan, säger han.
Enligt Reinfeldt behöver unga en bättre länk in i arbetslivet.
– Vi tittar på att få in lärlingsutbildningskontrakt både på gymnasiesidan och för de under 23 år.
Statsministern säger dock att siffrorna kring ungdomsarbetslöshet kan vara missvisande, då de mäts redan från 15 års ålder. Men mätningarna har sett likadana ut under en längre tid.
Trots att det ibland känns hopplöst har Leonardo, Eleonora och Olle långt ifrån gett upp.
– Jag ser ljust på framtiden, det har jag alltid gjort. Det gäller att peppa sig själv, säger Leonardo Budarczyk.
SÖKER JOBB I FARSTA Olle Svensson, Eleonora Alminson och Leonardo Budarczyk letar desperat efter jobb. De senaste månaderna har alla tre sökt hundratals jobb.
Foto: LOTTE FERNVALL
Bakgrund: Gick ut IT- och mediaprogrammet på gymnasiet 2010. Har varvat perioder av arbetslöshet med jobb som receptionist, vaktmästare på vandrarhem samt rivare på bygge. Får försörjningsstöd på 3 700 kronor per månad och ersättning för hyra.
Framtidsplaner: Söker jobb som receptionist/vaktmästare. Planerar att läsa upp betygen för att kunna söka ingenjörsutbildning.
Drömjobb: Ingenjör inom media.
Recept mot ungdomsarbetslösheten: Fler möten med arbetsgivare för att skapa personliga mötesplatser. Vill också att skolan ska få elever att förstå att det är viktigt att välja praktik med omsorg.
Bakgrund: Lämnade gymnasiet efter andra året då hon blev gravid. Har varit föräldraledig med sonen Emilio, nu knappt 1,5 år. Får försörjningsstöd på 3 700 kronor per månad, barnbidrag och ersättning för hyra.
Framtidsplaner: Söker dagjobb utan krav på utbildning. Planerar att läsa till undersköterska på komvux. Hoppas närmast på en praktikplats på ett servicehus.
Drömjobb: Behandlingsassistent.
Recept mot ungdomsarbetslösheten: Fler praktikjobb för att skapa kontakter. Vill inte ha sänkta ungdomslöner eftersom unga också har räkningar att betala.
Bakgrund: Läste till byggingenjör i två år på KTH efter gymnasiet. Var klar 2010. Har varvat arbetslöshet med ett halvårslångt jobb inom sitt yrke. Har delad vårdnad om sonen Angelo, 3. Får försörjningsstöd på 3 700 kronor per månad, barnbidrag och ersättning för hyra.
Framtidsplaner: Söker jobb, både inom det han är utbildad för och annat.
Drömjobb: Fastighetsmäklare. Kan försäljning och ser sitt byggkunnande som ett extra plus.
Recept mot ungdomsarbetslösheten: Lätta på arbetsrättsliga regler så att det blir mindre krångligt för företag att våga anställa unga.
Arbetslösheten bland unga har ökat under regeringen Reinfeldts fem år vid makten. Vad tycker du ska göras för att få fler unga i arbete?
Stefan Lindborg, 26, ordförande i Ung Vänster:
– Det behövs en ny politik som prioriterar investeringar och satsningar på välfärden. Vi vet att unga drabbas hårdast när arbetslösheten är hög. Andra viktiga åtgärder är att yrkesutbildningen för unga förbättras och att ungas trygghet på arbetsmarknaden stärks.
Gabriel Wikström, 26, ordförande i SSU:
– Vi måste ha en gymnasieskola som fungerar, i dag går var fjärde ung man ut skolan utan fullständiga betyg och det är ofta de som hamnar i statistiken. Bättre och mer arbetsmarknadsutbildning är också ett måste. Dessutom måste unga arbetslösa vänta 90 dagar innan de får hjälp, vi tycker de ska få full hjälp från dag ett.
Björn Lindgren, 22, språkrör för Grön Ungdom:
– Det viktigaste är en grön omställning som räddar klimatet och skapar nya jobb. Lägger man järnvägsräls och bygger bostäder så skapas det jobb som också kommer unga till del. Men det är också viktigt med utbildning av unga. Vi ska ha bra komvux, högskolor och bra villkor för studenter.
Aron Modig, 26, ordförande i KDU:
– Arbetsgivaravgifterna bör sänkas ännu mer. Turordningsreglerna måste slopas, de innebär en struktur som frekvent missgynnar unga och invandrare. Sedan handlar det om fribeloppet i studiemedelssystemet, studenter får i dag inte jobba så mycket som de vill, vilket innebär att de inte skaffar sig arbetslivserfarenhet.
Hanna Wagenius, 23, ordförande i CUF:
– Vi vill helt skrota Lagen om anställningsskydd, Las. Den stänger ute unga från arbetsmarknaden och den gjorde att fem gånger fler unga sparkades under finanskrisen än andra grupper. Sedan skulle vi gärna se lägre ingångslöner. Vi tror på en mer individuell och mer flexibel arbetsmarknad.
Adam Cwejman, 26, ordförande i LUF:
– Unga som varit utan jobb länge står ofta utan högre utbildning och kontakter på
arbetsmarknaden. Det finns ingen enkel lösning för alla, men det finns saker att göra. Det är bra med olika typer av ungdomsavtal och vi behöver bredare praktikplatser och lärlingsprogram där man får komma in och visa upp sig till en lägre lön.
Erik Bengtzboe, 24, ordförande i MUF:
– En bra utbildning är det viktigaste, men många har det. Får vi unga bara chansen att komma in så kommer vi ta plats. Men som lagstiftningen ser ut i dag så håller Lagen om anställningsskydd, Las, oss ute. Vi vill slopa ”sist in, först ut”-regeln helt.
Gustav Kasselstrand, 24, ordförande i SDU:
– Det är häpnadsväckande att man har arbetskraftinvandring när vi har så många svenska arbetslösa ungdomar. Utomeuropeisk arbetskraft används nu för att de accepterar lägre löner, det slår ut svenska ungdomar från arbetsmarknaden.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
Vad tycker du? Klicka för
att ge din rekommendation