Kritik mot regeringens
sajt om invandrarmyter

Myt 1: Det pågår en massinvandring, om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land.

Påståendet är direkt felaktigt. I dag är knappt 15 procent av befolkningen född i ett annat land. Statistiska Centralbyrån räknar med en näst intill oförändrad andel i framtiden, andelen beräknas öka till 16,5 procent 2050.

I grunden bygger myten på att personer med utländsk bakgrund aldrig blir svenskar och att det skulle vara ett problem om människor har en bakgrund i ett annat land. Det är också värt att notera att den enskilt största gruppen invandrare 2010 var hemvändande svenskar, som stod för en femtedel av invandringen.

Alexandra Pascalidou: Jag tycker även att man här borde ta upp att "vi inom alliansen vill öppna upp för en arbetskraftsinvandring", som man säger sig vilja göra. Jag skulle också vilja se internationella jämförelser.

Myt 2: De flesta så kallade flyktingar saknar flyktingskäl.

En stor del av de flyktingar som kommit till Sverige de senaste åren har kommit från länder som Irak, Afghanistan och Somalia, länder som är hårt drabbade av krig och konflikter. År 2010 beviljades 9 978 asylsökande personer permanent uppehållstillstånd. Av dem hade 91 procent antingen skyddsskäl eller flyktingskäl.

Alexandra Pascalidou: Här ska de också visa att Sverige har ett internationellt ansvar. Sverige har varit med i Irak och Afghanistan. Man kan inte stödja ett krig och sedan inte förvänta sig några flyktingar. Internationell politik skördar offer och någon måste betala notan.

Myt 3: Sverige är på väg att bli ett muslimskt land.

Uppskattningsvis lever några hundratusen personer i Sverige som har sin bakgrund i huvudsakligen muslimska länder. Den siffran säger emellertid inte något om huruvida personen är religiös eller inte. Av integritetsskäl för vi inga register över religiös tillhörighet, kultur eller etnicitet i Sverige. Det kan dock konstateras att de muslimska trossamfunden sammanlagt har runt 110 000 medlemmar, vilket endast utgör drygt en procent av Sveriges befolkning.

Alexandra Pascalidou: Det är bra att de tar upp detta. Men jag saknar påpekanden om att det ofta är att både vi inom media och den politiska makten framställer muslimer som ett massivt mörkt kollektiv. Det finns många positiva delar med islam som aldrig nämns. De flesta muslimer dricker inte sprit, till exempel.

Myt 4: Barnen får inte sjunga nationalsången och skolavslutningar får inte hållas i kyrkan.

Skolor får ha avslutningar i kyrkan vilket också sker på många håll. I den nya läroplanen för grundskolan som gäller från 2011 är det till och med krav att eleverna ska lära sig såväl nationalsången som ett antal vanliga psalmer. Att undervisningen ska vara icke-konfessionell, det vill säga fri från religiösa inslag, har gällt länge och har ingen koppling till invandringen. Friskolor får ha konfessionell inriktning, där deltagande i konfessionella inslag ska vara frivilligt.

Alexandra Pascalidou: Det är självklart att man ska sjunga svenska nationalsången i Sverige. Friskolereformen är en del i det som ökat segregationen i samhället. Skolan borde vara statlig, tycker jag, och ge en gemensam värdegrund. Regeringen pratar mycket om valfrihet, men den är inte för alla. Valfriheten kostar och är inte lika för alla. Hittils har den lett till större skillnader inom tex skolans värld.

  Myt 5: Skolorna får inte längre servera fläskkött.

Det finns inga politiska beslut eller riktlinjer om vilken sorts kött som ska serveras i skolor och förskolor. Några förskolor har beslutat att inte servera fläskkött, men de tillhör undantagen. Anledningen till det är att många av barnen som går där inte äter det.

Alexandra Pascalidou:  Det finns också barn som är veganer. För mig är det lika laddat. Den individuella friheten går före och religionsfriheten är avgörande i sammanhanget. Man borde för övrigt införa en köttfri dag i alla skolor.

Myt 6: Judarna kontrollerar medier och politik i Sverige, USA och flera andra länder.

Påståenden om judiska konspirationer har cirkulerat i Sverige och i Europa i århundraden och bygger på synen av judarna som ett kollektiv. I Sverige, USA och många andra länder ägs radio- och tevekanaler av en rad olika företag. Denna spridning garanterar att varken någon grupp eller särintresse kan kontrollera debatten.

Alexandra Pascalidou: Det här är en gammal klassiker, men jag vet inte om man slår hål på myten här egentligen.

Myt 7: Sverige anpassar sig till kvinnofientliga traditioner.

Det stämmer inte. Regeringen för en mycket aktiv politik mot de tendenser som finns i Sverige till hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och andra företeelser som strider mot individens rättigheter.

Alexandra Pascalidou: Det är bra att visa att vi har ambitionen att vara ett feministiskt land. Men jag tycker man borde illustrera med konkreta exempel om vad man gör i frågan – och även visa på komparativa exempel, hur gör man i andra länder.

Myt 8: Invandringen har lett till en våg av kriminalitet.

Av naturliga skäl finns alltid en stor osäkerhet i statistik om kriminalitet. Många brott anmäls aldrig och många av de brott som anmäls klaras inte upp. Ett sätt att försöka mäta och jämföra över tid och mellan länder är enkätundersökningar där de svarande får uppge om de utsatts för brott det senaste året. I den statistik Brottsförebyggande rådet hänvisar till kan man se att Sverige inte sticker ut jämfört med liknande länder. Det är lika många eller fler som uppger att de har utsatts för brott i en del länder med lägre invandring, till exempel Danmark och Norge. Invandring tycks därför inte vara en avgörande faktor i en jämförelse av antalet brott mellan länder.

Den överrepresentation som finns bland utlandsfödda i brottsstatistiken beror bland annat på att det är många unga män som kommer till Sverige, en grupp som normalt är överrepresenterad i statistiken. Även faktorer som arbetslöshet och låg utbildningsnivå spelar in. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att den absoluta majoriteten utrikes födda, precis som den absoluta majoriteten svensk födda, aldrig begår brott.

Brott ska alltid bekämpas och den ansvarige ska ställas till svars. Men när en enskild invandrare begår brott ska vi aldrig skuldbelägga hela gruppen utrikes födda.

Alexandra Pascalidou: Det här är det flitigast använda rasistiska argumentet.  Här undviker regeringen att ta upp klassperspektivet. Det har att göra med strukturella sociala problem: Var bor de kriminella? Har de jobb? Har de en framtid? Har de något kvar att förlora?Det är något som är politikernas ansvar att förändra. Det viktigaste är att att majoriteten av alla brott i Sverige begås av svenskar. Kriminaliteten sitter inte i etniciteten, men problemet är när man bara ser invandrare i "Efterlyst" och inte i vardagliga sammanhang där vi också får vara "normala" medborgare blir stereotypen om kriminella blattar cementerad.

Myt 9: Invandringen kostar Sverige tiotals miljarder kronor varje år.

De nationalekonomiska studier som gjorts av invandring har tittat på effekter på till exempel tillväxt, handel, företagande, löner och offentliga finanser. Det finns inget självklart sätt att foga samman dessa olika perspektiv till ett svar.

Vissa studier av invandring i USA och Japan pekar på svagt positiva effekter på tillväxten, men det finns även studier som pekar på svagt negativa effekter. Studier av den fria rörligheten inom EU pekar på vissa positiva effekter på tillväxten. Flera studier pekar på att invandring leder till ökad handel med invandrarnas ursprungsländer. Andelen företagare är högre bland utrikes födda än bland inrikes födda och utrikes födda har fler anställda per företag. Det finns teorier om att öppna och toleranta samhällen är mer uppfinningsrika, och Sverige ligger också i topp i flera internationella index över innovationsklimat.

Det är inte helt klart hur invandringen påverkar de offentliga finanserna. De beräkningar som finns visar på större kostnader än intäkter. Två viktiga saker som påverkar beräkningarna är hur gamla människor är när de kommer till Sverige och hur stor andel som arbetar. En förbättrad integration kan ge stora positiva effekter. Det bör också noteras att beräkningarna handlar om offentliga intäkter och utgifter på individnivå. De positiva effekterna som invandring har på samhällsekonomin som helhet genom ökad tillväxt, handel och företagande ingår inte.

Sammantaget kan vi se att Sverige, i likhet med till exempel Kanada och Australien, har kunnat kombinera en förhållandevis hög invandring med en god ekonomisk utveckling. Vi står oss väl såväl när det gäller mått på ekonomisk produktion som bredare välfärdsmått.

Alexandra Pascalidou: Här glömmer man att ta upp vad invandringen bidrar till. Motbevisa och utveckla. Påvisa mångfaldens lönsamhet. Hur tillvaratas invandrares kompetens och vad kan Sverige tjäna på människor som kommer hit i produktiv ålder och inte kostat en skattekrona i sin utbildning?

Myt 10: Invandringen leder till lönedumpning.

Få svenska studier har gjorts som har kunnat visa på invandringens effekt på lönerna bland den infödda befolkningen. En svensk studie visar på mycket små positiva effekter av invandring på inföddas inkomster. Andra svenska forskare har visat att 90-talets invandring till Sverige inte hade någon effekt på lönespridningen.

Alexandra Pascalidou: Det beror på vilka segment man ser på. Det är klart att finns fattiga bärplockare och barnflickor som kräver mindre i timlön eller nöjer sig med pizza och kakor som bonus. Här är klasskillnaderna och vår syn på "folk" och "folk" det avgörande.

Myt 11: Invandrarna tar jobben från svenskar.

Invandring bidrar ofta positivt till arbetsmarknaden genom att kompensera för underskott av inhemsk arbetskraft inom vissa yrken och genom att bidra till att skapa fler jobb. I dag kan vi exempelvis se att ungefär en av fyra läkare och tandläkare i Sverige är födda i ett annat land.

På lång sikt är det främst utbudet av arbetskraft som bestämmer sysselsättningen. Dessutom visar forskning att invandring bidrar till ökad utrikeshandel och därmed ökad tillväxt genom att personer med utländsk bakgrund besitter goda kunskaper om bland annat affärskultur, politik och språk i sina tidigare hemländer.

Alexandra Pascalidou: Bra svar – men vilka jobb tar vi? Är det möjligtvis jobben ingen vill ha? Att, som nu när det är minusgrader, hänga i luften och putsa fönster på en skyskrapa i åtta timmar som min farsa gör som är 65 år gammal är det få andra som skulle acceptera. Ta hans jobb, varsågoda!

Myt 12: Om man ifrågasätter invandrings- och integrationspolitiken så blir man stämplad som rasist.

Få frågor debatteras så ofta och så livligt som integrations- och migrationspolitik. Politiska debatter kan ibland hetta till rejält. Den som argumenterar med hjälp av rasistiska och främlingsfientliga myter möter ofta starka, berättigade motreaktioner.

Alexandra Pascalidou: Det där är ett mantra – att man plötsligt har ett veto mot ordet rasist. Det är ett bra svar, för det stämmer. Det är få saker som debatteras så flitigt.

Myt 13: Det finns en tyst majoritet som anser att invandringspolitiken är en katastrof.

När Eurostat nyligen mätte hur invånarna i ett antal europeiska storstäder ser på invandrarna var det 88 procent av stockholmarna som instämde eller instämde starkt i påståendet att invandrare är bra för staden. 72 procent av Malmöborna instämde eller instämde starkt i samma påstående. I 2010 års SOM-undersökning från Göteborgs universitet anger en lägre andel av befolkningen än någonsin, 42 procent, att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar i Sverige.

Alexandra Pascalidou: Jag tycker också invandringspolitiken är en katastrof. Hela välfärdssamhället lider av enorma klassklyftor som uppstått och där vissa grupper inte längre kan glädjas åt social rörlighet i samhället, där det är möjligt att ta sig ur fattigdom och utanförskap. Invandrare är inga offer. Vi är drivna individer. Det enda som krävs är att vi ges samma förutsättningar som alla andra. Det enda som behövs är att de tar sina fötter från våra ryggar.