Ju fler timmar på Facebook – desto mer tror man att andra är lyckligare.
Och ju mer orättvist känns livet, visar en ny studie.
– Det handlar om identitetsbyggande. Människor uppdaterar inte när de rensar hår ur avloppet, säger sociologprofessor Simon Lindgren.
Allt är relativt – även lyckan. Och på det populära sociala nätverket Facebook jämför vi oss konstant.
I studien, som genomförts av forskare vid amerikanska Utah Valley university, har 425 studenter intervjuats om sin egen och vänners lycka, skriver brittiska Daily Mail.
Resultaten visar att ju längre tid en person spenderar på Facebook desto mer är den benägen att tro att andra är lyckligare. Sambandet gäller oavsett kön, religion eller om de hade en kärleksrelation eller inte, och är särskilt starkt bland dem som betecknade personer de egentligen inte känner så bra som "vänner".
Men bland dem som oftare träffade vänner i verkliga livet, utanför nätet, minskade tvärtom tankesättet.
95 procent av deltagarna använde Facebook, i snitt fem timmar i veckan sedan 2,5 år tillbaka. Bland dem som använt Facebook under en längre tid, höll fler med om påståendet "livet är orättvist".
Simon Lindgren, professor i sociologi vid Umeå universitet, forskar i sociala medier.
– Det finns en enkel tolkning av det här som man inte nödvändigtvis behöver vara forskare för att förstå. På Facebook pågår en identitetspresentation. Det har inte bara med Facebook att göra, utan det är ett allmänmänskligt fenomen sker även i övriga sammanhang i livet, säger han.
Enligt Simon Lindgren tycks människor generellt vara mer benägna att uppdatera när man gått på gymmet, bakat, städat, lekt med barnen eller haft framgångar på jobbet, än vid mer prekära tillfällen.
– En person kan berätta att den sitter med en drink på flygplatsbaren. Man kan få intrycket att "han bara tränar och reser och roar sig och är samtidigt en superpappa". Men samma person kanske inte uppdaterar när den rensar hår ur avloppet. Skrapar man på ytan har han kanske högt blodtryck och en sjuk fru. Man jobbar med att presentera sig själv inför andra. Det finns en selektion som individen gör och en större sannolikhet att man rapporterar av saker som stämmer överens med en önskebild av sin egen identitet.
Men även om det samlade intrycket av människors uppdateringar är att andra har lyckade liv, finns också utrymme för det motsatta även på Facebook, påpekar Simon Lindgren.
– Det finns miljöer på Facebook där människor bekänner svagheter – man är brottsoffer eller har en sjukdomsdiagnos. Sociala medier kan också innebära stöd.
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Cyberpsychology, Behaviour and Social Networking.
Välkommen att kommentera på Aftonbladet! Här är du med och skapar Sveriges mest engagerande mötesplats och nyhetskälla med viktig information, argument och synpunkter. Vi litar på att du håller en saklig ton och visar respekt för andra som deltar i diskussionen. Självklart skriver vi inte hatiska kommentarer på Aftonbladet. Och lika självklart står vi för det vi tycker. Kul att du vill vara med!
Med vänlig hälsning Jan Helin, chefredaktör.
Läs mer om kommentarer
Vad tycker du? Klicka för
att ge din rekommendation