De samlas för nya protester

1 av 9 | Foto: AFP
"PEST ELLER KOLERA" Som kristen minoritet ser studenten Malak Makar, 20, sig som väldigt utsatt och är orolig över att Salafisterna och Muslimska brödraskapet bildar regering ihop.
"PEST ELLER KOLERA" Som kristen minoritet ser studenten Malak Makar, 20, sig som väldigt utsatt och är orolig över att Salafisterna och Muslimska brödraskapet bildar regering ihop.
NYHETER

Kristen – Demonstrerar i dag

De kristna kopterna är en minoritet i Egypten.

Studenten Malak Makar, 20, har inte märkt det förrän det senaste året.

– När armén försökte vända de andra folkgrupperna emot oss insåg jag att vi var illa ute.

Hur har det senaste året sett ut för dig?

– Jag har protesterat under hela året. Men som kristen finns en händelse i oktober som påverkat mig särskilt. Kopter höll en egen demonstration i Masperoområdet när armén började skjuta in i folksamlingen. Demonstrationer har varit våldsamma förr, men det här var extremt. Det låg döda kroppar överallt. Efteråt sa armén i media att det var kopterna som orsakat massakern. Då insåg jag att vi var illa ute. Efter det började mina föräldrar att demonstrera. Det har de inte gjort förut.

Hur ser du som kristen på framtiden när islam­profilerade partier fått majoritet?

– Om armén lämnar makten kommer Salafisterna och Muslimska ­brödraskapet antagligen att samarbeta. Salafisterna vill införa ordningsregler som att kvinnor måste täcka håret och inte får ­dela bil med män. Uppenbarligen vill jag inte ha ­sådana lagar.

Vad hoppas du på i dag, på årsdagen av folkupproret?

– Att armén slutar trakassera oss. Å andra sidan är regeringsalternativet inte heller bra. Jag har att välja mellan pest och kolera.

Rowan El Shimi.
Rowan El Shimi.

Kvinnliga kulturarbetaren – Demonstrerar i dag

För ett år sedan pratade kulturjournalisten Rowan El Shimi, 24, i Aftonbladet om hopp och demokrati.

Nu kallar hon folkupproret ”en skakig start” – vad fortsättningen blir vet hon inte.

– Men folk pratar i alla fall med varandra, de har insett att de kan förändra.

Hur har det senaste året sett ut för dig?

– Jag var väldigt optimistisk när jag såg hur många som demonstrerade på Tahrirtorget

i början, hur människor spelade musik, uttryckte sig med gatukonst. Sedan kom sorgen när jag insåg hur mycket lidande vi gått igenom, hur många som har dött i demonstrationerna. Jag tycker inte att vi har nått något mål än med revolutionen, men vi har fått en bra, skakig, start. Folk har insett att de kan förändra sin tillvaro.

Hur har kvinnors situation påverkats det senaste året i Egypten?

– Vi har ett stort problem med sexuella trakasserier under demonstrationerna. Jag har blivit tafsad på flera gånger. Det finns en teori om att det är polisinfiltratörer som gör så för att avskräcka kvinnor från att demonstrera. Generellt sett tror jag att även de hårdaste kvinnokämparna har tonat ner kravet på kvinnors rättigheter. Mänskliga rättigheter för båda könen hamnar just nu överst på agendan.

Varför protesterar du?

– Jag vill att Egypten ska följa de mänskliga rättigheterna, slopa undantagslagarna, sluta fängsla demonstranter och att militären ska lämna i från sig makten, precis som vi krävt sedan förra året.

Ali Azmy, demonstrant.
Ali Azmy, demonstrant.
Ali Azmy för ett år sen.
Ali Azmy för ett år sen.

Demonstranten – Demonstrerar i dag

När Aftonbladet mötte Ali Azmy, 26, förra året gick han längst fram i demonstrationsledet – och sköts i benet.

Nu har han just bojkottat Egyptens första fria val.

– Det är fortfarande militären som har makten. Jag vill inte legitimera det, säger han.

Hur har det senaste året sett ut för dig?

– Före den 25 januari hade jag varit på någon enstaka protest. Nu har jag varit på fler än jag kan räkna. Jag jobbar med samhällsutveckling både ideellt och professionellt och engagerar mig för mitt samhälle. Demonstrationerna började kanske väl idealistiskt, men jag är glad att de heller inte tog slut efter de 18 dagarna det tog för Mubarak att avgå. Förändring tar längre tid.

Du har inte gett upp?

– Nej. Vi har gjort små förändringar. Att många har fått rösta för första gången i sitt liv är ett steg i rätt riktning. Men vi har fortfarande inte fått flera av de saker vi protesterade om. Militären kontrollerar statlig media, slår ner mot demonstranter, och har blivit mer hårdföra än förr.

Hur röstade du?

– Jag bojkottade valet. Jag ville inte delta i militärens charader. Det är fortfarande de som har makten, och de som styrt röstningsprocessen.

Omar Gamal.
Omar Gamal.

Muslimen – Demonstrerar inte i dag

Omar Gamal, 56, är pensionerad kock.

Han ser för första gången på 30 år med hopp på framtiden.

– Det var rätt av demonstranterna att störta Mubarak, säger han.

Hur har det senaste året sett ut för dig?

– Jag har egentligen inte sett några större förändringar. Den här processen är precis i sin början. De senaste 30 åren med Hosni Mubarak förstörde landet, det tar tid för oss att bygga upp ett nytt land igen.

Muslimska brödraskapet vann över hälften av rösterna i parlamentet. Har du förtroende för dem?

– Ja. De har försökt driva opposition mot Mubarak i flera decennier. Det har alla islamistiska partier gjort. Nu har de fått luft under sina vingar. Jag tror att de kan skapa en bra framtid för oss med bra hälsovård, utbildning och social välfärd.

Var folkupproret rätt?

– Ja, det var det. Jag är glad att demonstranterna tog till gatan. Vi var trötta på Mubarak.

Amin Mohammed Azab.
Amin Mohammed Azab.

Turistarbetaren – Oklart om demonstration i dag

Båtarna som tar turister ut på Nilen gapar tomma.

Föraren Amin Mohammed Azab, 56, har inte haft en kund på flera veckor.

– Affärerna gick dåligt före revolutionen. Nu är de obefintliga.

Hur har det senaste året sett ut för dig?

– Inga turister kommer hit längre. Förut kunde man åtminstone räkna med en, två rundor per dag. Nu har ingen åkt med mig på 15 dagar. Jag har fyra barn att försörja ...

Var det rätt med ett folkuppror?

– Ja. Jag är glad att alla demonstranter orkade. Jag var själv på Tahrirtorget i 17 dagar förra året.

Valet är avgjort, Muslimska brödraskapet har fått majoritet tillsammans med konservativa Salafisterna. Vad tycker du om det?

– Jag hoppas på ordning nu. Men det ligger en osäkerhet i luften. På gatorna har inget förändrats, där styr militären fortfarande. Rättegången mot Mubarak pågår än, den borde ha varit avklarad för länge sedan.

Hur ser du på Egyptens framtid?

– Om den nuvarande regeringen spelar sina kort rätt och sköter ekonomin får vi alla bättre liv. För mig spelar det ingen roll om det är kristna eller muslimer som styr, så länge ingen dödas på gatorna som nu.

FAKTA

■ ■ År av förtryck fick Tahrirtorget och hela Egypten att koka av ilska mot landets regim som tagit deras frihet.

■ ■ Efter ett nätuppror samlades den 25 januari 2011 över en miljon människor på befrielsetorget för att kräva fria val och diktatorn Hosni Mubaraks avgång.

■ ■ I dag samlas de igen.

■ ■ Mubarak har avgått, nya val har hållits, men firandet som den nya regeringen planerar kommer att mötas av protester.

■ ■ Militära styrkor styr ännu på gatorna, arbetslösheten är fortfarande hög och rättegången mot Mubarak drar ut på tiden.

■ ■ Ett år och minst 846 dödsoffer på Kairos gator senare undrar många vad som blev av den egyptiska folkrevolutionen.