Här kokar Kairo igen

I går fylldes Tahrirtorget – ett år efter upproret

Ett år efter revolutionen är demonstranterna tillbaka på Tahirtorget.
Foto: Lina B Einarsson
Ett år efter revolutionen är demonstranterna tillbaka på Tahirtorget.
NYHETER

TAHRIRTORGET, KAIRO. Ett år senare – i går kokade Kairo av motstånd igen.

Tahrirtorget fylldes av hundratusentals demonstranter som krävde att militären avgår.

– Vi känner oss mer fria här än i våra egna hem, säger studenten Minna Allahkhali, 18.

Aftonbladets Nivette Dawod och Lina B Einarsson.
Aftonbladets Nivette Dawod och Lina B Einarsson.

Det har gått ett år sedan demonstranterna möttes på Tahrirtorget för första gången och krävde sin frihet.

I går var det dags igen.

Egyptier svepte in sig i den rödvitsvarta flaggan, målade slagord på plakat och gick ut på gatorna.

Aftonbladet följde med från det ståtliga operahuset, ner längs Kasr el nil-bron, förbi Arabförbundets gigantiska högkvarter och rakt in i Tahrirtorgets hjärta.

Tantawi nästa mål

Demonstranternas budskap var tydligt:

”Bort med armén från våra gator”.

”Frihet, frihet, frihet”.

Ju närmare Tahrirtorget, desto högre hördes den sista kängan: ”Vi fick bort Hosni, nu tar vi Hussein”.

Fältmarskalk Hussein Tantawi alltså – mannen som leder militärrådet är nästa mål i den egyptiska folkrevolutionen.

Även om diktatorn Mubarak störtades på 18 dagar lever hans regim till viss del kvar. Militären, som till en början stod på demonstranternas sida mot Mubarak, har vänt sig mot folket.

– Jag protesterar så länge som Hussein Tantawi går fri och låter militären göra som den vill. Vi fick bort Mubarak, men nu har vi fått Tantawi i stället, säger tvåbarnsmamman Horriya Hassan Mohammed till Aftonbladet.

Armén har lovat att lämna över makten efter att de första fria valen hållits i Egypten, men trots att Muslimska brödraskapet har fått majoritet är det militären som styr myndigheter och medier.

”Han är en fegis”

För ovanlighetens skull höll sig militären borta från Tahrirtorget i går. Vid tidigare protester har deras ankomst slutat i dödsoffer.

– Tantawi är en fegis. Låt honom komma hit och se vad han orsakat, säger Horriya Hassan Mohammed.

Runt hennes hals hänger ett plakat på maken Saber Farouk.

Han är en av dem som dött sedan demonstrationerna inleddes för ett år sedan.

En av martyrerna – när vi blickar uppåt hänger bilder på dem överallt.

Från en lastbilsvagn hörs en man från Muslimska brödraskapet (FJP) ropa i en megafon. Han skriker ut de dödade männens namn och avslutar:

– Ner med armén!

Men vid ingångarna till Tahrirtorget har partiet infört ett eget kontrollsystem, inte olikt militärens.

Uniformerade och civilklädda FJP-volontärer gör id-kontroller och kroppsvisiterar den som vill demonstrera.

Flörten med militären får många att misstro partiet. Att Muslimska brödraskapet velat skicka ut signaler om att årsdagen ska handla om ett firande – för att protesterna är över – har också lett till missnöje.

”Det här är ingen fest, det är en protest”, skanderade demonstrationståget när det avslutade vid Tahrirtorget.

En störtad president och ett nytt val räcker inte, menar de.

– Vi vill ha en annan politik. Jag har varit här sedan i morse och försökt prata om miljöförstöring med folk. Tanken på att ta hand om vår miljö finns inte över huvud taget här, säger arbetslöse Muhammad El Quessny, 23.

Till bredden fyllt

Plötsligt dras vi med folkmassan mot östra sidan av torget. Vi puttas in i ett av torgets högsta hus. En slant krävs för hissresan upp, sedan går vi rakt in i ett vardagsrum, upp för en provisorisk stege och möts av paraboler.

Vi är på ett hustak, på en skylt står det ”Hotell Ismailia”.

Det har hunnit börja skymma men det går inte att ta miste på utsikten.

Tahrirtorget är till bredden fyllt med hundratusentals människor.

En del har klättrat upp i lyktstolpar, barn sitter på fäders axlar. Flaggor vajar. En kvinna greppar en mikrofon och ropar ”Allah Akbar”, ”Gud är stor”.

Plötsligt knäböjer ett myller av människor mot marken. Det är dags för kvällsbön.

Men med mörkrets fall lämnar glada demonstranter över torget till hotfulla gäng.

”Bäst ni går”

Sexuella trakasserier mot kvinnor har blivit ett allt större problem vid demonstrationerna i Kairo. Det visade sig även på Tahrirtorget i går.

Ett gäng ungdomar samlas kring oss när vi möter en man som berättar att han döpt sina barn till Horriya – frihet, Thaora – revolution och Salma – säkerhet.

– Vi är här för att fira, säger han.

Men gänget börjar rycka och dra i oss. Ställa frågor.

Och så plötsligt är inte deras händer längre på våra ryggar. De tar på oss. Nyper tag.

– Det är bäst att ni går, säger en man.

Sedan försvinner han, men många stannade kvar långt in på natten på årsdagen av Egyptens arabiska vår.

Studenten Minna Allahkhali, 18, och hennes pappa Khaled strosade omkring på torget sent i går natt. Protesterna var i full gång, människorna något färre.

– Vi är så glada för det här, säger Minna och pekar ut mot folkmassan.

– Men vi blir ännu gladare när militären lämnar makten.

”Aldrig rädd”

Sent i går kom rapporter om sammandrabbningar mellan militär och demonstranter vid Masperoområdet, intill Tahrirtorget.

Du är inte rädd för att gå på torget så här sent?

– Jag är aldrig rädd. Vi känner oss mer fria här än i våra egna hem, säger Minna Allahkhali.

När vi lämnar familjen på Tahrirtorget höjs volymen. Sången som spelas har spelats flera gånger förut under dagen:

Alla sjunger med:

”Höj ditt huvud – du är egyptier”.

FAKTA

Så har det gått efter den arabiska våren

Syrien

■ ■ Demonstrationer har pågått sedan mars 2011, och bland annat lett till att landets flera decennier gamla undantagslagar hävts.

Säkerhetsstyrkornas våld mot demonstranter är lokalt, men sprider sig i landet. President Bashar al-Assad har inga planer på att avgå.

Tunisien

■ ■ Den 26-årige frukthandlaren Mohammed Bouazizi tröttnade på att leva i fattigdom och polisens korruption. Han tände eld på sig själv i protest – det blev startskottet för hela den arabiska våren 2011. Uppretade folkmassor samlades på huvudstaden Tunis gator. I januari förra året fick president Ben Ali fly hals över huvud. I dag leder Hamadi Jebalis islamistiska al-Nahda en koalitionsregering som ska skriva en ny grundlag.

Libyen

■ ■ En hel värld följde oppositionens framväxt i Libyen under 2011. Demonstrationerna blev till ett inbördeskrig och jakten på Muammar Gaddafi blev slutmålet. När Tripoli intogs och Gaddafis palats plundrades i höstas av oppositionen såg slutet ut att vara nära för landets självutnämnde ledare. I oktober visades han upp – lynchad och dödad. Nu undersöker internationell domstol om mordet på Gaddafi var ett krigsbrott. Samtidigt pyser nytt missnöje hos libyerna mot övergångsregeringen.

Jemen

■ ■ Tusentals jemeniter inspirerades av den arabiska våren och demonstrerade på huvudstaden Sanas gator förra året. Efter ett våldsamt år lovade president Ali Abdullah Saleh att inte ställa upp till omval, efter 33 år vid makten. Han höjde också arméns löner och halverade skatterna. En plan för maktövergången skrevs under i december. Där gick Saleh med på att dela upp ministerposterna med oppositionen i en koalitionsregering Oppositionen leds av Mohammed Basindwa. Nya presidentval har utlovats 21 februari.

Marocko

■ ■ Protester har förekommit, men varit begränsade. De har ändå tvingat fram ett fåtal reformer och en ny grundlag skrevs under sommaren.

Statschefen Kung Muhammed VI, som tog över 1999 som envåldshärskare efter Kung Hassan, sitter kvar.