Storbråk pågår inom Arlandas gränspolis

Poliser larmar: ”Cheferna vill ha tuffare tag mot flyktingar”

Arlanda flygplats.
Arlanda flygplats.Foto: OLA AXMAN
NYHETER

Chefernas krav: bär uniform och polisanmäl flyktingar med falska pass.

Men flera gränspoliser på Arlanda vägrar – trots att de nu hotas av anmälan.

– Våra chefer vill att vi bryter mot lagen, säger en gränspolis till Aftonbladet.

Gränspolisernas egna larm om pinnjakt och "tuffare tag" mot flyktingar oroar Amnesty.

Bär uniform, beordrar cheferna. Men flera gränspoliser vägrar.

– Vi har inte burit uniform på 15 år. Att bära uniform är direkt olämpligt i vårt arbete. Vi möter flyktingfamiljer, inte brottslingar, säger en erfaren gränspolis, som vill vara anonym, till Aftonbladet.

Vägrade bära uniform

I torsdags morse kulminerade konflikten, som pågått sedan i höstas, då 13 poliser hotades av anmälan om tjänstefel, efter att flera vägrat sätta på sig uniform.

– Vi alla kom dit i civila kläder och beordrades att ingen fick gå ut och jobba utan uniform. Men alla vägrade, säger gränspolisen.

Han anser att uniformen, som hittills inte använts i kontakt med flyktingar,  skrämmer många som flyr från auktoritära regimer, och att klädseln inte är förenlig med FN:s flyktingkonvention, som kräver lyhördhet och förståelse för flyktingars svåra situation.

Den lokala fackklubbens ordförande löste den akuta konflikten.

– Till slut kom vi överens om att vi fick tillåtelse att jobba civilt klädda fram till dess att frågan är ordentligt utredd. De flesta mår otroligt dåligt bland oss kollegor. De tvingar oss att jobba i strid mot lagar och regler. Det är det som är så jäkla frustrerande. Det är illa, säger gränspolisen.

"De vill inte göra sitt jobb"

Enligt Peter Nilsson, chef för gränspolisen i Stockholms län, agerar poliserna fel.

– Det här handlar inte om en konflikt, utan ett felbeteende från deras sida. Det är några som inte vill göra sitt jobb, säger han till Aftonbladet.

Men varför måste alla plötsligt bära uniform?

– Det här är ett polisiärt uppdrag och polisen ska bära uniform. Det är en säkerhetsrisk att behöva ingripa i konflikter vid gränskontrollerna om vi är civilt klädda. Att barn skulle bli skrämda av uniformer är ett dåligt argument. Många söker asyl hos uniformerade tjänstemän i tullen, säger Peter Nilsson.

En annan del av bråket inom polisen på Arlanda handlar om asylsökande som kommer med falska pass.

Olagligt, menar gränspolischeferna. Tillåtet enligt FN:s flyktingkonvention, anser flera av de erfarna gränspoliserna.

Äldre par behandlades som brottslingar

Denna konflikt kulminerade i samband med ett ärende den 19 november i fjol.

En man i 70-årsåldern anlände från Syrien. Han har diabetes, hans ena ben är amputerat och hans jämngamla fru körde rullstolen fram till passkontrollen. Paret lämnade fram falska pass.

Då greps de av gränspolisen – och tvingades sitta och vänta på förhör i tio timmar utan mat.

– Den gamla kvinnan bröt ihop, grät och hamnade i en traumachock. Det var hemskt. Man vet ju inte vad de upplevt tidigare, säger den anonyma gränspolisen.

Två gränspoliser misstänks nu för grovt tjänstefel och granskas av Rikspolisstyrelsen, RPS.

Gripandet skedde trots att det enligt FN:s flyktingkonvention inte ska vara straffbart att använda falska id-handlingar för att ta sig från oroshärdar för att söka asyl i ett annat land.

"Vi tvingas bryta mot lagen"

Fallet har fått flera kollegor bland flygplatsens gränspoliser att få nog.

– De struntade i att ta upp asylärendet, utan behandlade dem som brottslingar. Det här är att bryta mot lagen, och det är våra chefer som uppmanar till det, säger en annan manlig gränspolis.

Den äldre kollega ger samma bild:

– De uppmanar oss till pinnjakt. Det ska vara allt tuffare tag. Den här attityden sprider sig uppifrån och ned. Det är en utveckling som är farlig och jag vill inte vara med om den.

I höstas tillsattes en rad nya chefer hos gränspolisen.

– Regimskiftet är tydligt. Tidigare har inga som jobbat med asylärenden varit uniformerade. Nu ska vi ha uniform och vara beväpnade med skjutvapen, batong och pepparsprej – vilket är direkt olämpligt i vårt jobb. De har omplacerat många av oss från det äldre gardet, som jobbat med asylärenden i över 30 år och kan reglerna.

Många anländande kan enligt honom inte ett ord svenska eller engelska.

– Därför är det ju jätteviktigt att vi är lyhörda för om syftet är att söka asyl. Det här handlar inte om brottslingar.

Enligt den äldre gränspolisen har cheferna försökt undanröja handlingar som bevisar att paret ville söka asyl. Internt ska de också öppet ha sagt att fallet hanterats "precis som det ska".

Chef: "Som falskleg på krogen"

Leif Törnsten utreder novemberfallet hos Rikspolisstyrelsen, RPS.

– Vi tittar på det. Mer än så kan jag inte säga, säger han.

Kommissarie Peter Mattsson är närmaste chef för de två poliserna som nu utreds. Enligt honom är det olagligt att visa upp falska id-handlingar.

– Då begår du ett brott. Det är samma fenomen som när ungdomar visar falskleg för att komma in på krogen. Det är samma brott. Vi utreder brottet och om det under resans gång kommer fram att de vill söka asyl så lämnar vi över det till Migrationsverket.

En av hans underställda förfasas över Mattssons syn.

– Det säger allt. Att jämföra med folk som vill in och dansa är ett hån mot människor som söker skydd för sitt liv.

Enligt Peter Mattsson finns ingen konflikt kring dessa frågor hos gränspolisen.

– Nej inte i sakfrågan, det gör det inte, säger han.

Anders Bredelius, facklig representant vid gränspolisen, bekräftar dock meningsskiljaktigheterna.

– Det har väl inte förts en tillräckligt öppen dialog. En hel del ligger på cheferna för att få till en ärlig och öppen kommunikation.

Peter Nilsson, gränspolisens högsta chef, anser inte att de två poliserna begått tjänstefel:

– Nej det har de inte gjort. Det är inte rätt att två äldre ska sitta i tio timmar och vänta, men det är saker som inte kommer fram här. De här poliserna har jobbat på fel sätt och skickat ärenden direkt till Migrationsverket utan att göra en anmälan. När en person kommer till gränskontrollen och uppvisar falska handlingar är det ett brott. Då ska en polisanmälan göras. Om en person däremot kommer fram och söker asyl, och har falska handlingar på sig, är det däremot inte ett brott.

Amnesty: "Vi kan lära dem om asylrätt"

Madeleine Seidlitz, folkrättsjurist på Amnesty International, uppger att ingen asylsökande ska ifrågasättas eller misstänkliggöras på grund av avsaknad av eller falska id-handlingar. Reglerna är tydligt beskrivna i Schengenområdets gränskodex.

– Man ska inte misstänkliggöras, åtalas eller ställas inför rätta för att ha använt falska id-handlingar om syftet är att söka asyl och finna skydd.

Det aktuella fallet med det gripna syrianska paret oroar.

– Det är hemskt. Själva andemeningen med konventionen är att det måste finnas en förståelse för flyktingskapet i en sådan situation.

Att en chef inom gränspolisen liknar asylsökandes falska pass med fejkleg på krogen anser hon vara beklämmande.

– Det går inte att jämföra på samma dag. Vi erbjuder våra tjänster med att komma och ge en kurs i asylrätt. I förlängningen handlar det om mänskliga rättigheter.

UNHCR: "Den som flyr ska inte straffas"

Även enligt Juni Berglund, informatör på FN:s flyktingorgan UNHCR, är de generella reglerna tydliga.

– Generellt ska en person som flyr inte straffas för att den saknar id-handlingar eller har falska id-handlingar för att ta sig till Sverige. Man ska komma ihåg att när någon flyr kan det vara så att man inte hinner få med sig sina id-handlingar. Ibland kan falska id-handlingar vara den enda möjligheten att ta sig ut ur landet och söka skydd.

En brottsutredning bör i regel inte inledas.

– Kommer det fram att personen söker asyl och samarbetar med myndigheterna då ska man inte göra det, generellt, säger Juni Berglund.

FAKTA

Så jobbar gränspolisen

■ ■ Gränspolisen ansvarar för bevakningen av Sveriges gränser.

■ ■ Centrala gränskontrollenheten, CGE, är en enhet på Rikskriminalpolisen, men utförandet av gränskontroller sköts av varje läns egen gränspolis.

■ ■ I första hand utförs inre utlänningskontroller, inresekontroller och spaning mot efterlysta utlänningar. Systematisk kontroll av inresande och utresande sker bara för resande till och från platser utanför Schengenområdet.

■ ■ CGE bedriver varken underrättelseverksamhet eller brottsutredningar men har ett nära samarbete med dem som gör det.

■ ■ Allt arbete som utförs av gränspolisen ska ske enligt Schengenområdets gränskodex, som bland annat tar upp att: "rättigheterna för flyktingar och personer som ansöker om internationellt skydd, särskilt när det gäller principen om non refoulement, inte får inskränkas".

■ ■ Principen finns i FN:s flyktingkonvention, och syftar till att skydda flyktingar från att skickas tillbaka till platser där deras liv eller frihet hotas.