Thérèse Kärrman, 37, framför porträttet av sin farmor Britta och hennes tvillingsyster Karin som båda dog av äggstockscancer i 40-årsåldern. De var enäggstvillingar.
Tog bort allt – för att slippa cancer
Thérèse, 37: Jag hade inget annat val
Hon har opererat bort livmoder, äggstockar – och sina friska bröst.
Nästan alla kvinnliga släktingar har dött i cancer.
– För mig fanns det inget val. Jag vill leva längre än till 45, säger trebarnsmamman Thérèse Kärrman, 37.
Fem kvinnliga släktingar på pappans sida dog i 40-årsåldern.
Släktens förbannelse är en ärftlig genmutation med 80 procents risk att utveckla aggressiv cancer i bröst och äggstockar.
Thérèse Kärrman i Nacka utanför Stockholm tänkte inte utmana ödet.
Utan lade sig frivilligt på operationsbordet.
– För mig fanns det inget val, säger hon.
Har gett ut bok
Nu berättar hon sin historia i boken ”Tid för liv” som ges ut av Nätverket mot cancer inför Världscancerdagen i dag.
Det var sommaren 2007 som Thérèse Kärrman fick veta sanningen. En amerikansk syssling hade testat sig och bar på den fruktade genmutationen BRCA1 – förklaringen till alla dödsfall.
Risken att barnen ärver genen är 50 procent och den kan även ärvas av söner.
Thérèse väntade med att ta reda på om hon var anlagsbärare. Först ville hon ha ett barn till förutom Tage, 8, och Elliot, 6. Så föddes Harriet, 3.
Sommaren 2009 var Thérèse redo.
Hon genomgick en ärftlighetsutredning på enheten för klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Där fick Thérèse det grymma beskedet:
Hon hade genen BRCA1.
Tre månader senare opererades livmodern och äggstockarna bort i förebyggande syfte. Thérèse – då 35 – kom i klimakteriet.
”Vad har jag gjort?”
I januari togs brösten bort.
– Det var fruktansvärt. Jag tänkte – vad har jag gjort? Jag har stympat min kropp!
I stället fick hon bröstimplantat.
– Jag kände en väldig sorg. Men jag har inte haft något annat val. Så här ser min familjehistoria ut, säger Thérèse Kärrman.
I dag är hennes bröstcancerrisk långt under tio procent.
– Jag har alltid varit livrädd för döden. Men jag har fått en ny chans. Det är inte många kvinnor i min släkt som överlevt 45 års ålder. Jag har tre barn och tänker bli betydligt äldre än så.
Så här ser släktens cancerhistoria ut för Thérèse, 37
Det börjar med gammelfarmor Märta. Hon dog i äggstockscancer 53 år gammal.
Sedan insjuknade hennes dotter Karin, som dog i sjukdomen när hon var 43.
Då gick Karins tvillingsyster Britta (Thérèses farmor) till doktorn och bad att få ta bort sina äggstockar i förebyggande syfte. Det fick hon inte, och dog i äggstockscancer när hon var 47.
Karins äldsta dotter Barbro gick bort i äggstockscancer vid 44. Då tog hennes syster Birgitta bort sina äggstockar – men avled senare i bröstcancer.
För fyra år sedan gick Thérèses pappa Christer bort i koloncancer som spridit sig till hjärnan. Han blev 65.
Christers bror dog av lymfkörtelcancer vid 51.
22 000 dör av cancer varje år
50 000 svenskar drabbas av cancer varje år.
Cirka 300 är barn.
Var tredje svensk drabbas någon gång.
22 000 dör av cancer varje år.
Bröstcancer är vanligast hos kvinnor, prostatacancer hos män.
Två av tre överlever cancern i minst fem år.
TABLÅ
AFTONBLADET I DAG: 13.30 KU-presskonferens om ministrar som prickas. 14.00 Debatt live – chatta med Erik Niva. 16.00 Storfilmen ”Prometheus” – recension och direktrapport från galan i London.
- MMS/SMS
- 71000
- E-post
- 71000@aftonbladet.se
- Telefon
- 08-411 11 11