Nyheter

Grekisk polis avfyrar tårgas mot kravaller

100 000 demonstranter kämpade mot polisen

Aten skakades i går kväll av kravaller.

100 000 greker fyllde Syntagmatorget utanför parlamentet i protest mot den grekiska sparplanen.

I desperation försökte polisen hejda folkmassan med tårgas och vattenkanoner.

Läget är spänt i Grekland. Landet står inför ett av dess största åtstramning i ekonomin.

Samtidigt som omröstningen började vid 13-tiden igår, söndags, inne i parlamentet i Aten fylldes torget utanför, Syntagmatorget, med demonstranter.

Till en början såg det ut att bli en fredlig manifestation. Folket höll upp plakat med texterna "Folkligt uppror", "Det är vi eller dem" och "Spela inte bort allt vi har åstadkommit", rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Fest övergick till kaos

Men klockan 17.40 lokal tid small det första knallskottet. Folkfesten ersatte snart av svart-maskerade demonstranter. De kastade knallskott och ljudet av stenar som slog mot polisernas sköldar och husväggarna runt torget, enligt Reuters. Demonstranterna kastade bensinbomber mot polisen som attackerades med stora eldlågor, enligt Dailymail.

Så många som 100 000 demonstranter trängdes runt torget, även barnfamiljer, uppger grekisk polis enligt AFP. Folket kämpade för sina jobb, löner och pension som allt hotas om indragningar.

Eldade upp tårgasen

Polisen försökte ta kontroll över den allt mer urartade situationen och riktade tårgas mot den arga folkmassan. Polisen var även redo med vattenkanoner, hävdar Sky News.

Två personer skadades och fördes till sjukhus med ambulans, rapporterar Reuters.

Enligt TT fortsatte sammandrabbningarna medan mörkret lade sig över den grekiska huvudstaden samtidigt som grupper av tillsynes fredliga demonstranter envist stod kvar på torget med banderoller.

Ett dussin eldar tändes upp av demonstranterna, som med dessa hoppades förbränna tårgas och därmed minska dess effekter.

Skyller på Tyskland

Bland demonstranterna träffade TT:s utsände 15-åriga Helen Kotzamanidou.

– Vi vill stoppa åtstramningarna. De där inne är emot folket, säger hon och pekar på den blekrosa parlamentsbyggnaden.

Hon är orolig för vad som ska hända med landet.

– De vill sänka vår levnadsstandard. Jag tror det beror på att de är avundsjuka på vår livsstil, säger hon, och påminner om att åtstramningskraven i första hand kommer från Tyskland, huvudfinansiären bakom stödet till Grekland, säger hon till TT och fortsätter:

– Jag kommer inte bli som tyskarna vill.

FAKTA

Grekland på ruinens brant

Grekland måste snabbt få in nödlån från euroländerna och IMF i statskassan för att inte tvingas ställa in betalningar redan i mars, då obligationslån på 14,4 miljarder euro ska betalas tillbaka.

Som motprestation har långivarna krävt:

En 22-procentig sänkning av minimilönerna i privat sektor, till 586 euro per månad

Frysta minimilöner i tre år och en frysning av alla löner tills det att arbetslösheten faller under 10 procent

Uppsägningar av 150 000 offentliganställda på tre år, varav 15 000 redan 2012

En minskning av statsbudgeten på 3 miljarder euro 2012

Det konkursmässiga landet är inne på sitt femte år med recession, med en rekordhög arbetslöshet på 21 procent. Läget gör att många bedömare, inte minst i Grekland, är kritiska till de åtstramningsplaner som krävs av långivarna. (TT)