Kändisadvokaterna kräver ny kontroll

Advokat Gunnar Falk, Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg och advokat Leif Silbersky.
Advokat Gunnar Falk, Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg och advokat Leif Silbersky.
NYHETER

I svenska domstolar får brottslingar döma andra.

Det görs ingen skillnad.

Nyheten chockerar landets främsta advokater och nu kräver de ändring.

– Det är direkt olämpligt och gynnar inte tilltron för domstolar, säger Anne Ramberg, generalsekreterare på Advokatsamfundet.

I dag avslöjar Aftonbladet att drygt 200 av Sveriges 8 000 nämndemän förekommit i brottsutredningar de senaste åren.

25 är straffade och har jobbat kvar i våra domstolar utan någon slags kontroll.

Det här har fått pågå i det svenska rättssystemet med advokaterna på första åskådarplats.

"Självklart inte bra"

Ingen av de advokater som Aftonbladet talat med kunde ana att detta försiggick.

– Man blir något förvånad. Jag har utgått från att nämndemännen, som domare och åklagare, ska föregå med gott exempel, säger advokaten Leif Silbersky, 73.

Advokat, Gunnar Falk, 61, reagerade också när han hörde nyheten i morse, som spred sig till både radio och tv.

– Det här är självklart inte bra. Vi bör naturligtvis inte ha personer som utför dömande verksamhet som själva är straffade, säger Gunnar Falk.

Thomas Bodström, 49, likaså.

– Jag är förvånad faktiskt, att det inte är bättre självsanering. Man kan själv påverkas om man blivit åtalad och dömd. Typ "Det här är inte så farligt". När man ska döma sen så sitter det i, säger Thomas Bodström, advokat och tidigare justitieminister.

Skadar domstolarna

I längden kan de straffade nämndemännen få stora konsekvenser för domstolarna, hävdar Falk och Silbersky.

– Det här skadar förtroendet för våra domstolar. Varje nämndeman har funktionen av en domare, de är meddomare även om de är nämndemän. De har en röst var och en av dessa. Det ger fog för att ifrågasätta dömandet, säger Gunnar Falk.

Anne Ramberg, 59, generalsekreterare på Advokatsamfundet, håller med.

– Det är direkt olämpligt och gynnar inte tilltron till för domstolar, säger hon.

Alla advokater går inte på samma linje. Kändisadvokaten Claes Borgström, 67, tycker att även straffade nämndemän ska få en andra chans.

– Om man dömts för brott, straffas och avtjänar straffet så har man gjort rätt för sig, säger Borgström.

Däremot tillåter han inte grov brottslighet.

Tycker du att en rattfyllerist ska få döma i rattfyllerimål?

– Jag tycker inte att det är något hinder. Har man dömts för rattfylleri och efter det slutat dricka alkohol. Då tycker jag inte att man ska diskvalificeras som nämndeman.

Kräver kontroll

För att säkerställa detta tycker de flesta att det krävs någon form av kontroll – som inte finns i dag.

– Det här att straffade kan döma ger ett uttryck för bristande kvalitet i säkerheten när man utser nämndemän. De utses av politiska partier och de ger vissa garantier för kvalitet men inte tillräckligt. När det gäller domare så har vi en omsorgsfull prövning och det ställs höga krav på personer. Det ska även gälla nämndemän. De har samma röst som juristdomaren, säger Anne Ramberg.

Thomas Bodström föreslår att alla nämndemäns brottsregister ska kontrolleras.

– Jag tycker att om man ska visa upp brottsregistret när man jobbar på dagis och skola så gäller det självklart även på domstol, säger Thomas Bodström.