Facket förlorade i Vaxholmsmålet

Tidigare i år kom EG-domstolens generaladvokat fram till att facket handlade rätt när de satte det lettiska byggbolaget Laval i blockad. Då trodde många att EG-domstolen skulle komma fram till samma slutsats.

Byggnads ordförande Hans Tilly är i dag överraskad och besviken.

– Risken är att vi får ett haltande system mellan EU-rätten och våra kollektivavtal. Den kan leda till löne- och villkorsdumpning, säger Tilly.

Grundläggande rättighet

Domstolen skriver i sitt pressmeddelande att fackliga stridsåtgärder är en grundläggande rättighet. Men i Vaxholmsfallet var det omotiverat eftersom Laval redan hade egna kollektivavtal som gällde i Lettland. De svenska bestämmelserna tog inte hänsyn till det och därmed utsattes Laval för diskriminering.

Enligt domstolen är det också nästan omöjligt för ett visst företag att ta reda på vilka minimilöner som gäller i olika svenska kollektivavtal. Därmed kan utländska företag skrämmas från att utföra jobb i Sverige eftersom de under en obestämd tid kan tvingas förhandla om löner och villkor. Följden blir en inskränkning i friheten att erbjuda tjänster.

Bättre konkurrens

Lavals juridiska ombud Anders Elmér är nöjd med domen. Han anser inte att den hotar den svenska modellen.

– Den svenska modellen försvinner inte utan modifieras en aning, det har hänt många gånger tidigare. Det här blir en bra pusselbit i de diskussioner som arbetsmarknadens parter har, säger han till TT.

Elmér räknar också med att domen kommer att bidra till bättre konkurrens och lägre priser i Sverige.

– På sikt påverkas alltid priserna av bättre konkurrens, säger Elmér.

Företaget sattes i konkurs

Det var i samband med ett skolbygge i Vaxholm 2004 som Laval och fackförbundet Byggnads hamnade i konflikt eftersom man inte kom överens om att teckna kollektivavtal. Byggnads svarade med att sätta Laval i blockad. Företaget tvingades till slut ge upp skolbygget i Vaxholm. Laval sattes senare i konkurs.

Arbetsdomstolen (AD) tog i mars 2005 ställning i konflikten genom ett provisoriskt beslut. Då bedömde AD att den fackliga blockaden inte stred mot reglerna. Men AD tog inte slutlig ställning, utan valde att vända sig till EU:s domstol för att få hjälp med bedömningen.

Den lettiska regeringen har protesterat mot Sverige. Lettland ser den fackliga blockaden som ett brott mot EU:s grundlagar som garanterar fri rörlighet över gränserna.

Senare i dag håller arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) en presskonferens om EG-domstolens beslut.