Visar inlägg från de 3 högst rankade bloggarna
Från bloggen: Kulturbloggen
18 dec 11:41
Från bloggen: Jinges Web och Fotoblogg
19 dec 05:54
Från bloggen: Henrik-Alexandersson.se
18 dec 11:39
Fackförbundet Byggnads blockad av skolbygget i Vaxholm 2004 var omotiverat.
Enligt EU:s domstol innebar blockaden ett hinder för friheten för tjänster inom EU.
– Det här kan leda till löne- och villkorsdumpning, säger Byggnads ordförande Hans Tilly till aftonbladet.se.
Tidigare i år kom EG-domstolens generaladvokat fram till att facket handlade rätt när de satte det lettiska byggbolaget Laval i blockad. Då trodde många att EG-domstolen skulle komma fram till samma slutsats.
Byggnads ordförande Hans Tilly är i dag överraskad och besviken.
– Risken är att vi får ett haltande system mellan EU-rätten och våra kollektivavtal. Den kan leda till löne- och villkorsdumpning, säger Tilly.
Domstolen skriver i sitt pressmeddelande att fackliga stridsåtgärder är en grundläggande rättighet. Men i Vaxholmsfallet var det omotiverat eftersom Laval redan hade egna kollektivavtal som gällde i Lettland. De svenska bestämmelserna tog inte hänsyn till det och därmed utsattes Laval för diskriminering.
Enligt domstolen är det också nästan omöjligt för ett visst företag att ta reda på vilka minimilöner som gäller i olika svenska kollektivavtal. Därmed kan utländska företag skrämmas från att utföra jobb i Sverige eftersom de under en obestämd tid kan tvingas förhandla om löner och villkor. Följden blir en inskränkning i friheten att erbjuda tjänster.
Lavals juridiska ombud Anders Elmér är nöjd med domen. Han anser inte att den hotar den svenska modellen.
– Den svenska modellen försvinner inte utan modifieras en aning, det har hänt många gånger tidigare. Det här blir en bra pusselbit i de diskussioner som arbetsmarknadens parter har, säger han till TT.
Elmér räknar också med att domen kommer att bidra till bättre konkurrens och lägre priser i Sverige.
– På sikt påverkas alltid priserna av bättre konkurrens, säger Elmér.
Det var i samband med ett skolbygge i Vaxholm 2004 som Laval och fackförbundet Byggnads hamnade i konflikt eftersom man inte kom överens om att teckna kollektivavtal. Byggnads svarade med att sätta Laval i blockad. Företaget tvingades till slut ge upp skolbygget i Vaxholm. Laval sattes senare i konkurs.
Arbetsdomstolen (AD) tog i mars 2005 ställning i konflikten genom ett provisoriskt beslut. Då bedömde AD att den fackliga blockaden inte stred mot reglerna. Men AD tog inte slutlig ställning, utan valde att vända sig till EU:s domstol för att få hjälp med bedömningen.
Den lettiska regeringen har protesterat mot Sverige. Lettland ser den fackliga blockaden som ett brott mot EU:s grundlagar som garanterar fri rörlighet över gränserna.
Senare i dag håller arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) en presskonferens om EG-domstolens beslut.
Juni 2004. Byggnads tar kontakt med det lettiska företaget Laval för att sluta kollektivavtal för skolbygget i Vaxholm.
September 2004. Laval tecknar avtal med det lettiska byggfacket. Förhandlingarna med det svenska facket strandar.
November 2004. Skolbygget i Vaxholm sätts i blockad. Arbetet fortsätter dock.
December 2004. Arbetsdomstolen avslår i ett tillfälligt beslut det lettiska företagets krav om att blockaden ska stoppas. Vid jul avbryts arbetet på skolan.
Februari 2005. Laval och Vaxholms kommun beslutar avbryta samarbetet. Blockaden upphör.
Mars 2005. Den svenska Arbetsdomstolen behandlar Vaxholmskonflikten.
April 2005. Arbetsdomstolen konstaterar att konflikten inte strider mot svensk lag, men bestämmer sig för att fråga EG-domstolen innan den fattar beslut.
Januari 2007. EG-domstolen tar upp Vaxholmskonflikten, eller Lavalmålet som det nu kallas, till muntlig förhandling. Den svenska regeringen försvarar den svenska modellen.
Maj 2007. EG-domstolens generaladvokat Paolo Mengozzi föreslår att domstolen ska besluta att de svenska fackens möjligheter till konfliktåtgärder inte strider mot Europarätten.
December 2007. EG-domstolen kommer fram till att Byggnads blockad i Vaxholm var omotiverad eftersom den innebar ett hinder för friheten för tjänster inom EU.