Första bilden av vilda snöleopardungar

Treveckor gamla ungar funna av svensk forskare i Mongoliet

1 av 6 | Foto: Örjan Johansson
En av ungarna.
NYHETER

Bergets vålnader får också småttingar.

För första gången har vilda snöleopardungar hittats.

De här tre veckor gamla ungarna upptäcktes i Mongoliets otillgängliga terräng – av en svensk.

Forskarna gissar att det finns mellan 3 000 och 7 000 snöleoparder i Centralasiens svårforcerade bergsmassiv. Men man vet knappt något om djuren som av lokalbefolkningen kallas ”Ghosts of the mountain” – Bergets vålnader.

– När man knappt kan se dem tack vare deras fantastiska kamouflage och de lever i svårtillgänglig bergskedjor så haltar det lite när man ska forska om dem, säger Örjan Johansson, doktorand vid Nordens Ark.

– Man vet nästan ingenting om djuren.

Unik upptäckt

Men tack vare det internationella forskningsprojekt han deltar i så är det på väg att förändras.

Sedan 2008 har hans forskarlag arbetat med snöleopard projektet i ett samarbete mellan Snow Leopard Trust och Panthera och med stöd av Nordens Ark och Kolmårdens Djurpark. Forskarna har befunnit sig i snöleopardens hem högst upp i Mongoliets berg och samlat in data. Och efter fyra år kom en helt unik upptäckt som forskarna kämpat med sedan 80-talet – de hittade en lya med ungar.

Genom att utrusta vuxna snöleoparder med gps-sändare har forskarna kunnat spåra dem tillbaka till deras lyor och när en hona försvann ner i flera dagar insåg forskarna att det kunde vara dags.

– Vi gissade helt enkelt att hon fött ungar. I tolv dagar var vi sedan ute för att försöka hitta lyan utan att komma för nära och skrämma honan, säger Örjan Johansson.

Tre veckor gamla krabater

Den 21 juni gav sig två honorn ut på jakt och när forskarna tog sig ner i lyan hittade de tre ungar. Tre veckor gamla blev de unika – de är första någonsin som har hittats.

– Det är klart att det var en jättemäktig upplevelse men det var en blandad känsla att gå ner i lyan. Man vill försöka inkräkta så lite som möjligt men ändå göra det vi ska, säger Örjan Johansson.

Vilket gett forskarlaget tillgång till aldrig tidigare skådad data. Från ungarna samlade man in dna, vägde ungarna och könsbestämde dem, samt gav dem små mikrochips som används för tamkatter.

Nu kan forskarna bland annat se hur många ungar de föder och hur länge ungarna är kvar hos sina mammor.

– Det börjar trilla in massor av information: om vad de äter, hur ofta de dödar, om de hävdar revir, hur de sprider sig och om deras sociala system. Sådant som behövs för att förstå arten och veta vad man ska göra för att försöka rädda den, säger Örjan Johansson.

Springer på lodräta väggar

Nu ska det monteras upp rörelsekänsliga kameror som ska följa ungarnas utveckling när de börjar röra sig med sina mammor.

– Snöleoparderna fläckar är unika och fungerar som fingeravtryck så fångar man dem på bilder kan man identifiera dem och se hur de rör sig i sina områden, säger Örjan Johansson.

Men trots att de är så svåra att se är de inte särskilt skygga, berättar Örjan.

– När de är nära klippor eller på natten är de inte så brydda. Men samtidigt är deras kamouflage så bra att de kan lägga sig ner och du kan passera bredvid utan att se dem, säger han.

– Och jag har sett en snöleopard bara försvinna rakt upp för en i princip lodrät vägg.