Backgammon bland bomber

Aftonbladets Peter Kadhammar åkte till Syrien och hittade ögat i en rasande storm

1 av 7
KOLLEGOR Försäkringsmännen Ahmed och Nabil väntar på lunch på ett kafé i Damaskus. De pratar hellre om sina jobb än om det pågående kriget. De spelar hellre spel. Röker hellre ­vattenpipa. Samtidigt har både Ahmed och Nabil valt att återvända till Syrien efter att ha bott flera år i USA. ”Jag ville vara hemma när historia skrivs”, säger Ahmed.
NYHETER

Nabil och Ahmed säljer liv- och hemförsäkringar i ­Syrien, vilket har blivit en fruktansvärt dålig affär.

Nabil var försäkrings­bolagets agent i Homs men när kriget bröt ut i staden flyttade han till Aleppo.

Där öppnade han kontor för tre månader sedan.

Han lyckades sälja sju livförsäkringar innan kriget kom dit också.

Sedan ägnade Nabil tre veckor åt att försöka lämna staden där striderna mellan ­rebeller och regerings­styrkor utkämpades kvarter för kvarter. Han tog sig ut i torsdags.

– Sju livförsäkringar är ­inte så dåligt, säger han. Två av dem var på en ­miljon dollar.

– Sju! Det är sannerligen inte mycket, invänder ­Ahmed, som är Nabils överordnade. Jag tror att du ­intresserade dig för kvinnor mer än för jobbet!

– Sju är bra under de omständigheter som råder. Jag förklarar alltid för möjliga kunder att vi inte betalar för skador till följd av krig.

De sitter på ett kafé, två 45-åriga herrar i pikétröjor, den ene röd, den andre blå. Ahmed försöker övertala Nabil att ta ett parti backgammon, ”ett spel som speglar livet”, men ­Nabil är ointresserad.

Är som du och jag

Han tar upp en tidning och väntar på att lunchen ska serveras. ­Ahmed och Nabil bryr sig inte om ­fastan under den heliga ­månaden ramadan.

De illustrerar något som medier och historiker ­sällan skildrar. Under ­stora omvälvningar – krig, ­revolutioner – fortsätter folk att gå till ­jobbet så länge ­jobbet finns.

De flesta är inte upprorsmän utan vanliga timida personer som du och jag, och de uttalar sig omsorgsfullt och försiktigt om tillståndet i samhället. De ­sköter sitt och uppvisar heller inte någon glödande entusiasm för presidenten/kungen/kejsaren.

”Vi betalar inte”

I en diktatur demonst­rerar man för diktatorn när man beordras att göra det, knappast annars.

Således diskuterar Ahmed och Nabil ­yrkesfrågor medan de äter oliver, grönsaks­röra och smörgåsar. ­Nabil säger att familjer till två som dog i striderna i Homs fick ut försäkringspengarna. Sedan stoppade bolaget utbetalningarna.

– Vi har tre krav på oss i Homs och tre i Aleppo, ­säger Ahmed.

– De betalar vi inte, ­säger Nabil.

– Jo, vi har kommit överens med dem. Problemet är att folk passar på att försöka lura bolaget i situationer som denna. När regeringen inte har kontroll säger de att någon rånade dem, gjorde inbrott bla bla bla. ­Bedrägerier! Vi har betalat över 70 miljoner syriska­ pund i sjukförsäkringar ­bara i år. Graviditeterna ökar därför att männen och kvinnorna stannar hemma under oroligheterna, hm! Och befolkningen blir ­sjukare än vanligt på grund av all osäkerhet, säger ­Ahmed.

”Såg 40–50 döda”

Bakom honom hänger en TV-apparat som visar nyheter, bilder från Aleppo och Homs: en soldat slänger en handgranat in i ett hus; soldater springer ut på en takterrass och sätter hurrande upp den syriska flaggan.

– Jag såg 40– 50 döda, ­säger ­Nabil. De låg ­på sidorna av ­vägen. Jag stod på taket och såg flyg­planen bomba staden. Samtidigt fungerade det kommunala vattnet. Jag hade vatten i kranen ­hela ­tiden. Men mataffärerna var stängda. Jag handlade i de restauranger som var öppna.

Ahmed och Nabil har ­arbetat med försäkringar i USA. Nabil återvände till Syrien 2009, Ahmed för sex månader sedan.

– Jag ville vara hemma när historia skrivs.

Han beställer in en vattenpipa. En pojke tänder den och Ahmed puffar ljudligt samtidigt som han ­kollar sms på sin mobil­telefon.

– Jag återvänder aldrig till Aleppo! utbrister ­Nabil. Jag hatar stan. Invånarna är inneslutna i sig själva och gravallvarliga. I Homs sålde­ vi minst tio försäkringar i veckan. I Aleppo är de så religiösa att de inte vill köpa livförsäkringar. Det är haram, förbjudet. De säger att ett liv inte kan värderas i pengar.

TV:n slocknar bakom Ahmed.

Musiken i högtalarna tystnar. Den brummande kylen blir stilla.

Föredrar al-Assad

– I Aleppo var jag utan ström i 45 timmar. Det var nog det värsta, säger Nabil. De sista tre nätterna bodde jag på hotell. Armén sa åt oss att lämna våra hus.

Sedan lyckades han komma med ett plan. Flygplatsen är öppen men ­vägen dit livsfarlig.

– Om kriget når ­Damaskus återvänder jag till USA. Jag bodde i Pennsylvania i 16 år.

TV:n startar igen, musiken skräller och kylen brummar.

– Jag föredrar den nuvarande regeringen, säger Nabil. Vi vet i alla fall vem presidenten är.

– Vad som än sker kommer Syrien att bli ett annat land, säger Ahmed.

Ute på gatan kör ett par stadsjeepar förbi i ilfart. Säkerhetsstyrkor. Ahmed kastar en blick och fortsätter sedan att pyssla med vattenpipan.

”FÖRNYAREN” AL-ASSAD LIKA GRYM SOM SIN FAR

Al-Assad sågs som förnyaren när han efterträdde sin far 2 000 men visade sig snart vara lika auktoritär. Medier censurerades, oppositionella ­grupper förtrycktes och oliktänkande fängslades.

Den arabiska våren kom till ­Syrien som fredliga protester för ­demokrati och frihet. Tyrannen al-Assads svar var att försöka krossa all opposition.

Har inte setts till sedan mitten av ­juli, men styr trupperna på distans ­vilket kritiseras hårt:

”Vi tycker att det är fegt, ärligt talat, att ha en man som gömmer sig utom synhåll, och samtidigt uppmanar sina ­väpnade styrkor att fortsätta att slakta civila i sitt eget land”, säger den amerikanska talespersonen ­Patrick Ventrell, enligt AP.

FÖRRE FN-BOSSEN HOPPAR AV MEDLINGEN

Eniga internationella påtryckningar­ krävs för att få stopp på inbördes­kriget, enligt Kofi Annan. Men i FN:s ­säkerhetsråd blockerar Ryssland och Kina resolutionen om ­militär närvaro. Och den fredsplan som Annan fick Syriens regim och opposition att acceptera i våras har flera gånger brutits och ­konflikten har trappats upp.

På grund av bristande stöd lämnar Kofi Annan den sista augusti uppdraget som FN:s och Arabförbundets särskilda sändebud i Syrien.

Uppsalabon Abdulbaset ­Sieda valdes i juni i år till ­ledare för Syriska nationella rådet (SNC), paraplyorganisationen för de ­olika oppositionsgrupperna i Syrien.

SVENSK LEDER OPPOSITIONEN

Uppsalabon Abdulbaset ‧Sieda valdes i juni i år till ‧ledare för Syriska nationella rådet (SNC), paraplyorganisationen för de ‧olika oppositionsgrupperna i Syrien.

Han innehar ämbetet i tre månader innan det lämnas vidare. SNC representerar 60 till 70 procent av oppositionen.

■ ■ En grupp tonåringar greps och torterades efter att ha klottrat ­revolutionära budskap på en skolvägg i mars i fjol.

Medborgare gick ut och protesterade – och staten slog till­baka med kulsprutor och stridsvagnar.

■ ■ Nu råder fullt inbördeskrig, striderna har kostat cirka 20 000 människoliv och Syrien riskerar att brytas sönder.

■ ■ Aftonbladets Peter Kadhammar kan i en ­serie ­exklusiva reportage med start i dag beskriva sönder­fallet i huvudstaden ­Damaskus.

■ ■ Där hörs röster från bägge sidor. Både från de som riskerar sina liv för att fälla regimen. Och de som fruktar framtiden om ­rebellerna lyckas.