”Väldigt svårt att utvärdera insatserna...”

Skattebetalarnas förening: Borde ställas högre krav när myndigheter köper PR-tjänster

1 av 3
Martin Borgs, tidigare på PR-byrån Hill & Knowlton, Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och Pernilla Eldblom, pressekreterare på Riksrevisionen.
NYHETER

Miljonsatsningar på PR – men till vilken nytta?

– Vad har skattebetalarna egentligen fått för sina pengar? undrar Martin Borgs, tidigare verksam i PR-branschen.

Martin Borgs, tidigare på PR-byrån Hill & Knowlton, numera i Skattebetalarnas förening, är kritisk till beloppen som de statliga myndigheterna satsar på kommunikation.

– 30 miljoner kronor på PR under ett år är mycket pengar, beroende på resultatet. Generellt sett är det väldigt svårt att utvärdera insatserna, säger han.

”Mer ovarsamma”

Martin Borgs tycker att det borde ställas högre krav när myndigheter köper PR-tjänster.

– Om man handskas med andras pengar så måste man kunna ge ett bra svar på vad pengarna har använts till och vilket syftet har varit. Min erfarenhet är att offentliga köpare är sämre köpare, de är mer ovarsamma för att de handlar med någon annans pengar. De köper lättare ”lull-lull”, som till exempel medieträning för dyra pengar.

Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet, håller med Borgs om att det är svårt att mäta effekterna.

– Jag kan inte säga kategoriskt att det är bortkastade pengar. Det går att mäta kommunikationsinsatser, men det är mycket svårt. Man kan göra omvärldsanalyser och förtroendeundersökningar. Det är oerhört viktigt att man utvärderar kommunikationen, säger hon.

Regelverk begränsar

Enligt Gunilla Jarlbro är det vanligt att statliga ­myndigheter sätter i gång PR-satsningar utan tydliga mål.

– Ofta sätter man i gång ­aktiviteter för att det är ­modernt. Det har jag sett många exempel på, man vill synas på ett spännande och intressant medium. Men det är inte säkert att Försäkringskassans kunder håller till på ­Facebook i så stor ­utsträckning.

Det finns inget regelverk som begränsar hur mycket pengar en enskild myndighet får satsa på PR och kommunikation

– Det är upp till den enskilde kommunikationschefen eller generaldirektören att fatta beslut om det, säger Pernilla Eldblom, pressekreterare på Riksrevisionen.