Frågan är: vill ni ha oss kvar?

Sveriges mjölkbönder går på knäna för att överleva och deras enda hopp ligger hos dig – konsumenten

1 av 3 | Foto: BJÖRN LINDAHL
Pappa Anders, dottern Elisabet, mamma Ulrika och sonen Gustav.
NYHETER

ÅMÅL. Korna på Björkils gård mjölkar bättre än någonsin.

Men just nu är det ingen tröst.

Mjölken måste bli 2,50 kronor dyrare i butiken för att bönderna ska gå plus.

– Jag vill vara bonde. Men ­frågan är om ni vill ha oss och korna kvar, säger mjölkbonden Elisabet Bäckström, 23.

I hagen utanför ladugården ­ligger en svartvit liten kalv i gräset. Den är bara någon timme gammal och benen darrar när den ställer sig upp bredvid sin mamma. Kalven har sin framtid utstakad. Den ska så småningom också bli mjölkko på gården. Så har det varit i generationer här i Björkil i utkanten av Åmål.

– I dag får vi 2,83 kronor kilot av Arla för vår ekologiska mjölk. När vi tog över gården för 20 år sedan fick vi ungefär lika mycket i kronor och ören. Samtidigt har kostnaderna för diesel och foder ökat, säger Anders Bäckström som tillsammans med sin fru ­Ulrika och barnen Elisabet och Gustav driver gården.

Arla är en kooperativ förening som ägs av bönderna själva. Så varför kan de inte bara höja sin ersättning?

Förenklat kan man säga att drygt en tredjedel av den svenska mjölken går till konsumtionsmjölk och filmjölk. Ungefär lika mycket går till ost. Resten går till annat som mjölkpulver och smör. Eftersom en betydande del går på export sätts mjölkpriset i för­hållande till priserna på världsmarknaden. Och produktionen globalt har ökat vilket lett till pressade priser.

Många vill betala mer

Elisabet Bäckström kan inte tänka sig att jobba med något annat än lantbruk. Därför har hon startat Facebook-sidan ”Rädda mjölkbönderna”. Responsen har varit över förväntan. Fler än 13 000 personer gillar sidan.

– Det finns ett intresse att ha kvar svensk mjölk. Det är många som hör av sig och säger att de vill betala mer för att vi ska få ­vara kvar. Folk kan ju lägga ut 22 spänn för en liter flaskvatten.

I kön till mjölkroboten väntar korna snällt på sin tur. 120 kor mjölkas minst två gånger om ­dagen och får ihop 3 500 liter mjölk varje dag. Gården är ekologisk och korna rör sig fritt ­mellan den luftiga ladugården och hagen utanför. På golvet rullar en skraprobot sakta fram och mockar efter korna.

Dramatiskt färre bönder

Korna på de svenska gårdarna har blivit fler samtidigt som antalet mjölkbönder minskat drastiskt de senaste 20 åren. Stordriften kräver miljoninvesteringar i rejäla ladugårdar, traktorer och avancerade mjölkmaskiner. Många av de bönder som nyligen köpt in ny utrustning har nu svårt att betala de löpande räkningarna när inkomsterna blivit knappa. Än mindre ge sig själva lön. Betalningsanmärkningarna ­hopar sig och konkurser rycker närmare. Charlie Söderberg, känd från tv-programmen ”Plus” och ”Lyxfällan”, har anlitats för att ge rådgivning till bönderna.

– Det finns många som ligger riktigt illa till. De har det skitjobbigt, säger Lantbrukarnas riksförbunds ordförande Helena Jonsson.

Beräkningar som Statens lantbruksuniversitet gjort visar att bönderna skulle behöva minst en krona mer för mjölken för att de ska bli lönsamma igen.

– Mjölkbönderna skulle behöva någonstans mellan 4 och 4,80 kronor per kilo, säger Thord Karlsson på SLU.

Krävs dyrare literpris

Men priset på ett mjölkpaket skulle gå upp betydligt mer eftersom dryckesmjölken bara är en del av hela produktionen.

– Konsumenterna måste betala 2,50 kronor mer för ett mjölkpaket för att bönderna ska få en krona mer, förutsatt att man ­köper lika mycket som tidigare, säger Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket.

Utbudet i mejeridiskarna har ökat de senaste åren. Nu är var tredje ost som säljs i Sverige utländsk, men konsumenterna tror ofta att den är svensk, visar en ny undersökning från Svensk mjölk.

’Korna har det bättre’

Ostarna marknadsförs med svenskklingande namn som Ockelbo svart och Ockelbo Pärs. Hushållsosten dyker också upp med varierande ursprung. Även dagligvaruhandelns egna märkesvaror kan förvilla kunderna. Men Icas egna ostar är inte alltid gjorda på svensk mjölk.

Tillbaka i Åmål tar Elisabet Bäckström sin grep och lassar hö. Hon är övertygad om att hennes kor har det bättre än i grann­länderna.

– Våra kor går ute från maj till september. Vi har friska glada djur. Ytterst är det upp till konsumenterna om ni vill ha kvar den svenska djurhållningen.

Strängast regler här

De svenska djurskyddsreglerna anses vara de strängaste i världen. Korna har lagstadgad rätt att vistas utomhus under sommaren, utrymmet i ladugårdarna är generöst och fodret ska vara fritt från genmodifierade grödor.

Landsbygdsminister Eskil ­Erlandsson (C) har en vision om matlandet Sverige. Han tror att svenska mjölkbönder kan konkurrera på världsmarknaden.

– Matefterfrågan är stor i hela världen och vi har alla förutsättningar att producera bra mjölk.

Billig ost väller in

Arla Foods vd Christer Åberg säger att bönderna inte kan överleva på lång sikt med den betalning som är nu. Men han tror att vändningen kommer i början av nästa år.

– Vi kan höja priset på dryckes­mjölk något men det löser ­inte problemet, för just nu väller det in utländsk ost som är 30 kronor billigare per kilo än en svensk ost och det gör mycket ondare. Det krävs tio liter mjölk till att göra ett kilo ost, så vill man hjälpa svenska mjölkbönder ska man köpa svenskt.

Har i snitt 66 mjölkkor

Just nu är den ­genomsnittliga ­betalningen till bönderna från mejerierna 2,90 kronor ­kilot för konventionell mjölk och 3,65 för ekologisk mjölk.

I dag finns det ­ungefär 5 200 mjölkbönder och de har i genomsnitt 66 mjölkkor på sin gård. Det finns sammanlagt 346 000 mjölkkor och de mjölkar i genomsnitt 8 332 ­kilo per år.

En liter Arla mellanmjölk kostar i dag cirka 8,10 kronor i butik.