GW:s sista uppdrag

"Det känns vemodigt"

1 av 2 | Foto: Magnus Sandberg
Rikspolischefen Bengt Svensson och Leif GW Persson presenterar rapporten. Foto: Magnus Sandberg
NYHETER

Att kartlägga alla olösta mordfall i Sverige blev Leif GW Perssons sista uppdrag för polisen.

Nu går han i pension.

– Det känns vemodigt, säger han.

Under två års tid har polisprofessor Leif GW Persson, kriminologen Mikael Rying och juristen Eva Sjögren på uppdrag från Rikspolisstyrelsen kartlagt alla olösta mordfall i Sverige sedan 1985.

"Känns vemodigt"

I dag presenterades rapporten som är det sista jobb som Leif GW Persson gör åt polisen.

– Det känns vemodigt. Men jag har bestämt mig så den biten är klar. Nu ska jag skriva böcker och kolumner och sköta mitt tv-program.

– Och det känns bra att avsluta med detta jobb. Vi har inte uppfunnit hjulet men vi har hittat ett antal fel som går att åtgärda och det känns bra, säger Leif GW Persson.

90 personer mördas varje år och i genomsnitt 15 procent av fallen får aldrig någon lösning.

Många anhöriga runt landet får aldrig veta vem som mördade deras nära och kära. Mördare går fria, år efter år.

Leif GW Persson och hans team berättade i dag att det var svårare än beräknat att sammanställa alla ouppklarade mordfall.

Bevisning har förstörts

I många fall har bevisning kastats, bevisning som med dagens dna-teknik skulle kunna leda till att fallen klarades upp.

– Vi hade en föreställning om att det bara skulle handla om att trycka på rätt knappar på datorn. Det ska väl inte vara så jävla svårt. Men så var det inte, säger Leif GW Persson.

Det man kommit fram till är att det under perioden 1985 till år 2010 finns ungefär 430 olösta mordfall i Sverige. En exakt siffra går inte att säga.

Fram till dagens datum är man uppe i 470.

Av de 430 som GW:s grupp tittat närmare på har man delat in fallen i grupper.

– De som är utredningsbara och de som kan läggas åt sidan, säger GW Persson.

"Kan ha dött på annat sätt"

Av de 430 fallen faller 100 fall bort för att den misstänkte blivit friad av domstolen. Ett exempel är mordet på Linda Chen i Dalarna.

– Där blev den åtalade personen friad i både tingsrätt och hovrätt för att man inte kan utesluta att hon dött på annat sätt, säger GW Persson.

– Det mest aktuella fallet gäller Marina där hennes före detta pojkvän har friats. Allt talar för att det inte finns någon mening med att leta efter en annan gärningsman, men man jobbar nu på resning.

Den andra gruppen, på drygt 40 fall, är ärenden där man tömt ut alla utredningsmöjligheter men det ändå inte räckt till åtal.

Den sista gruppen, på 150 fall, är ärenden där de misstänkta gärningsmännen är avlidna.

– När vi har tagit undan de tre grupperna återstår ett 100-tal fall. Av dem tror vi att 25 kan klaras upp, säger GW Persson.

– Under de närmsta åren kommer vi nog att knipa åtskilliga av de 25 gärningsmännen, säger han.

Några av fallen är riktigt nära att lösas enligt GW Persson.

"Jag får ståpäls"

– Jag får ståpäls när jag läser det senaste som kommer in i ärendet.

Ett av fallen som Leif GW Persson anser har alla chanser att lösas är dubbelmordet i Linköping. Där finns dna-bevis och GW Persson säger att man fortfarande topsar en person per dag.

De andra fallen vill han inte gå in på:

– Om man har en gärningsman som läser tidningarna så ligger det i sakens natur att man håller pipen.

Rikspolischef Bengt Svenson, som gav GW Persson och hans grupp uppdraget, säger om det som framkommit i rapporten, och de 20 åtgärder som GW och hans grupp rekommenderar dem att ta:

– Jag tror att det här kommer att leda till att vi blir bättre på att utreda mord och andra ärenden med dödligt våld.

FAKTA

Utifrån rapportens förslag har rikspolischefen bland annat beslutat:

att Rikspolisstyrelsen och Rikskriminalpolisen tillsammans med polismyndigheterna ska göra en gemensam prioritering av vilka ärenden som bör återupptas och till dessa samla nya utredningsresurser.

att ta fram ett nytt nationellt system för att registrera uppgifter i en mordutredning.

att se över Statens kriminaltekniska laboratorium och polismyndigheternas möjlighet att omhänderta den förväntade ökningen av spår och beslag som blir följden av den slopade preskriptionen.

att utveckla rutinerna för vad som ska tas i beslag vid en mordutredning.

att erbjuda regelbunden metodutveckling för mordutredare

att ta fram förslag till ett nationell register för ouppklarade ärenden om dödligt våld.

att uppmana polismyndigheterna att inrätta Kalla Fall-brevlådor dit alla tips och förslag angående ouppklarade mord ska skickas så att det säkerställs att uppgifter kommer i rätta händer.