Ambassadören tvivlar på egna slutsatsen om Hammarskjölds död

Bengt Rösiö undersökte kraschen – nu ändrar han sig

1/14
NYHETER

I går publicerade Aftonbladet de första bilderna någonsin av Dag Hammarskjölds döda kropp och avslöjade samtidigt att kommissioner som utrett olyckan struntat i att höra flera nyckelvittnen.

■ ■ Efter de nya uppgifterna tar regeringens utredare Bengt Rösiö nu avstånd från sin egen slutsats från 1993 – han är inte längre säker på att FN-generalsekreterarens död var en olycka.

■ ■  Nu ställs det krav på utrikesminister Carl Bildt och UD att genomföra en ny utredning.

Sveriges officiella slutsats var att Dag Hammarskjölds död var en olycka.

Men nu ändrar sig mannen bakom utredningen, ex-ambassadören Bengt Rösiö:

– Jag är inte så säker på det längre, säger han till Aftonbladet.

De okända bilderna på Dag Hammarskjölds döda kropp som Aftonbladet ­publicerade i går har uppmärksammats stort och lett till krav på en ny utredning av FN-generalsekreterarens död.

1991 fick den tidigare ambassadören Bengt Rösiö, 85, i uppdrag av utrikesdepartementet, UD, att göra just en sådan.

”Finns många rykten”

I sin slutrapport tar Rösiö upp en mängd frågetecken kring flygkraschen den 18 september 1961 i Ndola, ­dåvarande Nordrhodesia, dit Dag Hammarskjöld var på väg för att medla under den pågående Kongokrisen.

– Jag har utrett det så gott jag kunde från min sida. Det finns så fruktansvärt många olika rykten. Man kommer inte så värst mycket längre utifrån det material jag fick tillgång till.

Rösiös slutsats blev att det mesta, trots frågetecknen, tydde på att flygkraschen var en olycka. Det blev därmed den officiella svenska hållningen.

Fick vänta över ett år

I februari i fjol begärde ­Göran Björkdahl, en svensk hjälparbetare stationerad i Burkina Faso som engagerat sig i fallet, ut dossiern om Dag Hammarskjöld från UD.

Björkdahl skickade ett flertal mejl till UD:s arkivchef Berndt Fredriksson, utan att få svar. Först efter att även UD:s rättschef kontaktats fick han höra att vissa dokument var hemligstämplade, och efter ett år hade inga handlingar lämnats ut.

– Fortfarande i juni hade inga handlingar kommit, ­säger Björkdahl.

Han kontaktade Bengt Rösiö, som i sin tur kontaktade Fredriksson på UD.

– Jag fick till svar att det finns ytterligare dokument. Det finns en lista på UD med papper som fortfarande är hemligstämplade. Det är barockt att de fortfarande håller på dessa papper efter 50 år. Det enda skälet de angav var sekretess, säger Rösiö.

Förnekar hemliga dokument

I dag tar Rösiö avstånd från sin egen slutsats om vad som orsakade Dag Hammarskjölds död.

– I min utredning kom jag fram till att det måste ha ­varit en olyckhändelse. Men jag är inte så säker på det längre. Det är mycket som är oklart. Det jag har är att det är väldigt skumma ­omständigheter. Man undrar om den rhodesiska haverikommissionen avsiktligt ville dölja något, säger han.

I juli lämnades till sist dossiern ut till Björkdahl.

När Aftonbladet når Berndt Fredriksson förnekar han att några dokument skulle vara hemliga.

– Det stämmer inte. Det måste vara ett missförstånd som uppstått mellan mig och Rösiö.

Men varför dröjde utlämnandet av handlingarna över ett år?

– Jag kan inte berätta hela sanningen. Det förbjuder mig sekretessen att göra. Vi jobbade med målsättningen att allt skulle bli offentligt. Det fanns vissa hänsyn att ta, och jag vill inte säga mer om det, säger Bernt ­Fredriksson.

”Ingen vill tala om det”

Bengt Rösiö anser att UD lider av ”beröringsångest” när det gäller Dag Hammarskjöld.

– Hela ärendet har blivit väldigt konstigt på senaste ­tiden. ­Ingen vill veta om det och ingen vill tala om det. Det är bara locket på.

FAKTA

Så har Hammarskjölds död utretts tidigare

Flygkraschen 1961 har ­utretts av en rad olika svenska och internationella instanser.

Slutsatsen har alltid varit den samma: en olycka på grund av ­pilotfel.

Men det har funnits flera ­frågetecken.

Flygkraschen 1961 har ­utretts av en rad olika svenska och internationella instanser.

Slutsatsen har alltid varit den samma: en olycka på grund av ­pilotfel.

Men det har funnits flera ­frågetecken.

Rhodesiska haveri­kommissionen, 1961

 Den första tekniska utredningen som ­alla efterföljande utredningar vilar på. Den leddes av överstelöjtnant Maurice Barber, samma man som hade ansvar för den hårt kritiserade räddningsinsatsen i samband med kraschen.

Utredningen slog fast att det var ­pilotfel som var orsaken till haveriet och att planet dessförinnan legat för lågt.

Kommissionen bistods av svenska experter som var mycket kritiska till Barbers ­utredning. Både Luftfartsstyrelsen och ­Säpo menade att Barber ­redan från början utgick från att det handlade om en olycka och kritiserade hans ovilja att leta efter kulhål i fynd på olycksplatsen.

I en efterföljande rhodesisk juristkommission avfärdades svarta vittnen som gjort iakttagelser av andra flygplan som omringade DC 6:an före kraschen. I ­rapporten förekom också felaktiga uppgifter om möjligheten för ett fientligt jetplan att delta i attacken.

FN:s utredning, 1962

Prövade flera teorier, men kunde varken avskriva eller slå fast orsaken till olyckan. Men generalförsamlingen bad samtidigt om att bli informerade om något nytt framkom.

Regeringens ­kommission, 1962

Inte heller här fastslogs någon orsak till haveriet.

Däremot gav den legitimitet åt de tidigare utredningarna genom att slå fast att de ”kännetecknats av ­objektivitet, strävan efter fullständighet och noggrannhet”.

Bengt Rösiös rapport, 1993

Efter uppgifter i brittisk media om en belgisk pilot som erkände att han skjutit ner Hammarskjölds plan, tillsatte den ­dåvarande regeringen en utredning.

Den gjordes av ambassadör Bengt Rösiö. Han pekade på en rad ­frågetecken i de ­tidigare rapporterna, men kom ändå fram till att kraschen var en olycka.

­Sedan den lades fram 1993 har den­ utgjort Sveriges officiella hållning i vad som hände i Ndola 1961.

Men i en intervju med Aftonbladet backar Bengt Rösiö nu från sina ­slutsatser i rapporten.

Juristkommissionen

I somras tillkännagav en grupp ­bestående av bland annat förre ärkebiskopen KG Hammar att de tillsätter en ­juristkommission för att granska alla uppgifter som inte tidigare har varit kända. ­Slutsatserna ska läggas fram­ ­inför FN:s generalförsamling.

Kommissionen ­består bland annat av FN:s förre ­rättschef Hans Corell och tre internationella domare.

Källor: UD, Bengt Rösiös rapport, Svenska Dagbladet.