Attackerna har koppling till Assange

NYHETER

Gårdagens nätattacker mot svenska företag och myndigheter kan ha koppling till brottsmisstankarna mot Wikileaks grundare Assange, skriver DN i sin papperstidning.

– Så länge det fallet pågår kommer vi nog få se ökningar av sådana här attacker, säger Anders Ahlqvist, IT-expert vid Rikspolisstyrelsen till tidningen.

Polisen är övertygad om att det finns ett samband med den internationella tvisten om utämningen av Julian Assange.

– Vi upplever att man testar säkerheten hos svenska företag och myndigheter på något sätt, säger Anders Ahlqvist.

”Kan slå ut elsystem”

Måndagens attacker mot storbanker, SJ och TT tros inte ha fått stora konsekvenser, men liknande händelser skulle kunna lamslå viktiga samhällsskydd. Enligt Anders Hansson, chef för säkerhetsavdelningen på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, menar att liknande attacker blir allt vanligare.

– I teorin kan man slå ut till exempel elsystem och betalsystem, om angriparen vet lite om hur infrastrukturen ser ut, säger han till DN.

På MSB samlas information från drabbade myndigheter och företag, sedan försöker de spåra de datorer som deltagit i attackerna. Många av dem finns utomlands och MSB:s arbete är beroende på samarbete med sina motsvarigheter i andra länder.

”Svårt att spåra”

Grupperna som utför attackerna är ofta löst sammansatta menar Marcus Murray, expert på IT-säkerhet på företaget Truesec. Han menar att de flesta överbelastningsattackerna i Sverige hittills har kommit från aktivistgrupper där vem som helst kan ansluta sig.

– Om politiska motiv finns bakom attackerna säger erfarenheten att de som samordnar troligen ger sig till känna på något sätt, men de avslöjar inte vilka de är. Konceptet bygger på att det är väldigt många som engagerar sig, så det är svårt att spåra detta tillbaka till någon eller några, säger han.

Men kopplingen till Assange är tveksam anser nätforskare och grundaren av Piratbyrån, Marcin de Kaminski.

– Ingen har velat ta på sig gårdagens attacker och det är lite märkligt. Därför tycker jag att det var lite frustrerande när Ahlqvist säger att det är tydligt kopplat till Assange, säger han till TT.

FAKTA

Fallet Assange

Processen i Sverige

20 augusti 2010: Jouråklagare anhåller Julian Assange i sin frånvaro, misstänkt för våldtäkt och ofredande.

25 augusti 2010: Åklagaren beslutar att lägga ned förundersökningen om våldtäkt.

27 augusti 2010: Advokat Claes Borgström, målsägarbiträde till de kvinnor som anmält Assange, begär överprövning av åklagarens beslut om att lägga ned förundersökningen om våldtäkt. Överprövningsbegäran skickas till Utvecklingscentrum Göteborg.

1 september 2010: Överåklagare Marianne Ny beslutar återuppta förundersökningen om våldtäkt. Förundersökningen om ofredande utvidgas till att omfatta samtliga händelser i anmälan.

September 2010: Utredningen fortskrider och Julian Assange anhålls i sin frånvaro.

18 november 2010: Marianne Ny begär Julian Assange häktad i sin frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, tre fall av sexuellt ofredande samt olaga tvång. Skälet är att han inte kunnat höras under förundersökningen. Stockholms tingsrätt beslutar att häkta Assange i sin frånvaro, i enlighet med häktningsframställan. Assange efterlyses också internationellt och en så kallad europeisk arresteringsorder utfärdas.

22 november 2010: Julian Assange överklagar tingsrättens häktningsbeslut till Svea hovrätt.

24 november 2010: Svea hovrätt avslår överklagandet och beslutar att han ska vara fortsatt häktad, på sannolika skäl misstänkt för olaga tvång, två fall av sexuellt ofredande samt våldtäkt, mindre grovt brott.

30 november 2010: Julian Assange överklagar Svea hovrätts häktningsbeslut till Högsta domstolen

2 december 2010: Högsta domstolen beslutar att inte medge Julian Assange prövningstillstånd. Svea hovrätts beslut står därmed fast. På begäran av brittisk polis kompletteras den europeiska arresteringsordern med information om maxstraffen för brotten sexuellt ofredande och olaga tvång.

Processen i Storbritannien

7 december 2010: Julian Assange grips av brittisk polis.

16 december 2010: Häktningsförhandling i Westminster Magistrates Court i London. Domstolen beslutar att han ska släppas fri mot borgen.

7-8 februari 2011: Förhandling i London om överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder.

24 februari 2011: Domstolen (Westminster Magistrates Court) tillkännager sitt beslut om att överlämna Julian Assange enligt arresteringsordern.

Mars 2011: Julian Assange överklagar beslutet om överlämnande till Sverige.

12-13 juli 2011: Förhandling i High Court i London om överlämnande enligt en europeisk arresteringsorder.

2 november 2011: High Court i London beslutar att överlämnande ska ske i enlighet med den europeiska arresteringsordern. Beslutet kan överklagas.

15  november 2011: Julian Assange begär prövning av beslutet från High Court att han ska överlämnas till Sverige. Detta ska prövas av The Administrative Court, där en förhandling ska hållas den 5 december.

5 december 2011: Domstolen ger Assange rätt att inom 14 dagar begära prövningstillstånd vid Storbritanniens Högsta domstol.

16 december 2011: Storbritanniens högsta domstol, the Supreme Court, ger Assange prövningstillstånd. Förhandlingen startar den 1 februari 2012.

1-2 februari 2012: The Supreme Court prövar om åklagare är att anse som en rättslig myndighet enligt den engelska lagstiftningen om den europeiska arresteringsordern.

30 maj 2012: The Supreme Court meddelar att man beslutat att avslå Assanges överklagan och att han därmed ska överlämnas till Sverige. Man beviljar dock försvaret 14 dagar att lämna in en begäran om att domstolen ska öppnas för fortsatta överläggningar.

12-14 juni 2012: Assange lämnar in begäran om att domstolen ska återuppta förhandlingarna. The Supreme Court avslår Assanges begäran om att förhandlingarna ska återupptas. Man beslutar också att tidsperioden för att hämta Assange till Sverige inte ska börja löpa förrän efter 14 dagar.

19 juni 2012: Assange begär politisk asyl på ecuadorianska ambassaden i London.

16 augusti 2012: Ecuador beviljar Assange asyl.

Källa: Åklagarmyndigheten