EU får Nobels fredspris

EU vann över både icke-våldsaktivister och Facebook

1 av 20 | Foto: SCANPIX
Henri Dunant och Frédéric Passy fick det första fredspriset som delades ut 1901. De grundade Röda Korset respektive Franska Freds Föreningen.
NYHETER

Över 230 personer och organisationer hade väntat på den norska kommitténs beslut.

Men årets pris går till – EU!

På årets kandidatlista har de sedvanliga före detta stats- och regeringscheferna funnits som ägnat sig åt diplomati och fredsmäkleri – bland annat Helmut Kohl, Tyskland, Bill Clinton, USA, och Thein Sein, Burma – samt ett stort antal freds- och människorättskämpar från hela världen.

Även arabvärlden och ryska människorättsaktivister men också sociala medier som Facebook och Twitter hade nämnts som bubblare.

Men priset gick klockan 11 till Europeiska Unionen.

EU har varit nominerat många gånger men först i år har kommittén ansett tiden mogen att uppmärksamma det krisande Europa och genom priset uppmuntra till fortsatt samarbetet.

Enligt Nobelkommitténs ordförande Thorbjörn Jagland var kommittén enhällig i sitt beslut som han dessutom menar var ganska lätt att komma fram till.

– Unionen har i över sextio år bidragit till utvecklingen av fred, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa. EU har bidragit till att Europa har ändrat sig från att vara krigens kontinent till att bli en fredens kontinent, sa Jagland vid tillkännagivandet.

Bankett med kungahuset

Carl Bildt gratulerade genast EU, via Twitter.

– Välförtjänt och väldigt viktigt, konstaterar utrikesministern.

Anna Jardfelt, direktör på Utrikespolitiska institutet, menar att priset befäster EUs roll även utanför Europa.

– Det är en tydlig signal om EUs viktiga roll som global aktör, säger hon till Aftonbladet.

EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (fp) menade att priset är den inspiration EU behöver.

– Det är bra att EU som fredsprojekt och garant för säkerhet på den europeiska kontinenten uppmärksammas på detta sätt. Det är rätt att EU i en tid av ekonomisk kris uppmärksammas med detta pris. Det kanske är den inspiration som vi alla behöver för att ännu mer intensivt arbeta för fred och frihet överallt i världen.

Men i Norge höjdes också kritiska röster, bland annat från

84-åring förhandstippad

Kristian Berg Harpviken vid Institutt for fredsforskning.

– Helt enkelt för att EU är en organisation i omfattande kris. Tilliten mellan medlemsländerna är svag och EUs institutioner sliter med att försöka hantera den ekonomiska krisen, säger han till norska VG.

Fredsforskningsinstitutet i Oslo hade istället förhandstippat 84-årige Gene Sharp, expert på icke-våldsmetoder för att främja demokrati.

Prisutdelningen i Oslo i december följs sedan 1994 av en stor fredspriskonferens som brukar förgyllas av internationella artister.

Själva banketten med kungahuset närvarande har bara ställts in en enda gång – 1979.

Då vägrade pristagaren, Moder Teresa, att delta i överflödet som hon menade borde gå till de fattigaste. För sina prispengar höll hon i stället middag för 2 000 hemlösa i Calcutta.

FAKTA

De 30 senaste pristagarna

2011:  Ellen Johnson Sirleaf, Leymah Gbowee och Tawakkul Karman, kvinnliga frihetskämpar.

2010: Liu Xiaobo, kinesisk dissident.

2009: Barack Obama.

2008: Martti Ahtisaari, diplomat, f d finsk president.

2007: Al Gore, miljöaktivist, f d amerikansk presidentkandidat samt FN:s klimatpanel (IPCC).

2006: Muhammad Yunus, mikrofinansinstitutet Grameen Bank.

2005: Mohamed ElBaradei, chef vid IAEA, internationella atomenergiorganet.

2004: Wangari Maathai, grundare av Green Belt Movement.

2003: Shirin Ebadi, jurist och aktivist som försvarat iranska oppositionella.

2002: Jimmy Carter, f d amerikansk president, för sin kamp för mänskliga rättigheter.

2001: Kofi Annan, som FN:s generalsekreterare.

2000: Kim Dae-Jung, f d sydkoreansk president.

1999: Läkare utan gränser.

1998 - John Hume, David Trimble.

1997 - Internationella kampanjen mot landminor.

1996 - Carlos Filipe Ximenes Belo, José Ramos-Horta.

1995 - Joseph Rotblat, Pugwashrörelsen.

1994 - Yasser Arafat, Shimon Peres, Yitzhak Rabin.

1993 - Nelson Mandela och FW de Klerk.

1992 - Rigoberta Menchú Tum.

1991 - Aung San Suu Kyi.

1990 - Michail Gorbatjov

1989 - Den 14:e Dalai lama Tenzing Gyatso.

1988 - FN:s fredsbevarande styrkor.

1987 - Oscar Arias Sánchez.

1986 - Elie Wiesel.

1985 - Läkare mot kärnvapen.

1984 - Desmond Tutu.

1983 - Lech Walesa.

1982 - Alva Myrdal, Alfonso García Robles.

1981 - FN:s flyktingorgan UNHCR.

1980 - Adolfo Pérez Esquivel.

1979 - Moder Teresa.

1978 - Anwar Sadat, Menachem Begin.

1977 - Amnesty International.

1976 - Betty Williams, Mairead Corrigan.

1975 - Andrej Sacharov.

1974 - Seán MacBride, Eisaku Sato.

1973 - Henry Kissinger, Le Duc Tho (som avböjde priset).

BILDEXTRA: Historiska fredsprisvinnare