Nyhetsveckan har fått ett slut

Newsweek var en världssuccé – fram till att internet dök upp

1 av 9
30 juli, 1973 Nixon-inspelningarna fångades på band i det Ovala rummet i Vita Huset och blev en viktig ingrediens i Watergate-skandalen som fällde president Richard Nixon 1974, när journalister begärde ut dem som offentlig handling.
NYHETER

En av världens mest berömda tid­skrifter, amerikanska Newsweek, kommer från och med januari bara att finnas på nätet.

För de generationer som är uppväxta med att en tidning, det är något som prasslar, det är något som kräver att man väter fingret när man vänder blad, är beskedet sorgesamt.

Jag tar för givet att den genomsnittlige köparen av pappersupplagan av Newsweek är över 60 år. Det är en herre som har hyggligt med pengar och som vill njuta av sitt blad på det sätt han alltid gjort.

Inget fel i det, men det är inte hos denne sympatiske man morgondagen finns. Bara begravningsbyråer kan bygga sin framtid på en kundkrets som snabbt dör bort.

Pappersupplagan av Newsweek följer den ­moderna pressens kurva. Grundad 1933 som ett magasin för den som en gång i veckan vill följa med i världshändelserna. Miljonupplaga, spridning över världen, god ekonomi, arméer av skribenter och fotografer till sitt förfogande. Och så kom internet och den obevekliga kurvan nedåt.

Jag tänkte först skriva ”långa, obevekliga kurvan” men den har varit kortare och brantare än de flesta i tidningsbranschen kunde föreställa sig för tre år ­sedan, för att inte tala om tio.

Papperstidningen är en briljant uppfinning. För en ­relativt billig penning får ­läsaren mängder av nyheter, debatt, kultur, underhållning och ­intressanta bilder. Allt detta kan hon vika ihop och ta med i tunnelbanan, till stranden, fjälltoppen och läsa utan bekymmer om uppkoppling eller strömtillgång.

Att sörja papperstidningens död är som att ­beklaga att vi inte skriver med reservoarpenna längre. Det finns fortfarande reservoarpennor och i likhet med dessa kommer papperstidningen att finnas kvar för ­finsmakare som ­inte har bråttom och som är beredda att ­betala mer.

Dock inte Newsweek. Det hjälpte inte att demon­redaktören ­Tina Brown försökte bygga om den för en ny publik. Upplagan sjönk, annonsintäkterna sjönk och en förlust på 40 miljoner dollar per år var mer än ägarna stod ut med.

Det är möjligt att Newsweek har en framtid på nätet. Tina Brown lät oss i alla fall tro det i ett optimistiskt pressmeddelande i går. Tråkigheterna sparade hon till rad 31: Företaget sparkar personal och ”strömlinjeformar” ­organisationen.

Och det är här även ­läsarna på nätet bör känna oro. Journalistik är en dyr verksamhet. Över ­hela världen försöker medie­företag hitta ­modeller för att ta betalt på nätet, ty utan intäkter kommer journalistiken att dö. Vad som då återstår är glada amatörbloggare som ­berättar vad de åt till frukost, och det är en framtid så ­fasansfull att jag ­inte vill tänka på den.

Magasinet såldes för en dollar

Klassiska nyhetstidskriften Newsweek kom ut för första gången 1933. Grundaren Thomas Martyn, en krigsveteran med ett ben, var konkurrenten Times första utrikes­redaktör.

Newsweek kommer ut varje vecka i en upplaga på cirka 1,5 miljoner exemplar, en minskning från cirka fyra miljoner för tio år sedan.

Efter svåra ekonomiska bekymmer slogs Newsweek 2010/2011 samman med webbsajten The Daily Beast. Då hade Newsweek just sålts till miljardären Sidney Harman för en dollar.

Sista tryckta upplagan av News­week kommer 31 december.

Källa: AP, AFP, Newsweek/The Daily Beast, TT