Dagens namn: Amanda, Rasmus
Årets bästa sajt. Årets nyhetssajt. Årets Dagstidning digitalt.
Startsidan / Nyheter

Så snuskig är fettfabriken

Hemliga bilder avslöjar: Fettet behandlas med fosforsyra och lut innan det blir margarin

Här är hemliga bilder som visar hur de populära margarinerna Becel, Flora, Milda och Lätta tillverkas.

Det krävs flera omstridda kemiska processer innan byttorna är fyllda.

De visar en verklighet långt från de böljande rapsfälten i reklamen.

– Det är allt annat än en naturlig produkt, säger livsmedelsforskaren Göran Petersson på Chalmers.

Till hamnen i Helsingborg kommer lastfartyg fyllda med palm­olja som används vid det multinationella företaget Unilevers margarintillverkning.

Att tömma fartygets tankar på lasten tar ungefär ett dygn. 

För att fartygen inte ska gå tomma när de vänder tillbaka till Asien får samma tankar fyllas med ett hundratal olika kemiska ämnen som aceton, hexan, heptan, glykol, metanol, fosforsyra och svavelsyra.

– Grundregeln är att bulktransport av livsmedel ska ske i tankar som bara innehåller livsmedel. Men det finns ett undantag när det gäller matoljor i EU:s livsmedelslag, säger Lars-Börje Croon, stadsinspektör på Livsmedelsverket.

Efter att kemikalierna lastats av i Asien ska tankarna rengöras innan de åter igen fylls med matolja. Eventuella kemikalierester ska försvinna när oljan sedan raffineras i fabriken.

Palmoljan mörkas

Palmoljan är en viktig ingrediens i margarin. Men den finns sällan med i innehållsförteckningen på förpackningen. I stället står det vegetabiliskt fett. Palmoljan har dåligt rykte eftersom regnskog historiskt har skövlats för att ge plats åt palmplantage. Palmoljan som Unilever använder i Sverige är i dag miljöcertifierad.

– När margarinindustrin vill göra något som liknar smör så använder man palmolja eftersom det innehåller väldigt mycket mättat fett. Och den är billig, säger Göran Petersson, biträdande professor i kemisk miljövetenskap vid Chalmers tekniska högskola och har forskat på livsmedelsfrågor i tio år.

I Unilevers fabrik i Helsingborgs hamn tillverkas Becel, Lätta, Milda och Flora. En person med insyn i tillverkningen har tagit bilder från fabriken som Aftonbladet nu kan visa.

Varningsskyltar, brandfarliga ämnen i stora tunnor och brandsläckare gör att det mer ser ut som ett kemiskt laboratorium än en livsmedelsfabrik. Det är långt ifrån de vackra böljande rapsfälten som visas i reklamen.

Fettet ”slås sönder”

Margarin består av olika oljor, vatten, tillsatser och aromämnen. Men det är inget som går att bre på smörgåsen. För att få en smörliknande konsistens måste ingredienserna genomgå flera kemiska processer.

– För att slå sönder fettet kemiskt så blandas tio kilo natriummetylat till tio ton palmolja, säger vår källa.

”En onaturlig förändring”

Den kemiska processen kallas omestring.

– Det innebär en förändring av positionerna av fettsyror i fettet och det kan eventuellt medföra hälsoproblem. Det här är en onaturlig förändring av fetterna vi använder. Frågan är om det får några konsekvenser, säger Göran Petersson.

Majoriteten av studier visar inte på negativa effekter hos människor. Men det finns lite forskning om vilken effekt omestrat fett har på lång tid.

– Det är ett ganska okänt område så man bör ju följa det. Speciellt om det börjar användas mera, säger Irene Mattisson som är biträdande chef för risk- och nyttovärderingsavdelningen på Livsmedelsverket.

Fettet bleks med blekjord

Fettet som kommer ut är brunaktigt. Det behandlas med fosforsyra och neutraliseras med lut för att ta bort lecitin och fria fettsyror. Sedan bleks fettet med blekjord för att få en neutral färg och smaken neutraliseras med hjälp av vattenånga.

Göran Petersson är bekymrad över att viktiga ämnen kan försvinna i reningsprocessen.

– Man tar bort naturliga antioxidanter som finns i det ursprungliga fettet. Sådana saker kan vara väldigt allvarligt hälsomässigt och innebära att margarinet saknar viktiga antioxidanter, vitaminer och mineraler som finns i de ursprungliga fröna.

Kan ge ”popcornlunga”

Men Unilever menar att vid en väl genomförd rening ska både anti­oxidanter och vitamin E finnas kvar.

Massan färgas gulaktig för att likna smör och smöraromet diacetyl tillsätts. Diacetyl har på senare år blivit känt för den så kallade popcornlungan.

”Endast säkra ingredienser”

Nyligen tilldömdes amerikanen Wayne Watson 47 miljoner kronor i skadestånd för en lungsjukdom han fått när han andats in synteztiskt smörarom från mikropopcorn.

– Det är känt sedan tidigare att det finns en arbetsmiljöproblematik kring diacetyl. Andas man in koncentrerade mängder kan det ge lungproblem. Däremot finns det ingen problematik när man äter den, säger Irene Mattisson vid Livsmedelsverket.

En färsk studie från University of Minnesota visar att diacetyl kan förvärra sjukdomsförloppet för patienter med alzheimer. Men det är inget som vare sig Livsmedelsverket eller Unilever känner till. 

– Margarin innehåller endast säkra och fullt godkända ingredienser, skriver Sandhya Forselius, pressansvarig på Unilever i ett mejl till Aftonbladet.

SENASTE NYTT

Visa fler