Dödade släkting – när han var 13

Ända sedan Kaj hittades död i en bäck vid Hallands­åsen den 20 november 1977 har hans familj vägrat tro att det var en olyckshändelse.

– Min bror hade tre dödliga skador i huvudet och hade dessutom drunknat. Men polisen gjorde inget, de öppnade ingen förundersökning utan avskrev fallet som en olyckshändelse, ­säger hans lillebror Conny när Aftonbladet träffar ­honom.

”En stor lättnad”

Familjen har fortsatt ­umgås under alla år – utan att tala om Kajs död.

Det har varit för svårt.

Men i somras åkte Conny hem till sin släkting, tog med honom ut till bäcken och uppmanade honom att berätta sanningen om vad som hände.

– Då kom den, det var en stor lättnad för oss alla, ­inte minst för honom själv som burit på hemligheten i 35 år.

I kväll medverkar mannen – som var 13 år när ­systersonen dog – i SVT:s ”Veckans brott” med Leif GW Persson. Han erkänner att han dödade sin kamrat.

– Det började med skoj men eskalerade. Det ­slutade med att vi åkte ner i bäcken båda två, säger han i programmet.

Han visar med handen hur han flera gånger slog Kaj i huvudet.

– Jag förstod att jag hade haft ihjäl min systerson. Jag är skyldig till hans död.

”Han är en stor man”

Han berättar att familjen snabbt la locket på om ­händelsen, och om känslan att bära på hemligheten i hela sitt vuxna liv.

– Jag vet inte hur det är att leva och att vara fri, säger han i programmet.

De båda släktingarna ­säger att lidandet hade kunnat få ett slut långt tidigare om polis och åklagare utrett fallet ordentligt.

Nu är händelsen preskriberad.

– Det måste komma en dag där jag får berätta vad som verkligen hände, säger mannen i programmet.

Conny är tacksam över erkännandet:

– Det är en stor man i mina ögon som nu står upp för vad han gjort. Det är klart att jag har varit, och fortfarande kan vara, arg på honom. Men främst hög­aktar jag honom för att han nu låtit oss få veta vad som verkligen hände Kaj.

”Berätta sanningen”

Conny uppmanar nu andra som bär på mörka hemligheter att träda fram:

– Det finns säkert ett ­flertal liknande fall. Men då ska de veta att det alltid är bäst att ­berätta sanningen, bäst för alla inblandade.