Hemliga S-planen: Ska sno skolfrågan

Planerar att sätta dit Reinfeldt – vill slopa skriftliga omdömen

NYHETER

Socialdemokraterna går till hård attack mot Fredrik Reinfeldt för de allt sämre resultaten i Sveriges skolor.

I kampen för att sno skolfrågan från regeringen vill S slopa elevernas skriftliga omdömen.

– Om man prioriterar skattesänkningar före lärare som går på knäna är det inte konstigt att vi ser sjunkande resultat, säger Ibrahim Baylan (S).

Socialdemokraterna gör allt för att vinna skolfrågan från regeringen. Aftonbladet kan i dag ­avslöja att partiet pla­nerar att bli skolpartiet nummer ett hos väljarna.

Satsar halv miljard

Ett första steg är att öka den faktiska undervisningstiden i klassrummen. Men det handlar ­inte om att lärarna ska få mer att göra. Tvärtom.

– Vi måste minska ­lärarnas administration. En åtgärd som skulle få direkt effekt är att slopa de betygsliknande om­dömena, de har inte tillfört någonting, säger Ibrahim Baylan, skol­politisk talesperson (S) och tidigare skolminister.

De skriftliga omdömena är obligatoriska och ges i dag till alla elever från första klass. Åtgärd­en infördes av Alliansen 2008.

Men Ibrahim Baylan, som var skolminister 2004-2006, är inte heller främmande för självkritik.

– Jag kan tänka mig att slopa de individuella ­utvecklingsplanerna som jag själv är ansvarig för. Men utvecklings­samtalen ska vara kvar och betygsplanen ligger fast.

Socialdemokraterna vill dessutom höja lärarnas kompetens. En halv miljard öronmärks till ­ändamålet. Dessutom minska klassernas storlek i yngre årskullar och göra förskoleklassen obligatorisk.

Enligt uppgifter till ­Aftonbladet planerar partiet nu en rejäl skol­attack. Och man vill nåla fast statsminister Fredrik Reinfeldt (M) som ansvarig.

– Jan Björklunds förtroende i skolfrågan sjunker, men Reinfeldts är starkt, därför vill vi lyfta fram att det är han som regeringschef som är ansvarig för hur det ser ut i dag, säger en S-källa.

Reinfeldt: Tar tid

Även Ibrahim Baylan lyfter fram statsministerns ansvar, och kritiserar honom för att ha prio­riterat skattesänkningar som restaurangmomsen och bolagsskatten.

– Det är ett djupt fel­aktigt vägval som statsministern gör. Priset blir högt, de elever som inte når behörighet och kan genomföra gymnasiet hittar vi på våra socialkontor som arbetslösa i framtiden, säger Baylan.

Fredrik Reinfeldt har flera gånger talat om att utvecklingen i svenska skolor är oroande.

– Ska man göra om så mycket som vi har gjort så tar det tid. Tid att få det på plats och tyvärr ännu längre tid innan det förändrar svensk skola, har han tidigare sagt till ­Aftonbladet.

Så har resultaten försämrats i nionde klass

Aftonbladet har tagit del av en S-beställd utredning från riksdagens utredningstjänst.

Totalt har 1 267 skolor studerats, såväl kommunala som fristående.

Undersökningen är en jämförelse av hur stor andel av eleverna i respektive skola som gick ut nionde klass med behörighet till gymnasiets nationella ­program 2010 och 2006.

Totalt hade 55 procent av ­skolorna en lägre andel behöriga elever 2010.

I tolv procent av skolorna, 153 stycken, har andelen elever utan behörighet till gymnasiet ökat med tio procent mellan 2006 och 2010.

Andelen skolor där mindre än 80 procent av eleverna är behöriga till nationella program har nästan fördubblats sedan 2006.
Källa: Riksdagens utrednings­tjänsts beräkning som bygger på siffror från Skolverket.

Införde omdömen

Skriftlig information om hur ett barn klarar sig i skolan infördes av Allians­regeringen 2008.

Minst en gång per ­termin, i samband med utvecklingssamtalet, ska föräldrar och barn ges ­information om elevens kunskapsutveckling i förhållande till de krav som ställs.
 

Källor: Skolverket, regeringen.se