Här tänds hoppet om ett värdigt liv

Hjälporganisationen får varje år loss 60 barnslavar som får vård och utbildning

VÄGEN UT: ATT LÄRA SIG ETT RIKTIGT YRKEFrån slavar till egenföretagare. På Freedom House får före detta barnslavar och barnprostituerade lära sig ett yrke så att de i framtiden kan bli sina egna chefer.
Foto: MARIA ÖSTLIN
VÄGEN UT: ATT LÄRA SIG ETT RIKTIGT YRKEFrån slavar till egenföretagare. På Freedom House får före detta barnslavar och barnprostituerade lära sig ett yrke så att de i framtiden kan bli sina egna chefer.
NYHETER

Känslan av att sova i en säng. Att inte bli slagen och våld­tagen.

Det är sådant som barnen på HCE:s hjälpcentrum pratar om.

En organisationen som har startats av etiopier som själva varit utsatta.

Den ljusa lektionssalen skulle lika gärna kunna ligga i Sverige. Längst fram står en lärare, i en halvcirkel sitter ett gäng tonårstjejer.

Genet Talema, 17, är klädd i rosa blus och vit kofta. För sju år sedan tvingades hon för första gången upp på Entotoberget – för att bära ved.

– Jag kommer från landet, min mamma dog och min pappa kunde inte ta hand om mig. Det var hemskt när jag kom hit. En man lastade på mig mer och mer ved tills jag inte orkade längre. Då fick jag stryk.

Blev gatuprostituerad

En natt flydde hon. Ensam på gatan utan pengar fanns få alternativ. Hon blev barnprostituerad i stadsdelen Merkato, där en tjej kostar 35 kronor per natt.

När jag frågar om hon vill berätta skakar hon på huvudet.

– Jag vill inte tänka på det mer.

Hennes bästa kompis Yordanos Hailas, 16, har varit prostituerad sedan hon var tolv. Hon kände sig aldrig trygg.

– En gång tog ett par killar mig till sin bil och åkte runt för att hitta en till tjej. Men de hittade ingen. Då gav de sig på mig båda två, säger hon.

Nu har flickorna fått hjälp av frivilligorganisationen Hope for children of Ethiopia, HCE, som stöds av svenska Läkarmissionen. De bor på organisationens Freedom House och utbildas till frisörer.

– Efter ett år kan de börja jobba och bli självförsörjande, säger Sosena Shiferaw, socialarbetare hos HCE.

”Jag har ätit sopor”

På HCE:s Lighthouse sitter Tages Abera, 21. Han har levt på gatan sedan han var nio.

– Jag har ätit sopor och rester från restauranger. Tiggt pengar. Sovit på refuger och blivit våldtagen, säger han.

Nu sover Tages för första gången i en säng – en upplevelse många på centret pratar om.

HCE:s medgrundare Yonas Tesfaye har själv varit ett utsatt barn.

– Jag var fattig, men inte lika fattig som de som levde på trottoarerna. Jag frågade min pappa vilka de var och han svarade: ”De är gatufolk.” Då sa jag: ”Men varför gör vi inget?”

Yonas Tesfaye gick ihop med några vänner och gjorde enkla saker. Hade de två skjortor, då gav de bort en. Sedan upptäckte de barnen som jobbar som slavar.

– De har det faktiskt värre än gatubarnen. Gatubarnen är fria, de kan ha kompisar. Slavbarnen jobbar bara. De behandlas inte som människor.

Förhandlar med

I dag har HCE stödcentrum i huvudstaden och på landsbygden för att motverka barnslaveri. De förhandlar med arbets­givare som håller barn som slavar och får varje år loss 60 barn som de sätter i skola.

2011 började ett barn som HCE befriat på universitetet i Addis Abeba.

Det här är HCE

HCE, Hope for Children of Ethiopia, befriar och rehabiliterar slavbarn. De tar även emot gatubarn, barnprostituerade och barn med hiv.

På HCE:s Freedom House bor 60 barn varje år. De får yrkesutbildning, mat och vård.

På HCE:s Lighthouse tar man emot gatubarn och hjälper dem med husrum, kläder och mat.

På HCE:s skola som ligger i slummen får utsatta barn som saknar en eller två föräldrar en treårig grundutbildning. Här är 100 barn inskrivna varje år.

HCE har även ett hjälpcenter i byn Chencha. En fritidsgård med bibliotek för barnen. Föräldrar går i självhjälpsgrupper och informeras om konsekvenser av barntrafficking.

HCE stödjs av svenska Läkarmissionen.

Här kan du hjälpa barnen: www.lakarmissionen.se

Magda Gad