Förhör med Robert Wells

Robert Wells var den siste som förhördes innan rättgången i och med Titos kollaps avslutades för dagen.

Åklagare Anna Håkansson började förhöret: Hur stort var Rhapsody in Rock? Hur många personer jobbade med det?

– En bit över hundra personer. Det rör sig om ett stort sällskap.

Hur kände du Tito? undrade åklagaren.

– Vi gjorde mängder med konserter, berättar Robert Wells på telefon.

Samtidigt bröt Tito Beltran ihop fullständigt. Han lutade huvudet i händerna och tårarna strömmade nerför kinderna.

Det har talats om att du och Maria Lundqvist blev oense under turnén?

– Nej, inte alls. Tvärtom. Eller en gång minns jag från slutet på turnén. Carola hade åkt till Uppsala för att träffa Livets Ord och höll på att missa spelningen. Då stod jag och svor ve och förbannelse över det.

– Jag vet att någonting var oroligt. Ingen kommer fram till mig utom Vicky von der Lanken som säger att hon tagit Tito i örat. Och det är så här och som jag tyckte var det värsta, var att han hade brutit mot turnékodexen att inte strula med någon på turnén.

– Jag tycker att det är väldigt konstigt att ingen har nämnt något för mig om någon våldtäkt, sa Wells.

Återigen började Tito Beltran att gråta.

Robert Wells berättade också om Monica Dahlström-Lannes. Enligt Wells presenterade hon sig som åklagare och expert på sexualbrott.

– Hon sa till mig att hon hade sett Tito på Sundbyholms slott. Och hon säger till mig att hon tycker att Tito är sjuk och att hon ska sätta dit honom, sa Robert Wells. Så nu känns det mycket märkligt att läsa på nätet att hon inte alls är åklagare, sa Wells och det går ett sus genom rättegångssalen.

I ett hörn av salen – på åhörarplats – satt Monica Dahlström-Lannes.

Du är alldeles säker på att hon presenterar sig som åklagare?

– Ja åklagare i sexualbrott. Jag vet det å det bestämdaste.

Robert Wells sa att han är mycket irriterad över att Monica Dahlström-Lannes fört honom bakom ljuset.

Det kan jag förstå, sa åklagaren.

Hon fortsatte med att fråga varför han inte fått veta något om den påstådda våldtäkten.

– Om jag hade fått veta det så hade den personen åkt ut på en sekund. Ingen artist är oersättlig. Med all respekt för Maria Lundqvist... men om man hade vetat detta så skrik och banka på dörrarna.

Hur hade det påverkat om Tito kastats ut.

– Det hade inte varit några problem. Ingen är oersättlig. Speciellt inte om man gör tveksamheter, droger eller något dumt som skadar någon annan.

Det har ju framskymtat att man skulle vilja hålla den här informationen från dig? sa åklagaren.

– Det där är prat. Att insinuera att det skulle hållits något lock på är rent struntprat.

Tito gråter.

– De som känner mig vet att det är raka puckar. Vi som åker på turné är mammor och pappor och har ett moraliskt ansvar.

– Jag har känt Tito så pass länge att jag skulle ha otroligt svårt att se honom som en våldtäktsman.

Vad är våldtäkt för dig? undrade åklagaren.

– Det är när man förgriper sig på någon och tvingar till sig sex.

Barnflickan var oerhört rädd för att detta skulle komma ut, tycker du det är konstigt? undrade flickans advokat Thomas Bodström.

– Jag kan inte säga att det är konstigt, men hon borde ha agerat.

Men Maria Lundqvist hade lovat att inte säga något.

– Hon borde absolut ha slagit näven i bordet under turnén. Jag kan för mitt liv inte fatta hur hon kan stå på scen med Tito och hålla masken.

Tito grät och grät.

Vet du hur gammal hon var?

– Nej, bara sedan två dagar.

Men Maria borde ha agerat kraftigare under turnén?

– Ja.

Bodström uppdaterar Carola på att hon heller inte har berättat något.

– Det tycker jag är ännu konstigare, att hon kunde stå där och sjunga duett med Tito. Jag fattar inte hur de pallade det.

Kände du av att det blev någon annan stämning? undrade Bodström.

– Nej, möjligen dagen efter. Men jag har diffusa minnen av det.

Flera musiker har sagt att det diskuterades våldtäkt?

– Det har jag inte hört någonting om.

Under hela förhöret med Robert Wells grät Tito Beltran. Han var mycket berörd och hade svårt att behärska sig. Han skakade och tårarna rann.

Robert Wells beskrev sin relation till Tito.

– Det har varit lite piff och puff-artat och vi har tjafsat. Tito har alltid varit lite extravaganser och tjejer och så där och jag har svårt att tro...

Att man har svårt att tro sådant är inte särskilt ovanligt men du kan inte veta att han inte gjort det?

– Nej, självklart inte.

Du vet ingenting?

– Nej, det gör jag inte.

Titos försvarare Tomas Nilsson fortsatte frågandet. Wells sa:

– Jag kan inte fatta hur Maria Lundqvist själv kunnat hålla det här inom sig under alla år.

Samtidigt lämnade Monica Dahlström-Lannes rättegångssalen.

Du talar under ed, Robert, erinrade Nilsson. Detta du sade om Monica Dahlström-Lannes är sant?

– Ja, och det gör mig mycket upprörd. Det jag tycker är otäckt är när hon sade att han är sjuk och skulle sätta dit honom.

Det var ett långt samtal?

– Ja, jag förklarade väldigt tydligt att jag inte visste något.

Har dina uppgifter här i dag påverkats av att du och Tito är vänner?

– Jag räknar nog inte oss som polare just nu. Vi har inte talat med varandra på tre år.

Tito är helt förstörd av känslor. Hans fru Jenny får gå fram och torka hans tårar.

En häktesvakt bröt in i förhöret med Wells:

– Vi måste ta en liten paus här! säger han och pekar på Tito.

Advokat Nilsson sa dock att det gick bra att fortsätta en liten stund till.

Men just när tingsrätten skulle bryta för paus kollapsade Tito i rätten. När han skulle resa sig upp föll han ihop.

Alla åhörare blev utkastade ur rättssalen. Förhandlingarna avbröts för dagen.