”Folk hotade mina barn”

Rädda Barnen-chefen hotades på internet efter ”Uppdrag gransknings” program om barnfattigdom i Sverige

1 av 4 | Foto: BJÖRN LINDAHL
oväntat näthat ”På Flashback kom det fruktansvärda påståenden och folk gick på mina barn. Jag gick på Ica och blev spottad på”, säger Rädda barnens generalsekreterare Elisabth Dahlin. Efter ”Uppdrag granskning” fick hon mängder med hatmejl och någon la avföring i hennes brevlåda. ”Jag var inte beredd på att det kunde sitta så djupt hos människor”, säger hon.
NYHETER

I januari granskades de av Janne Josefsson.

Nu berättar barnrätts­organisationerna om vad som hände efter ”Uppdrag gransknings” program om barnfattigdom.

– Jag var inte beredd på näthatet, säger Elisabeth Dahlin, generalsekreterare på Rädda barnen.

Nya månadsgivare. Näthat. Hot.

Och en tydligare diskussion kring vad barnfattigdom i Sverige innebär.

Barnrättsorganisationerna har påverkats både positivt och negativt efter det om­debatterade avsnittet av SVT:s ”Uppdrag granskning” om barnfattigdom som sändes i januari.

Journalisten Janne Josefsson reste landet runt för att ta reda på om bilden av barnfattigdomen som organisationerna målar upp verkligen stämmer. Han kritiserade Rädda barnen, Majblomman och Bris för att överdriva siffrorna i sina kampanjer.

Många trodde att deras förtroende skulle rasa.

Fortfarande förbryllade

Aftonbladet träffar Rädda barnen, Majblomman och Bris nästan sex månader efter sändningen. Alla är än i dag förbryllade.

– Jag förstår fortfarande inte syftet och vad de ville komma åt, säger Kattis Ahlström, generalsekreterare för Bris, Barnens rätt i samhället.

Enligt henne har verksamheten inte påverkats alls efter programmet.

– Vi fick några medlems­avhopp, ett tiotal kanske. Men insamlingsmässigt har vi inte fått några reaktioner över huvudtaget.

Programmet kritiserade Bris för att jämföra de ekonomiskt utsatta barnen i Sverige med barnen i Moçambique. Kattis Ahlström skakar på huvudet och kallar kritiken ”bisarr”.

– Vi jämför inte, däremot ser vi likheter som har med den relativa fattigdomen att göra, alltså den upplevda fattigdomen. Barnen har samma frågor, samma funderingar och samma tankar om identitet och utanförskap. Men utöver det så svälter självklart inte barn på samma vis.

Avföring i brevlådan

Rädda barnen uppger att 213 månadsgivare slutade ge pengar efter programmet.

Men desto fler ska ha anslutit sig i januari månad.

– Det var all time high, säger Elisabeth Dahlin, generalsekreterare.

– Programmet tog inte bort tron på oss som organisation och det kändes väldigt bra.

Desto mer kritik fick Elisabeth Dahlin ta emot själv. Efter programmet fylldes hennes inkorg av hatmejl, hennes barn hotades och någon la avföring i hennes brevlåda.

– På Flashback kom det fruktansvärda påståenden och folk gick på mina barn. Jag gick på Ica och blev spottad på. Jag var inte beredd på att det kunde sitta så djupt hos människor.

Majblommans general­sekreterare Lena Holm har ännu inte fått årets siffror från försäljningen av majblommor. Men säger att de första prognoserna pekar på att de fått in mer pengar än tidigare år.

Dock kan ökningen delvis bero på att majblommorna i år kostar mer än tidigare.

Hon anser att förtroendet fortfarande är högt.

– Vi gör alltid undersökningar efter insamlingen för att se hur förtroendet ser ut. Det är fortsatt lika högt.

”Högt upp på agendan”

Varken Rädda barnen, Majblomman eller Bris säger sig ha gjort några större förändringar sedan ”Uppdrag granskning” kritiserade deras siffror och fakta i sitt program.

Däremot har de försökt föra en tydligare diskussion kring vad barnfattigdom är och vad det betyder att vara ekonomiskt utsatt i Sverige.

– Det handlar inte om att inte få åka till Åre och åka skidor eller till Thailand på sportlovet. Det handlar om att vara en del av ett socialt sammanhang, säger Elisabeth Dahlin.

Även Lena Holm berättar att de blivit mer noggranna med hur de använder ordet barnfattigdom.

– Vi har alltid använt begreppet barnfattigdom för att beskriva ett strukturellt problem när vi kommunicerar med beslutsfattare, men har blivit mer noggranna med att inte göra det när vi kommunicerar med barn, föräldrar och lärare. Ordet fattigdom är så skambelagt.

I stället använder de begreppet ”ekonomiskt utsatt”.

Precis som Bris, som slutade använda ordet barnfattigdom redan hösten 2012, innan programmet sändes.

I slutändan tror de tre generalsekreterarna att programmet gynnade organisationerna och debatten.

– Barnfattigdomsfrågan har inte försvunnit, tvärtom. Nu är den högt upp på den politiska agendan, där den faktiskt hör hemma, säger Elisabeth Dahlin.

”Förstår fortfarande inte vad de ville åt”

Kattis Ahlström, generalsekreterare för Bris, Barnens rätt i samhället, är fortfarande förbryllad över ”Uppdrag gransknings” syfte med programmet.

– Som barn skulle man känna sig så otroligt sviken. Och det är ju en sådan vanlig känsla som de här barnen känner, att inte bli trodd på, säger hon.

Programmet hävdade att Bris jämför de ekonomiskt utsatta barnen i Sverige med barnen i Moçambique. Ett bisarrt påstående, enligt Kattis Ahlström:

– Barn svälter så klart inte på samma vis.

”Han drev sin tes stenhårt”

Majblommans generalsekreterare Lena Holm beskriver dagen efter intervjun med Janne Josefsson som den sorgligaste i sitt liv.

– Jag upplevde en vanmakt i att inte kunna få förklara, att säga hur det ser ut med olika fakta som vi hade. Utan han drev sin tes stenhårt och det fanns inte utrymme för att diskutera den här frågan, säger hon.

Hon blev spottad på i mataffären

Elisabeth Dahlin, generalsekreterare för Rädda Barnen, säger att organisationen inte förlorade i förtroende eller medlemsantal.

I stället fick hon personligen ta emot kritik, hot och hat.

Hennes barn hotades, hon fick mängder av hatmejl, någon la avföring i hennes brevlåda och i mataffären blev hon spottad på.

– Jag var inte beredd på att det kunde sitta så djupt hos människor, säger hon.