Utmanaren: En tokstolle

NYHETER

MÜNCHEN/BERLIN. Peer Steinbrück har tagit på sig ett mission impossible - besegra Angela Merkel med hjälp av kvinnornas röster

Han är känd för att trampa i klaveret och vara hopplöst odiplomatisk. Men Peer Steinbrück verkar alldeles för säker på sig själv för att vara självmordsbenägen.

Ändå har han tagit på sig ett i det närmaste omöjligt uppdrag.

Att besegra Angela Merkel och bli Tysklands nya förbundskansler.

Förmodligen är det därför han ägnar en stor del av sin kraft åt att övertyga sina egna väljare och de osäkra att det går att vinna mot Merkel.

Värmen är tryckande i det stora partytältet där de tyska socialdemokraterna, SPD håller valupptaktsmöte i Bayern. Steinbrück tar av sig kavajen innan han går upp på scen i vit skjorta men utan slips. Med hög stämma varnar han sina partikamrater.

– Bry er inte om alla som säger att det är avgjort. Det är inte förrän väljarna avgett sina röster som det står klart vem som vunnit.

Publiken använder valbroschyrerna för att fläkta sig med. Steinbrück slår med handen genom luften i en gest som ska verka kraftfull.

– Bara vi kan mobilisera våra väljare, mässar han medan han drar upp byxorna som glidit ner över den rundade magen.

– Vi måste prata med våra arbetskamrater, med våra familjer, med våra grannar.

Knapp seger tidigare

Så sänker han rösten en aning och påminner om att Merkel faktiskt vann mycket knappt både 2005 och 2009 trots att opinionsmätningarna visade på ett stort försprång några veckor före valdagen.

– Merkel hade redan börjat fördela ministerposterna när väljarna ändrade sig, säger Steinbrück.

Han låter den outtalade slutsatsen att det kan svänga lika mycket i det här valet hänga över församlingen.

40 procent av väljarna säger att de ännu inte helt bestämt sig vem de ska rösta för.

Var förbrukad

Ändå är det inte många bortsett från honom själv som tror på Steinbrück. Inget av de åtta opinionsinstituten har socialdemokraterna som segrare tillsammans med de gröna.

För ett år sedan var Steinbrück inte aktuell över huvud taget. Han sågs som en förbrukad kraft. Steinbrück sa inget men visade i praktisk handling att han var på väg att ge upp politiken. Istället för att vara på plats i förbundsdagen när Angela Merkel läste upp sin regeringsförklaring så föreläste han för en grupp bankdirektörer.

På ett år drog han in miljontals kronor i föreläsningsarvoden samtidigt som han var riksdagsman.

– Steinbrück visade att han var mer intresserad av att tjäna stora pengar i slutet av sin karriär än att fortsätta med politiken, säger Albert Funk, politisk kommentator på dagstidningen Der Tagesspiegel i Berlin.

Ingen vågar utmana

Men när SPD skulle utse vem som skulle utmana Merkel om kanslertiteln så drog sig kandidaterna tillbaka en efter en. Väl medvetna om att deras segerchanser denna gång var mycket små.

Till slut gick Steinbrück med på att ställa upp.

Men oppositionen var inte sen att utnyttja miljonarvodena mot sossekandidaten.

– I veckor och månader tjatade de om föreläsningsinkomsterna. Vem var det han föreläste för? Exakt hur mycket pengar fick han? Steinbrück har aldrig riktigt återhämtat sig från de smällarna, säger Funk.

Inte blev det så mycket bättre under försommaren när SPD höll sin partikongress. Steinbrücks fru frågades ut av moderatorn. Då framkom att han aldrig tillfrågat henne innan han sa ja till att ställa upp i valet. Hustrun sa också snyftande att hon var emot att han ställde upp.

Allt utspelades inför öppen ridå.

Upplevs som arrogant

– Steinbrück har redan enorma problem med kvinnorna, säger Albert Funk när vi sitter och pratar på tidningens servering ute på gården nära Potsdamer Platz.

– Många kvinnor tycker att han är arrogant och självupptagen. Förmodligen är det kvinnorna som avgör valet.

Steinbrück är inte heller känd som den store diplomaten. Funk menar att det är otänkbart att göra honom till utrikesminister om det blir en så kallad stor koalition mellan SPD och Merkels CDU.

– När Schweiz till en början inte ville lämna ut information om vilka rika tyskar som gömt undan pengar på konton i Schweiz föreslog Steinbrück att Tyskland skulle sätta in kavalleriet i stället för att förhandla med Schweiz. Ett uttalande som var katastrofalt för honom.

När Italien gick till val tidigare i år gjorde Steinbrück ett uppseendeväckande och av många kritiserat uttalande när han var ”förfärad att två clowner vunnit valet”. Han syftade på Beppe Grillo och Silvio Berlusconi.

Steinbrück är i en märklig sits. Om två månader kan han vara kansler men det troligaste är att han helt försvinner ur politiken. Skälet är att han inte kan tänka sig att sätta sig i en ny koalitionsregering med Merkel som kansler. Han var finansminister under den så kallade stora koalitionen 2005 och fyra år framåt och vill inte spela andrafiolen under Merkel en gång till.

Fler väntar i manegen

Men om valresultatet 22 september utesluter andra möjligheter är det troligt att SPD på nytt säger ja till en stor koalition och därmed offrar Steinbrück. Inför valet om fyra år finns det andra kandidater som väntar i manegen.

Den 66-årige Hamburgsonen har redan en förlorarstämpel över sig. Som regeringschef i Tysklands folkrikaste delstat Nordrhein-Westfalen förlorade han makten 2005. Den förste SPD-förlusten i delstaten på över 40 år.

Med andra ord är det ingen överdrift att påstå att Stenbrück står inför en rejäl uppförsbacke i årets val.

De stående ovationer han möts av när han kliver in i det jättelika partytältet i utkanten av München värmer säkert i hjärtat men inte ens så här bland sina partivänner finns det en stark tro på hans chanser.

När en partikamrat presenterar honom är det inte som Tysklands framtida kansler utan med det betydligt mer defensiva ”kanslerkandidaten”.

Agerar självsäkert

Själv verkar Steinbrück full av tillförsikt. Han raljerar friskt med Merkel som han anklagar för att ”åka sovvagn genom Tyskland”.

– Vad hände med alla hennes löften om skattereformer, pensioner och snabbare internet, undrar Steinbrück retoriskt och publiken är inte sen att fylla i svaret.

– Nix (inget), ropar de som en man.

Som för att visa att han minsann inte är kvinnofientlig dundrar Steinbrück på om orättvisa kvinnolöner och bristen på daghemsplatser.

– Varför ska en kvinnlig kassörska i snabbköpet tjäna 15-20 procent mindre än en manlig? Att bygga fler daghem ger inte bara kvinnorna valfrihet. Det är också ekonomiskt smart eftersom fler kvinnor då börjar jobba och skatteintäkterna ökar.

Både utseendemässigt och till sättet finns det rätt mycket av Göran Persson, Sveriges förre socialdemokratiske statsminister, över Steinbrück. Han är en skicklig talare. Snabb på att utnyttja tillfällen som dyker upp för att skämta och locka till skratt.

Valet i september är hans sista chans att visa att han också kan bli en vinnare.