Saida utvisas – syskonen lämnas ensamma kvar

Saida hotas av utvisning. från vänster Ifrah , Saida, Hamza , Suheyla 2 år Hamida 10 år. Nu bor de i Nyköping och Saida sägs vara en Syster till de andra.
Foto: Jonas Bilberg
Saida hotas av utvisning. från vänster Ifrah , Saida, Hamza , Suheyla 2 år Hamida 10 år. Nu bor de i Nyköping och Saida sägs vara en Syster till de andra.
NYHETER

22-åriga Saidas mamma dog i en trafikolycka tidigare i år. Sedan dess har hon tagit hand om sina fem yngre syskon och sin egen dotter. Men om tre veckor blir syskonskaran på mellan sex och 16 år utan sin äldre syster. Då utvisas Saida till Kenya.

– Det är en katastrof. Hur kan vi behandla utsatta barn på det här sättet? säger juridiska ombudet Eva Berglund.

Eva är deras kontaktperson i Nyköping
Foto: Jonas Bilberg
Eva är deras kontaktperson i Nyköping

När Saida Ahmed Rashid kom till Sverige förra året var hennes fem syskon och deras mamma redan här. I januari omkom mamman i en tragisk halkolycka på E4:an utanför Södertälje. Saida, som satt med i baksätet, har sedan dess varit som en ensamstående förälder åt sina yngre syskon och sin egen tvååriga dotter. Barnens pappa har varit försvunnen i sex år. Syskonen bor i en lägenhet i Nyköping och de har sedan tidigare fått uppehållstillstånd. Men inte Saida. Hon kommer utvisas till Kenya av Migrationsverket om tre veckor. Trots att Saida själv säger att hon kommer från Somalia.

– Hur kan någon annan veta var jag kommer ifrån? Skickar de mig till Kenya har jag ingenting. Det finns ingenting för mig där, säger hon.

Litar inte på historien

Socialtjänsten har i ett utlåtande till Migrationsverket skrivit att det bästa för barnen vore om Saida fick stanna i Sverige – men nu blir det i stället socialtjänsten själv som får ta hand om syskonskaran. En vårdnadshavare har redan utsetts. Tidigare har det varit Saida som har fått betalt för att ta hand om sina syskon.

Migrationsverket tror inte på Saidas berättelse. De menar att hennes historia inte stämmer överens med den hennes mamma lämnade då hon kom till Sverige. Till grund för beslutet ligger bland annat en dialektundersökning som myndigheten låtit göra.

– När Saidas mamma kom hit så sade hon att hon hade en dotter kvar i Somalia men det vill de inte tro på, säger familjens juridiska ombud Eva Berglund.

Vill göra DNA-test

Enligt Migrationsverket skiljer sig deras språk så pass mycket att Saida tros komma från norra Kenya – inte Somalia som mamman och de andra syskonen. Myndigheten gör därmed bedömningen att den kvinna som omkom i snömodden på motorvägen vid Södertälje inte är Saidas biologiska mor.

Nu försöker Eva Berglund få till ett DNA-test som slutligen kan bevisa släktskapet.

– Men de vill inte ha det. De säger bara att det här fallet gäller bara Saida. Men barnen har redan förlorat sin mamma. Ska de behöva förlora en till? säger hon.

Saida växte inte upp tillsammans med sina syskon. Hon säger själv att hon inte kände sin familj före hon kom till Sverige och att hon växte upp med sina farföräldrar. Men nu har hon kommit sina bröder och systrar mycket nära.

– Vi har gått igenom ett stort trauma tillsammans sedan mamma dog. Vi kände inte varandra så bra då men nu är vi en familj. Om Saida åker, vem ska ta hand om oss då? säger systern Ifrah, 16 år.

Riskerar att låsas in

Saida har kallats till ett återvändarsamtal hos Migrationsverket i Flen. Vad som kommer hända där vet inte familjen men de tror att syftet med mötet egentligen är att sätta Saida i det så kallade förvaret. Inlåsning för att förhindra att hon går under jorden och gömmer sig som papperslös.

– Beslutet kommer överklagas. Men hon kommer inte gömma sig. Hon inser att det inte hjälper henne eller familjen, säger Eva Berglund.

Migrationsverket får inte uttala sig i enskilda fall. För att kunna göra det kräver de en fullmakt från personen som berörs av utvisningsbeslutet – i det här fallet Saida. En sådan har Aftonbladet men myndigheten vill dessutom att den lämnas in skriftligt på det lokala kontoret i Flen.

– Det jag kan säga är att det finns uppenbara trovärdighetsbrister i det här ärendet. De språkanalyser som gjorts är bara en del av den totala bedömingen, säger Fredrik Bengtsson som är presschef på Migrationsverket.

Vad består de trovärdighetsbristerna av?

– Det vill jag inte gå in på utan att vi har fått ta del av fullmakten, säger Fredrik Bengtsson.

"Tänk inte på mig. Tänk på barnen"

Han välkomnar dock ett DNA-test men han menar samtidigt att det inte är Migrationsverkets ansvar att göra proverna.

– I det här fallet anser vi att trovärdighetsbristerna är så pass stora att det åligger den som söker uppehållstillstånd att komma in med prover. Men skulle de bevisa ett släktskap så är det självklart någonting vi tar hänsyn till.

Saida hoppas att uppmärksamheten kring hennes situation ska leda till att hennes familj inte behöver splittras igen.

– Jag ber till människorna på Migrationsverket att de ska tänka på barnen. Det här handlar inte bara om mig utan mina syskon också, säger hon.

Ifrah vill följa med sin syster om hon tvingas lämna landet.

– Vi har ingen framtid här. Om myndigheterna inte kan acceptera att hon är som vår mamma, vem kan acceptera oss då?.

FAKTA

Språkanalyser hårt kritiserade

Språkanalyser undersöker består av två delar. Dels en rent språklig men också en kunskapsmässig del.

De bedömningar som Migrationsverket låter göra sköts av privata företag. Det bolag som sedan 2012 gör de flesta analyserna, Skandinavisk språkanalys eller Sprakab som de ofta kallar sig, har tidigare fått hård kritik. Allt för få av handläggarna har haft tillräcklig språkutbildning för att kunna göra kvalificerade bedömningar enligt Sveriges Radio Kaliber.

källa: Migrationsverket/Sveriges Radio