Tiotusentals protesterar mot hovrättens dom

15-åringen: Tusen tack till er alla som bryr er

Den 15-åriga flickan är rörd över att så många uttryckt sitt stöd.
Foto: URBAN ANDERSSON
Den 15-åriga flickan är rörd över att så många uttryckt sitt stöd.
NYHETER

Nästan 50 000 personer har skrivit på en protestlista på nätet, där man kräver att Högsta domstolen prövar gruppvåldtäktsdomen.

Men det är inte sannolikt att fallet tas upp.

– Högsta domstolen kan ta upp fallet, men gör det normalt sett om det finns behov av ett prejudikat, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet.

Mårten Schultz, professor i civilrätt.
Foto: Björn Lindahl
Mårten Schultz, professor i civilrätt.

Sociala medier har svämmat över av protester och upprörda reaktioner efter hovrättens dom då sex tonårspojkar, som i tingsrätten fälldes för grov våldtäkt  på en 15-årig flicka i Tensta, friades.

På websidan namninsamlingar.se har hittills över 50000 skrivit på en protestlista där man kräver att riksåklagaren tar fallet till Högsta domstolen för en ny prövning. Men flera jurister som Aftonbladet talat med bedömer det som osannolikt att domen prövas.

Domen kan överklagas

Mårten Schultz, professor i civilrätt vid Stockholms universitet svarar på frågan om gruppvåldtäktsdomen kan överklagas och vad som krävs för det:

– Ja. Alla domar i mål av detta slag kan överklagas till Högsta domstolen. För att Högsta domstolen ska ta upp målet krävs det prövningstillstånd. Sådant tillstånd ges framför allt när Högsta domstolen anser att det finns behov av vägledning för domstolarnas hantering av mål av denna typ i framtiden. Högsta domstolen är inte tänkt att fungera som en allmän överklagandeinstans - det är statistiskt sett få mål som prövas av Högsta domstolen.
– I detta fall kan det möjligen påverka HD:s bedömning av om det finns behov av sådan vägledning att lagen redan ändrats när det gäller vad som är "hjälplöst tillstånd", säger Mårten Schultz.

Våldtäktslagstiftningen skärptes

Begreppet ”hjälplöst tillstånd” infördes 2005. Tanken var att inte bara våld, eller hot om våld, skulle anses utgöra grund för våldtäktsåtal. Även om brottsoffret av olika skäl inte ansågs ha kunnat säga nej inkluderades i begreppet – till exempel om offret var berusat eller sov.

Den 1 juli 2013 skärptes ytterligare våldtäktslagstiftningen. Den lagändringen gäller för brott som begåtts efter det datumet. Syftet med lagändringen var att även sådana situationer där offret möter ett övergrepp med passivitet ska kunna klassas som våldtäkt.

I vissa fall har även den tidigare lagen tolkats på det sättet. Så gjorde Solna tingsrätt, när de sex pojkarna dömdes för grov våldtäkt enligt den äldre lagen.

Men domen överklagades och Svea hovrätt tolkade begreppet annorlunda.

”Inte utsatt för våld eller hot om våld”

I hovrättens dom står det att den rädsla som åklagaren hävdat försatt flickan i hjälplöst tillstånd i sådant fall måste ha varit lika handlingsförlamande som exempelvis medvetslöshet, kraftig berusning, kroppsskada eller liknande för att uppfylla lagens krav.

Samtidigt lyfter hovrätten fram att flickan inte utsatts för våld eller hot om våld och att hon ska ha haft möjlighet att lämna lägenheten men inte gjort det. Det får domarna att dra slutsatsen att flickan inte befunnit sig i hjälplöst tillstånd, utan i en "mycket utsatt situation". 

Hovrättens friande dom har skapat en intensiv debatt. Tiotusentals inlägg har skrivits i sociala medier, där upprörda personer kräver att den friande domen prövas, samt ifrågasätter lagstiftningen.

Den 15-åriga flickan är rörd över att så många uttryckt sitt stöd:

– Tusen tack till er alla som bryr er. Jag försöker vara stark, säger hon.

- Ett nej räcker inte för att fälla

1 mars: Den 15-åriga flickan går till lägenhetsfesten nordväst om Stockholm. Där väntar tre tjejer och åtta pojkar hon inte känner. Senare försvinner några av dem och kvar är flickan med sin kraftigt berusade kompis – och sex pojkar. Under timmarna fram till midnatt köar pojkarna för att ha sex med henne.

7 mars: Åtta pojkar har gripits misstänkta för gruppvåldtäkt av 15-åringen. Polisen genomför husrannsakan hemma hos pojkarna och beslagtar sängkläder från brottsplatsen.

10 maj: Sex av pojkarna åtalas för grov våldtäkt. Vittnen uppger att flickan varit "helt förstörd", rädd och ledsen.

14 juni: De sex pojkarna döms i tingsrätten för grov våldtäkt på flickan. Pojkarna som är mellan 15 och 17 år gamla döms att betala 55 000 kronor vardera till flickan och avtjäna mellan 130 och 150 timmar ungdomstjänst samt genomgå ungdomsvård. Tingsrätten konstaterar:

"Enligt gärningspåståendet har målsäganden befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd eftersom hon känt rädsla på grund av de tilltalades påträngande uppträdande, deras numerära överläge, att samtliga varit okända för henne och att dörren till rummet tidvis varit låst."

1 juli: Lagen om våldtäkt ändras. Formuleringen om att offret ska ha befunnit sig i ett "hjälplöst tillstånd"ändras till att offret ska ha befunnit sig i en "mycket utsatt situation". Därmed ska alla brott som begås efter 1 juli 2013 prövas utifrån den nya lagtexten.

27 september: Svea hovrätt friar pojkarna från våldtäktsanklagelserna. Hovrätten konstaterar:

"Vid en samlad bedömning av målsägandens tillstånd finner hovrätten att hon väl kan sägas ha befunnit sig i en mycket utsatt situation. Då hovrätten inte helt kan förlita sig på målsägandens uppgifter om händelseförloppet och hur hon upplevde detta kan det däremot inte anses ställt utom rimligt tvivel att målsäganden befunnit sig ett hjälplöst tillstånd i den snäva mening som detta begrepp anses ha enligt vad hovrätten redovisat ovan. Åtalet för våldtäkt och försök till våldtäkt ska således ogillas."

När Aftonbladet pratar med domare Sven Jönson konstaterar han att ett nej inte räcker, inte heller flickans utsatta situation räcker för att döma för våldtäkt: "Så kallat tjatsex är inte något som faller inom våldtäkt".